Ja, ni som följer min blogg gissade rätt: det gäller narkotika, än en gång. Jag har tidigare skrivit om småfiskarna som i vissa fall kanske säljer små mängder eller har små innehav som ett led i att de vill finansiera sitt egna missbruk. Personer som behöver vård men som ofta döms till fängelse där saker och ting knappast blir mycket bättre.
Nu läser jag dock i DN att en regeringstjänsteman – en departementssekreterare vid regeringskansliet – nu har åtalats för grovt narkotikabrott. Mannen greps i november, med 350 gram opium, i Uppsala. Som chefsåklagare Krister Peterson påtalar är straffvärdet högt för denna typ av narkotika högt. Högsta domstolen har bland annat noterat att farlighetsgraden för råopium är tämligen hög och att det kan utöva en särskild dragningskraft på ungdomar emedan det går att röka.
Man ska förstås inte måla Fan på väggen, och jag har ingen aning om mannen är skyldig. Men det är svårt att inte haja till när en hög tjänsteman över huvud taget nämns i sådana här sammanhang. Om det är så att mannen är skyldig så rör det sig ju om lite mer än en vanlig ”liten fisk”.
I vilket fall som helst är det förstås anmärkningsvärt om en person med en sådan position är involverad i knarkaffärer. Och samtidigt kanske inte så anmärkningsvärt som det låter. Det finns ju betydligt större – och fulare – fiskar än de småfiskar som jag och mina kollegor brukar kämpa så hårt för att försvara. Det är inte utan att man ofta känner sig som David mot Goliat i sådana rättegångar, skall jag säga.
Rättegången skall tydligen börja nu på måndag i Södertörns tingsrätt. Kanske är det bra att det här kommer fram i ljuset också. Det är ju så lätt att stirra sig blind på det så kallade buset, och glömma att det finns värre skurkar. Om det är så att den här regeringstjänstemannen är inblandad på sätt som åklagaren påstår visar det ju bara det som alla tänkande människor förstår: att det finns ”fina” människor som blir riktigt rika på knarkhandel. Och de behöver aldrig se eländet som skapas längst ner, på samhällets botten, för de som missbrukar dessa droger och blir psykiskt sjuka, kriminella och får sina liv förstörda så att eländet kan fortsätta.
Även om det är svårt att uttala sig med så lite fakta på bordet så har jag mycket svårt att tänka mig att några förmildrande omständigheter kan vara för handen i det här fallet. Om tjänstemannen är skyldig kan man sannolikt tala om narkotikabrott som är att beteckna som grovt. Och jag kan inte tänka mig att han vid en sammanvägning av omständigheterna förtjänar annat än ett långt fängelsestraff.
Skillnaden mellan de små fiskarna är ju att de är narkomaner. De finansierar sitt missbruk genom att sälja lite – i stället för att t ex fara och bryta sig in i sommarstugor. Den här tjänstemannen däremot har ju sin lön och är förmodligen inte narkoman.
Han är ju bara ute efter ”snabba cash”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar