En fråga man alltid får av allmänheten på fester och andra gånger man träffar nytt folk och då de förstår att man är advokat, det är: ”Hur kan du företräda en våldtäktsman, eller en våldsverkare, eller en man som slår sin hustru, eller en man som våldtar sina barn? Är det inte svårt?”
Nej, det är inte svårt.
Jag försvarar inte brottet. Jag försvarar personen som påstås ha begått brottet.
Brottet är för mig – och givetvis för mina kollegor som också åtar sig försvararuppdrag – lika avskyvärt som för alla andra. Men det handlar inte om våra privata känslor. Min roll, försvararens roll, är att utföra ett uppdrag som jag har fått av samhället. Försvararens roll, om klienten påstår sig vara oskyldig, är att ”vända på stenar” och lyfta fram den bevisning för domstolen som visar att det råder tvivel om att den tilltalade har gjort sig skyldig till brott.
Åklagarens roll är att att lägga till bevisning som styrker åtalet, liksom – detta i enlighet med objektivitetsprincipen – att även lägga fram sådant som är till den tilltalades fördel.
Om en person erkänner att han eller hon är skyldig är min roll en annan, nämligen att se till att han eller hon får rätt påföljd. Det händer faktiskt ofta att en tilltalad person erkänner. Rattfyllor är oftast erkända eftersom du har blåst i en kontroll och du har sett att du verkligen var onykter då du körde den där bilen. Då kommer i stället frågan upp om den här personen verkligen skall sitta i fängelse. Behöver han eller hon inte vård?
En försvarare skall som sagt vända på stenar – på alla stenar som finns. Och ta fram den bevisning som finns för att visa domstolen: här finns det tvivel. Det handlar egentligen bara om att uppmärksamma domstolen om detta, ställa rätt frågor och få fram saker. Försvararen hjälper på så sätt domstolen att göra sitt jobb.
En följdfråga jag ofta får när jag har blivit tillfrågad enligt ovan är: ”Vad gör du då om någon erkänner för dig att han har gjort det, men säger att han tänker neka till brott inför domstolen?” Denna tredje kategori är mycket ovanlig. Men jag har varit med om detta vid några tillfällen.
Denna fråga är värd ett mer utförligt svar. Jag återkommer till det.
1 kommentar:
Hej ! Jag sitter i styrelsen för Rättssäkerhetsorganisationen RO. Varje dag får vi brev och telefon om människor som blivit oskyldigt dömda eller felaktigt dömda.Väldigt ofta handlar det just om mål där ord står mot ord och där kvinnans ord är avgörande, utan annan bevisning. Det FINNS ändå bevisning att ta fram,men detta gjordes inte eftersom advokaten INTE "vände på alla stenar"
I de flesta fall,har vi tyvärr inte kommit in i målen förrän det varit "försent" dvs. efter hovrättens dom.Då är ju chanserna väldigt små att få resning i HD (som de flesta vet numera, ligger frekvensen på under 2% chans)men man kan ju ändå inte ge upp, när rättssäkerheten har satts ur spel på ett ofta helt uppenbart sätt.
Jag vill därför ge rådet till alla att inte glömma bort att man INOM 6 MÅNADER från avslaget på prövningstillståndet i HD,kan söka få upp målet i Europadomstolen.
Detta naturligtvis under förutsättning att det finns något att gå på,som visar att man inte fått en "fair trail" eller som det OFTA är, en invandrare som nekas att träffa sina barn eller som skall utvisas omedelbart efter straffet,ibland till ett land där han redan riskerar dödsstraff.
Det ÄR möjligt vill jag säga,att Europa domstolen stoppar utvisningen och gör upp i godo med Regeringen.
I dag ringde en ambassadtjänsteman och bad om råd för en oskyldig man,som tyvärr skall utvisas och inte får träffa sina barn.Det var ledsamt att veta att inte ens denna utvägen med Europadomstolen längre stod öppen, eftersom inte advokaten hade upplyst om möjligheten och 6 månaders gränsen hade passerats.
I går var det en diskussion med JO och Beatrice Ask på S:ta Katarinastiftelsen i Sthlm,( som kommer att sändas på Kunskapskanalen snart.) Jag blev glatt överraskad av att BA fortfarande inväntade en utredning om en OBEROENDE RESNINGSKOMMISSION( enligt modell förre JK:s förslag för 3 år sedan)
Glatt överraskad eftersom den utredning som nyligen lade ett förslag,angående resningsförfarandet endast "bidde en fingertuta," som jag skrev på Newsmill i min besvikelse då.
Att man i Sverige först tror, att vi lever i ett rättssamhälle där domar mot oskyldiga inte sker, kan tyvärr leda till en fråga som den du använde i din rubrik. Men vi får ALDRIG gömma att det FINNS kanske 3-4% av de 15000 som döms varje år som är oskyldigt dömda (enligt uppskattnings siffror av krimonologer och t.o.m. av professor Diesen!!)Det blir en ansenlig mängd personer ca 500/år som drabbats, förutom deras anhöriga, och som fått sina liv förstörda.
Innan vi får en oberoende resningsnämnd kan dessa människor aldrig få chansen till upprättelse!
Lycka till du som advokat,att verkligen "vända på alla stenar". med den inställningen kommer du att rädda liv!Gör du verkligen så, då vill jag rekommendera dig till våra medlemmar som advokat!
Skicka en kommentar