Trafikskadeersättning och kausalitet

Detta är ett ämne jag skrivit om tidigare och som jag avser att återkomma då och då till. Detta eftersom ämnet berör många. Många skadas nämligen i trafiken varje år. De flesta klarar sig med lindrigare skador, men eftersom det rör sig om oerhört många trafikolyckor varje år är det ändå många som får kvarstående besvär.

Den som skadas i trafiken har rätt till trafikskadeersättning via försäkringen å den bil den skadade satt i. Den som inte satt i någon bil får ersättning via försäkringen å den bil som vållat skadan.

Om bilen är oförsäkrad eller om det rör sig om en smitningsolycka betalas ersättningen via Trafikförsäkringsföreningen.

Ingen som skadas går således skadelös från en trafikolycka. Det går dessutom ofta att samtidigt få ersättning via privata olycksfallsförsäkringar men då för det mesta enbart för kvarstående besvär. Det som brukar kallas för invaliditet. Det viktiga är att bevaka sin rätt mot trafikförsäkringen och anmäla skadan till övriga försäkringsbolag.

Trots att jag skriver att ingen går skadelös är det vad som inte sällan händer i praktiken. Det har med ordet kausalitet att göra. Det brukar kallas för adekvat kausalitet inom juridiken.

Den som skadas i trafiken måste bevisa att de besvär den skadade har beror på trafikolyckan. Visst låter det enkelt? Det kan många gånger vara allt annat än enkelt. Därför kan det vara bra att anlita advokat. Kostnaderna för advokat står ofta försäkringsbolaget för och inte minst i de fall där det handlar om att bevisa adekvat kausalitet.

Med adekvat kauslitet avses att den skadade skall bevisa att de besvär den skadade tar upp med försäkringsbolaget beror på trafikolyckan. Det bevisar den skadade delvis med egna ord, men framförallt med sjukhusjournaler och med ett - eller flera - invaliditetsintyg. De problem som kan uppkomma ska jag beskriva med några konkreta exempel från det verkliga livet.

1.
Den skadade besökte inte sjukhus i samband med olyckan

När så inte skett anser försäkringsbolaget inte sällan att den skadade inte klagat på några besvär i samband med olyckan och att de besvär den skadade senare klagar på därför måste bero på något annat än olyckan.

Det är dock ganska vanligt att inte söka läkare efter en olycka, men att söka läkarhjälp om det onda inte går över efter en viss tid. Den skadade bör med journaler styrka sin friskhet innan olyckan och med journaler styrka att besvär finns kvar efter olyckan.

Vissa som skadas i trafiken har dock innan en trafikolycka varit sjukskriven och har den skadade exempelvis varit sjukskriven för nackbesvär innan olyckan menar försäkringsbolaget då och då att besvären med nacken inte uppkom i samband med olyckan. Det kan således vara olyckligt att ha sjukjournaler som talar om likartade besvär med de besvär som den skadade anser ha uppkommit i samband med trafikolyckan.

2.
Anlita specialist

För att styrka att tidigare sjukjournaler inte avser samma besvär som de besvär som uppkommit i samband med olyckan bör den skadade ofta anlita en läkare som är specialist på den eller de skador det handlar om. Är det exempelvis nackbesvär bör den skadade anlita en ortoped. Ju bättre läkaren är på sitt område desto tyngre väger intyget från den läkaren.

Whiplash var en gång i tiden en skada som inte ansågs ha samband med trafikolyckor. Det råder en annan syn på den frågan idag. En gång i tiden var dock inte så länge sedan.

Om den egna läkaren inte kan styrka kvarstående besvär efter en olycka kan det bero på att det inte finns kvarstående besvär. En del försöker helt enkelt bluffa. Jag har dock varit med om att läkare felaktigt skrivit att det inte finns kvarstående besvär. När den skadade besökt en specialist har dock specialisten inte sällan funnit kvarstående besvär.

I ett fall var de kvarstående besvären hela 20 %. Allmänläkaren hade fel. Specialisten hade rätt. Försäkringsbolaget bad om ursäkt, men den som borde bett om ursäkt är endast allmän-läkaren, som inte hade kompetens att skriva ett utlåtande avseende den aktuella skadan (som var whiplash av svåraste graden).

Specialistläkaren var mycket förgrymmad på att allmänläkaren försökt sig på att skriva ett intyg om något han saknade kompetens att bedöma. Klienten blev glad och det mest för att hon blev trodd. Det var viktigt för henne. Till och med anhöriga hade tvivlat på den skadade eftersom allmänläkaren gjorde gällande att hon var frisk. Den skadades föräldrar stöttade dock sin dotter till 100 %. Det var föräldrarna som stod kostnaden för att besöka en specialist. De pengarna fick föräldrarna senare tillbaka av försäkringsbolaget.

3.
Ta upp vissa frågor omgående med försäkringsbolaget

Det är många som dröjer med att ta upp olika poster med försäkringsbolaget. Vänta inte för länge. Då kanske du inte blir trodd.

Jag hade en klient som skadades mycket svårt vid en olycka och än värre var att hans fru avled i samband med olyckan. Jag blev ombud för den skadade många år efter olyckan och då tog jag upp alla poster jag ansåg att klienten hade rätt till. En sådan post var att klienten hade förlorat en tandprotes i samband med olyckan. Försäkringsbolaget verkade tro att det var något jag och klienten hade hittat på. Det ärendet slutade med en stämningsansökan mot försäkringsbolaget, men hade den enda fråga som återstått varit tandprotesen (värd ca 10 000 kr) hade vi inte gått till domstol. 10 000 kr är för lite att tvista om. Efter att vi gått till domstol förstod försäkringsbolaget att tandprotesen var en sann post. Målet slutade med en förlikning som innebar full ersättning för tandprotesen och många av de övriga poster målet handlade om. Det var dock tråkigt att det behövde gå så långt som till domstol. Förlikningen innebar vidare att försäkringsbolaget stod min klients rättegångskostnader fullt ut.

4.
Den skadade är ung

För barn och unga människor som av ett eller annat skäl ännu inte kommit in på arbets-marknaden kan personskaderegleringar sluta mycket tragiskt. För de skadade gäller det att bevisa att de skulle fått ett arbete om de varit skadefria och vilken inkomst det arbetet skulle ge. Som du förstår kan det medföra svåra bevisproblem.

Många skadade får dessutom sämre betyg i skolan på grund av sina besvär och de dåliga betygen kan försäkringsbolaget anse ”styrka” att den skadade inte skulle studerat till något välbetalt arbete.

Ersättning för förlorad arbetsinkomst är många gånger den viktigaste posten. Denna post behöver den skadade ofta hjälp av ett ombud med och då gärna av någon med betydande erfarenhet av personskador. Min erfarenhet är dock att de flesta handläggare tar de skadade på stort allvar, men alla inte får samma goda behandling. Det beror mer på handläggaren på försäkringsbolaget än vilket försäkringsbolag som är inblandat.

Min erfarenhet av handläggarna på försäkringsbolagen är således god. De skadade måste dock förstå att handläggarna har att följa utlåtanden från det egna försäkringsbolagets förtroende-läkare. Det är ofta tvister handlar om försäkringsbolagets läkare mot den skadades läkare.

5.
Försäkringsbolagets läkare mot den skadades läkare

När det blir tvist har försäkringsbolaget inte sällan rådfrågat flera läkare som alla brukar vara specialister på den tvistiga skadan. Den skadade har ofta bara stöd av sin egen läkare, som inte alltid är specialist på den aktuella skadan. Hur sådana mål slutar? Sällan bra för den skakade. Det brukar sluta med ett förlorat mål med betydande rättegångskostnader.

Det är därför jag än en gång vill betona behovet av att den skadade – i vart fall innan en tvist i domstol - anlitar egen specialist. Då har den skadade en fördel. Den egna specialisten har undersökt den skadade. Det har inte försäkringsbolaget specialister gjort. Det leder till vad jag anser vare en klar bevisfördel för den skadade.

6.
Våga ta upp generande frågor

Vissa besvär blir aldrig ersatta på grund av klienters svårigheter att berätta om sådant klienter anser vara pinsamt. För en man kan det vara att efter en olycka ha förlorat förmågan till att ha sex. Eller att i vart fall fått kraftigt nedsatt lust att ha sex.

Vi advokater ska dock ställa svåra frågor till klienterna. Klienterna ska nämligen ha den ersättning de har rätt till. Den skadade vet att advokater har full tystnadsplikt. Det har också handläggarna på försäkringsbolagen. Försäkringsbolagen bryter inte mot sin sekretes-skyldighet.

7.
Spara kvitton

Många drabbas av merkostnader som följd av olyckan. Spara alla kvitton. En del betalar svart för vissa merkostnader. Sluta med det. Ta alltid kvitto på utförda tjänster. Utan kvitto finns det inte rätt till ersättningen, även om vissa försäkringsbolag varit ”snälla” genom att godta att vissa tjänster utförts utan kvitto. Men försäkringsbolagen har – helt rätt – börja kräva kvitton i allt större utsträckning.

8.
Godta inte negativa beslut från försäkringsbolaget utan att veta att beslutet är rätt

Många ärenden avslutas med att den skadade är missnöjd. Om den skadade skött hanteringen utan ombud bör den skadade rådfråga advokat om allt gott rätt till. Den granskning advokaten gör brukar vara kostnadsfri. Försäkringsbolaget står ofta för sådan granskning. Om advokaten säger att allt gått rätt till lär det stämma. Annars kan advokaten hjälpa den skadade att få rätt.

9.
Våga processa

Den skadade har ofta försäkring som täcker 80 % av en eventuell process. Då kan det ofta vara värt att våga processa. En process bör dock endast inledas om advokaten ger den skadade rådet att få sin sak prövad i domstol. Då tror advokaten på framgång, vilket dock inte är samma sak som en garanti att det kommer att gå bra.

10.
Hälsan

Detta är ingen punkt som avser vad man bör ta upp, utan vad det kan betyda för den skadade att bli ersatt av sitt försäkringsbolag.

De som får rätt ersättning av sina försäkringsbolag mår psykiskt bättre än de som inte får ersättning. Pengarna ger trygghet och därför ett välmående i sig. Att vara skadad och dessutom därför få en usel ekonomi leder till det motsatta, d v s psykisk oro och osäkerhet.

För hälsan är det således värt att kämpa för sin rätt. Ge därför inte upp om du tillhör de som är skadad, men ännu inte fått rätt mot ditt försäkringsbolag. Men anlita hjälp. Särskilt om det är kostnadsfritt. Det är ofta svårt att föra sin egen talan.