Jag skrev för ungefär ett år sedan en blogg jag gav rubriken ”Prisjägare – en fara för många företagare vid konkurs.” Jag lovade att återkomma till ämnet eftersom jag hade klagat i ett sådant mål till Högsta Domstolen (HD). Att klaga till HD innebär inte att HD tar upp målet.
Först måste prövningstillstånd meddelas av HD och det meddelas endast om målet är av intresse för rättstillämpningen i landet. Det är således mycket ovanligt att HD tar upp ett överklagande till prövning.
Den 21 december fick mina klienter ett glatt besked. HD kommer att ta upp målet till prövning. Målet kommer att vara av framtida betydelse för många som sitter i en styrelse i dag och i framtiden. Utgången i målet handlar nämligen om styrelsens ansvar för bolagets förpliktelser.
Om bolaget har tillgångar behöver förstås styrelsen inte oroa sig. Då kan ju bolaget betala sina skulder. Det är när bolaget varit, är eller blir på obestånd det kan uppkomma problem.
Många som sitter i en styrelse för ett aktiebolag tror att det är riskfritt. De tror att de inte kan bli personligen ansvarig för bolagets skulder. Inte ens vid en konkurs. Styrelsemedlemmar brukar dock vara rädda för skatteskulder. Skatt är en fråga för sig. Vad denna blogg avser är övriga skulder som kan finnas i ett bolag. Skatter är en fråga jag avser att återkomma till vid något annat tillfälle.
Det personliga ansvaret för skulder återfinner man i aktiebolagslagen. Nuvarande bestämmelser återfinner man i 25 kapitlet nya aktiebolagslagen (2005:551). Tidigare återfanns motsvarande bestämmelser i 13 kapitlet gamla aktiebolagslagen (1975:1385).
Hur ansvaret ser ut idag
Jag ska beskriva problematiken så enkelt som möjligt.
När styrelsen har skäl att anta att bolaget eget kapital understiger hälften av det registrerade kapitalet ska styrelsen genast upprätta och låta bolaget revisorer granska en kontroll-balansräkning.
”Genast” betyder inte genast utan det finns viss tid för styrelsen att vidta annan åtgärd. ”Genast” betyder ofta en tid om en till två månader. Innan ”genast” inträder kan styrelsen i stället för att upprätta en kontrollbalansräkning freda sig genom att det egna kapitalet hämtat sig till en nivå över den kritiska gränsen. Så kan ske genom att bolaget fakturerar kunder och får in intäkter som innebär att det egna kapitalet hämtar sig. Det kan ligga i kunders intressen att betala snabbt så att bolaget hämtar sig. Så kan även ske genom att bolagets ägare tillskjuter kapital. Styrelsen kan och bör kontakta ägaren eller ägarna (såvida de inte sitter i styrelsen) och förklara att det behövs ett tillskott omgående eller i vart fall innan ”genast” inträder enligt aktiebolagslagen.
Återhämtningen måste ske innan den tidpunkt en kontrollbalansräkning skulle vara upprättad. Annars är huvudregeln att det blir personligt betalningsansvar. Ansvar gäller dock inte för den eller de styrelseledamöter som kan bevisa att de inte varit försumliga. Bevisbördan för detta ligger således på styrelseledamöterna.
Det problem som föreligger i praktiken är att ett bolag ofta byter styrelsemedlemmar. Det måste ske byte i bolag med tiden. Av de som satt i styrelsen för exempelvis 10 år sedan kanske ingen finns kvar idag. Det är till stor del denna problematik som målet i HD avser. Frågan är bland annat om ny styrelsemedlem ”ärver” tidigare styrelsemedlemmars ansvar.
Målet i HD (alla detaljer stämmer inte exakt med målet i HD)
I bolaget finns bara två styrelsemedlemmar och de kom in i styrelsen som nya medlemmar efter att alla tidigare medlemmar slutat. Den ena i styrelsen är också ägare av bolaget. Den andra är således ”endast” styrelsemedlem.
Den nya ägaren (som också är ny styrelsemedlem) får veta att mer än hälften av aktiekapitalet är förbrukat när han köper bolaget, varför han samma dag eller möjligen några dagar senare tillför bolaget kapital så att dels hela aktiekapitalet blir återställt dels så att det finns ganska bra med medel i kassan. Den andra nya styrelsemedlemmen kontrollerar bolagets räkenskaper när han blir medlen någon vecka senare och då är allt kapital intakt.
Bolaget drivs viss tid, men på grund av att dåliga tider förlorar bolaget kunder. Bolaget gör därför kundförluster, men har å sin sida leverantörsskulder. När bolaget förbrukat mer än hälften av sitt aktiekapital upprättar styrelsen genast en kontrollbalansräkning och låter bolagets revisorer granska den balansräkningen. Revisorerna föreslår konkurs och så blir fallet.
Genom att genast ha upprättat en kontrollbalansräkning tror styrelsen att den fredat sig från personligt ansvar. Det anser dock inte de underinstanser som dömt i ärendet.
Följande frågor kommer förhoppningsvis HD:s kommande dom ge svar på.
1.
När den nya ägaren köpte bolaget fanns inga skulder i bolaget, men mer än halva aktie-kapitalet var förbrukat. Den nya ägaren såg till att aktiekapitalet omgående blev återställt.
Kunde den nya ägaren (styrelsemedlemmen) fredat sig genom att i stället upprätta en kontrollbalansräkning? Även om så är fallet kommer den nya ägaren tillika styrelseledamot inte ha nytta av att så är fallet eftersom han inte genast upprättade någon kontrollbalans-räkning. Han vinner i så fall inte målet i HD på denna punkt, men möjligen med stöd av punkt 2 eller 3.
2.
Om den nya ägaren kunde freda sig genom att upprätta en kontrollbalansräkning var det i så fall inte så att ”genast” var en tidpunkt som för hans del inföll när han blev ny styrelse-medlem? Har han då inte fredat sig genom att omgående återställa aktiekapitalet?
”Genast” innebär ju en tid om en till två månader under vilken tid styrelsen får återställa aktiekapitalet utan eget ansvar. Om svaret är ja på den frågan vinner nya ägaren målet i HD.
Jag anser att svaret är ja på båda punkterna.
3.
Kan den nya ägaren tillika styrelseledamoten ursäkta sig på ett sätt som gör att han vinner om svaret är nej på punkt 1 och 2?
Jag anser att det är ursäktligt att inte veta svaret på fråga 1 och 2 och det är den ursäkt den nya ägaren tillika styrelseledamoten kan framföra som ursäkt. Om det räcker som ursäkt för att undgå betalningsansvar är dock ingen enkel fråga.
4.
För styrelseledamot två går det att resonera på samma sätt med tillägg för punkterna nedan.
5.
När styrelseledamot två kommer in i bolaget granskade han bolagets ekonomi, men endast hur ekonomin såg ut den dag han klev in i bolaget som styrelseledamot. Den dagen var det egna kapitalet intakt. Frågan är om den nya styrelseledamoten borde ha granskat bolagets ekonomi bakåt i tiden. Det egna kapitalet var ju mer än till hälften förbrukat bara någon vecka innan han klev in i bolaget. Om granskning ska ske bakåt i tiden är det förstås av intresse att veta hur långt tillbaka i tiden den granskningen ska gå. En vecka? Ett år? 10 år? Om granskningen ska gå långt tillbaka i tiden är det förenat med mycket stora ekonomiska risker att bli styrelseledamot.
Men finns ansvar för ny styrelsemedlem om kapitalet är intakt den dagen den medlemmen kliver in i styrelsen? I så fall ärvs det ansvaret av ny styrelsemedlem. ”Arvsfrågan” är av stort intresse. Kan ansvar ”ärvas” bör man noga överväga om det är värt risken att bli styrelse-medlem. Det måste delvis bero på hur långt tillbaka i tiden denna ”arvsbörda” existerar.
6.
För den som kommer in i styrelsen när aktiekapitalet är intakt går det att ursäkta sig med att den medlemmen inte hade anledning att göra en historisk granskning av bolaget ekonomi. Men kanske finns sådan skyldighet alltid, eller ibland eller i undantagsfall? HD kan ge svaret på den frågan, men svaret kanske är att ansvar inte ”ärvs” av ny styrelsemedlem.
Målet är också intressant för revisorer som ofta är inblandade i att sälja bolag där mer än halva aktiekapitalet är förbrukat eller varit förbrukat. Utgången i målet får betydelse för revisorers upplysningsplikt. Revisorer är proffs på att bedöma om aktiekapitalet helt eller delvis är eller har varit förbrukat.
Mest intressant är målet i HD för alla de som är eller tänker bli styrelsemedlemmar. Detta eftersom bolagets historik kan medföra ett framtida personligt betalningsansvar. Om HD anser att ansvar kan ”ärvas” är en lagändring nödvändig och det omgående. Vi måste ha en arbetsmiljö som lockar kunniga människor att sitta i olika styrelser och inte skrämma bort kompetenta personer från att våga sätta sig i en styrelse. Kunniga styrelseledamöter skapar arbete åt många.
God fortsättning på julen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar