Det finns ett talesätt som översatt till svenska lyder ungefär följande: Det är inte över före den feta damen sjunger (it´s not over before the fat lady sings).
Med talesättet avses att när du ligger i kistan på din egen begravning och hör den feta damen (det brukar vara en något rund kvinna i vissa kyrkor i USA) sjunga på din begravning är det över. Då – men inte tidigare – är det dags att ge upp.
Än har den feta kvinnan inte sjungit om skattetillägg.
Ni som läst bloggen – och även i DN - tidigare vet att jag skrivit om skattetillägg och att skattetillägg tillsammans med ett straff för skattebrottet - utifrån Europadomstolens praxis – skulle kunna strida mot svensk rätt.
HD kom i två domar i slutet av mars 2010 med röstsiffrorna tre mot två fram till att svensk rätt tillåter såväl skattetillägg som ett straff för skattebrottet. Två domare i HD ansåg således att detta inte var tillåtet. Tre domare ansåg att Europadomstolens praxis inte var tillräckligt klar och tydlig för att ge stöd för att såväl skattetillägg som straff för skattebrottet skulle vara otillåtet enligt svensk rätt.
En dom från HD är prejudicerande och den innebär att underinstanserna – våra tingsrätter och våra hovrätter – skall döma på samma sätt som det prejudicerande avgörandet innebär. Det finns dock några undantag från den regeln.
Ny lagstiftning kan förstås upphäva ett avgörande från HD. Det räknar jag dock inte till undantagen. Tiden kan också innebära att en gammal dom inte längre kan tillmätas betydelse.
Det räknar jag inte heller till undantagen.
Undantagen
Den ena är när Europadomstolen dömer på annat sätt än HD. Då har Europadomstolen fråntagit HD domens dess prejudikatvärde. När HD:s domar kom mars 2010 tog jag för givet att det undantaget endast avsåg avgöranden från Europadomstolen som i tid var efter avgöranden från HD.
Det andra undantaget – som jag tidigare endast hört talas om i teorin och aldrig noterat i praktiken – är att underinstanserna får döma på annat sätt än HD när HD dömt uppenbart fel.
Solna tingsrätt
Den tingsrätten har i beslut den 14 april 2010 – mål nr B 8288-09 - gått emot HD:s praxis från slutet av mars 2010, d v s kortare tid än en månad efter HD:s avgöranden.
När jag hörde att så var fallet blev jag glad eftersom jag tillhör en av många jurister som anser att HD kom till fel domslut. Men uppenbart fel? Det krävs antingen juridiskt mod eller juridiskt dårskap för att våga påstå att HD dömt uppenbart fel. Före jag fick del av Solna tingsrätts beslut gissade jag därför att Solna tingsrätt ansåg att Europadomstolens avgöranden hade högre prejudikatvärde än HD:s avgöranden. Och att Solna tingsrätt därför ansett sig ha rätten att helt bortse från HD:s avgöranden.
Nu har jag läst beslutet från Solna tingsrätt. Solna tingsrätt har använt sig av det jag kallar juridiskt mod eller juridiskt dårskap. Solna tingsrätt anser att HD dömt uppenbart fel.
Vad kommer beslutet från Solna tingsrätt att innebära i praktiken?
Just nu innebär beslutet endast att rättsläget är förvirrande. Om fler domstolar vågar döma på samma sätt menar jag att rättsläget är mycket förvirrande.
Det har mig veterligen inte någonsin hänt att en svensk underinstans gått emot ett avgörande från HD så gott som direkt efter HD: avgörande. Det visar att i vart fall Solna tingsrätt anser att HD:s domar helt saknar prejudikatvärde. Om andra domstolar dömer likadant måste HD agera. Det kan HD göra på ett effektfullt sätt endast genom att låta HD avgöra denna fråga i plenum d v s låta alla ledamöter den gången vara med och döma.
Hur kommer den förvirring som råder att lösas
I framtiden – jag gissar en ganska snar framtid – genom lagändring. Problemet går att lösa med ny lagstiftning. Men för alla som före en kommande lagändring påförts skattetillägg och straff för skattebrott antingen genom att HD tar upp samma fråga en gång till. Eller mer troligt genom att samma fråga avgörs mot Sverige genom ett eller flera avgöranden i Europa-domstolen.
Europadomstolen
Jag har i egenskap av advokat och ombud några ärenden på väg till Europadomstolen. Det kan bli ännu fler ärenden eftersom allt fler hör av sig.
Jag lovar att redovisa hur det går i Europadomstolen. Jag ser betydande ekonomiska fördelar för de som vågar vända sig till Europadomstolen, om vi har framgång vill säga. Jag måste medge att avgörandet från Solna tingsrätt gett mig det som kallas för råg i ryggen. Jag hoppas att andra domstolar också vågar döma vad de anser vara rätt. Ingen domare bör döma på ett sätt domaren anser stå i uppenbar strid mot gällande lagstiftning.
Två vägar att föra talan i Europadomstolen
Det ena avser frågan om skattetillägget var tillåtet. Den andra avser frågan om straffet för skattebrott var tillåtet. Den som för talan i Europadomstolen bör välja ett av nämnda alternativ.
När är det den första eller den andra frågan som skall föras i Europadomstolen.? Svaret på den frågan handlar dels om vilket beslut som kom först. Skattetillägget eller straffet för skatte-brottet, men också frågan om vilket av dessa beslut som först vann laga kraft.
Jag ser med stor spänning fram emot att som ombud få vara med om att driva ovan nämnda frågor i Europadomstolen.
Jörgen Frisk
Pingad på intressant
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar