Låta ekonomen (revisorn) i stället för advokaten gör det juridiska arbetet. Är det klokt?

Det är klokt! Så verkar många företagare tänka, inte minst i Norrland.

Den enskilde företagaren har ofta en god kontakt med sin revisor och låter därför revisorn sköta allt, även det juridiska arbetet. Företagaren utgår ifrån att revisorn säger till om något juridiskt arbete skulle vara allt för svårt. För juridik är väl något som revisorn också kan, tycks många företagare resonera.

Som advokat kommer jag ibland i kontakt med ekonomers juridiska arbete, inte minst när företagaren hamnar i tvist. Först då brukar många företagare vända sig till en advokat. För blir det tvist vet ekonomen att han inte klarar av att hantera tvisten. I vart fall inte om tvisten hamnar i domstol eller ännu värre i ett skiljeförfarande.

Det kan vara så att det avtal eller den handling ekonomen skrev var ett bra avtal eller en bra handling, men många gånger är avtalet eller handlingen mycket bristfälligt och undermåligt. Ekonomen har inte sällan använt en mall och plockat och klippt i mallen på ett sätt som ekonomen funnit lämpligt. Ekonomen har oftast haft ett ekonomiskt tänkande i sitt arbete.
Det brister dock inte sällan så gott som helt i det juridiska tänkandet.

Skälet till att jag tar upp detta ämne är följande.

1.
Många tror att vi advokater tycker det är ”kul” att vara ombud i olika processer i domstol. Advokater vill dock helst hålla sina klienter utanför domstolens salar. Nästan bara i brottmål är det ett nödvändigt ont att besöka domstolen.

Advokater gillar inte heller avtal eller andra handlingar som knappt går att förstå. Avtal eller handlingar som många gånger måste tolkas inte bara utifrån avtalets eller handlingens
ordalydelse. Tolkningar som kan innebära att mål kan få de mest oväntade utgångar. Advokater vill alltid på förhand veta hur ett mål sannolikt kommer att sluta. Det kan vara helt omöjligt när ett avtal eller en handling är skriven av en icke sakkunnig.

Civila tvister är ofta en psykiskt svår pärs för klienten. Tvisterna sliter även på oss advokater eftersom klientens problem också är vårt problem. Det är skönare att lösa problem på kontoret än i en domstol. Jag lovar. Det är en felaktig bild att advokater älskar att tvista. Vi vill gärna lösa tvister, men helst utanför domstolens dörrar.

2.
Hur kan det komma sig att ekonomer ens vågar skriva juridiska avtal? Ett dåligt avtal som leder till skada för kunden är ju ekonomen ekonomiskt ansvarig för. Har ekonomer verkligen försäkringar som täcker sådana skador? Det bör företagaren fråga innan företagaren låter ekonomen sköta juridiken.

3.
Jag arbetar för närvarande med två avtal skrivna av en ekonom på en av stadens revisorfirmor. Jag vill påstå att avtalen är skrivna på ett sätt som skulle få vilken advokat som helst att inse att vore avtalen skrivna av en advokat skulle den advokaten ha begått juridiskt allvarliga fel. Det är dock långt ifrån första gången jag sett stora och allvarliga fel när ekonomer tagit på sig arbete som bara den som är juridiskt skolad är kvalificerad att utföra.

De fel som är begångna av ekonomen kan medföra att de parter som nu är i tvist kommer att ådra sig rättegångskostnader motsvarande sexsiffriga belopp. Målet kan komma att sluta med en förlikning, men om så inte sker kommer förlorande parten drabbas av rättegångskostnader som kan komma upp i många hundratusen kronor.

Jag undrar vad ekonomen tog betalt för att skriva avtalen? Bjöd han på det arbetet? För arbetet hade inget värde. Det var inget annat än ett uselt arbete.

Den som är sjuk lär inte be om råd av vare sig sin advokat eller sin ekonom, men när den som behöver juridiska tjänster vänder sig till en icke sakkunnig kan resultatet bli som att vända sig till advokaten vid sjukdom. Jag kan i det sammanhanget nämna att jag faktiskt agerat ”läkare” en gång med uselt resultat. En bekant hade ont. Jag rekommenderade smärtstillande medel. Den bekante, visade det sig senare lida av en sjukdom och borde ha sökt läkare direkt. Jag kommer i fortsättningen att hänvisa alla som har ont direkt till läkare och inte komma med några egna råd om vad han eller hon bör göra.

Om en advokat hade skrivit avtalen jag ovan nämnt hade advokaten klarat av att skriva korrekta avtal. Det hade kostat advokatarvode om 5 000 kr, eller däromkring. Det hade varit avtal som inte gått att missförstå och som därför inte föranlett tvist, även om det förstås kan bli tvist av helt andra skäl.

Usla avtal leder dock inte sällan till tvist enbart för att avtalen är usla och det kan kosta företagaren en förmögenhet. Skriver inte advokater usla avtal? Jag tror att det är mycket ovanligt, men ja det händer. Advokater har dock försäkringar som täcker den ekonomiska skada ett juridiskt undermåligt avtal kan medföra. Det är en trygghet för såväl klienten som advokaten.

4.
Varför skriver ekonomen juridiska handlingar? Jag har inget svar på den frågan. Jag kan bara spekulera. Jag tror ekonomen gör detta för att behålla sina kunder. Annars går kunderna till någon annan revisorfirma, som med vänster hand sköter juridiken.

Jag har förstått att det problem som finns här inte är lika vanligt i våra storstäder. Där gör ekonomen sällan det arbete som endast den juridiskt skolade advokaten är lämpad att utföra.
Jag tror det beror på att advokater som finner fel i ekonomens arbete i exempelvis i
Stockholm oftare vänder sig till ekonomen med klientens krav på ekonomisk kompensation för det dåliga juridiska arbete ekonomen utfört.

5.
Vänder sig kunden till ekonomen som gjort ett dåligt juridiskt arbete?

Kunden vet sällan vad som är bra eller dåligt före det blir tvist. Då berättar advokaten detta. Men oftare än vad som sker borde kunden kräva ekonomen på skadestånd. Det är dock bara kunden som kan begära skadestånd. Ett dåligt avtal kan ju även drabba annan än kunden, såsom kundens egna kunder och dessa har inget avtalsförhållande med ekonomen och kan därför inte kräva någon kompensation direkt av ekonomen.

De flesta har i och för sig tur. Det dåliga avtalet leder inte till tvist. Endast ett fåtal har otur. För dessa kan det dåliga avtalet inte bara kosta stora pengar utan också mycket oro och lidande under en process som kan pågå under många år.

6.
Jag är fylld av förvåning att ekonomer som skriver juridiska avtal har en passion för att skriva att eventuella tvister skall avgöras genom ett skiljeförfarande. En skiljeklausul lämpar sig för större företag, men för den lilla företagaren medför ett skiljeförfarande ofta en så stor kostnad att den lilla företagaren inte har råd att processa. Att skiljeklausuler ofta kommer med i avtal skrivna av ekonomer tror jag beror endast på att skiljeklausuler finns med i många av dagens och gårdagens mallar. Jag ska längre fram i min blogg visa mera konkret hur orimligt dyrt, och i många fall oskäligt mot den svagare avtalsparten, det kan bli att skriva in klausuler om skiljeförfarande i kontrakt.

Jag har precis nu fått ett ärende där min klient, en företagare, vill stämma ett av Sveriges mer framgångsrika gasellföretag. Problemet är att det även där finns en skiljeklausul, upprättad av en revisor, som gör att processen blir extremt dyr för min klient. Man blir bara trött på de ständiga skiljeklausulerna upprättade av revisorer.

Att anlita rätt person

TV 4:as program om byggfusk visar att man alltid bör anlita rätt man eller kvinna för jobbet. Jag förstår att det ibland kan vara svårt att finna rätt man eller kvinna när det gäller byggjobb. Jag vill påstå att advokattiteln i sig är en garanti för att den som anlitas i vart fall kan grundläggande juridik.


Pingad på intressant.