Visar inlägg med etikett personskador. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett personskador. Visa alla inlägg

lördag 26 mars 2011

Kausalitet och personskador

Ordet kausalitet är en vanligt förekommande term inom juridiken. Man brukar skriva och tala om adekvat kausalitet. Ett begrepp som inte minst är vanligt förekommande inom vår personskaderätt, såsom vid personskador i anledning av trafikolyckor.

Med kausalitet avses att det finns ett orsakssammanhang mellan en viss händelse och en viss effekt av just den händelsen. Vid trafikolyckor finns ofta ett orsakssammanhang mellan trafikolyckor och att de som varit med om trafikolyckor ådragit sig en eller flera skador,som exempelvis nackskador.

Det räcker inte att det finns ett samband mellan en viss händelse och en viss effekt för att få rätt juridiskt. För det går med det resonemanget bevisa omständigheter som saknar rättslig relevans. Jag kan nämna att när GB säljer mycket glass sker det många drunkningsolyckor och när GB säljer lite glass sker det få drunkningsolyckor. Det beror ju på att GB säljer mycket glass när det är fint väder. Det går inte säga att det föreligger adekvat kauslitet mellan försäljningen av glass och drunkningsolyckor och att säga att det föreligger kausalitet mellan försäljningen av glass och drunkningsolyckor är endast ett sätt att visa att det som statistiskt verkar ha ett samband inte alltid är sant. Med statistik går det enkelt att ljuga.

Termen adekvat betyder att kausaliteten måste ligga i farans riktning. Det ligger i farans riktning att skada sig vid trafikolyckor. Det ligger inte i farans riktning att drunkna för att man ätit en glass.

I personskador kommer frågan om adekvat kauslitet upp i nästan varje ärende. Den skadade måste med läkarjournaler - och vid kvarstående besvär även med ett invaliditetsintyg - visa vilka skador trafikolyckan föranlett. Det krävs dessutom ofta även att den skadade redovisar hur hälsoläget såg ut innan trafikolyckan för att bevisa att skadorna verkligen berodde på trafikolyckan och inte var skador som fanns tidigare.

Jag brukar säga att det inte är bra när någon haft återkommande nackbesvär innan en trafikolycka eftersom det då kan vara svårt att bevisa att dessa besvär blivit sämre efter olyckan.

Bevisningen avseende personskador kan advokaten hjälpa dig med, men advokaten skriver inga intyg. Advokaten ser till att din läkare skriver det eller de intyg som behövs, såvida det inte redan finns behövliga intyg. Om din läkare inte skriver intyg kan försäkringsbolaget kanske ändå med hjälp av journalhandlingar bedöma din invaliditetsgrad, men det är långt ifrån säkert att så kan ske. Det är dessutom stor risk att bedömningen då blir felaktig och inte sällan felaktig till nackdel för den skadade.

Jag har under årens lopp läst hundratals invaliditetsintyg. Det har varit förvånansvärd stor skillnad mellan de intyg jag läst genom åren, men min bestämda uppfattning är att den läkare som skriver intyget ska vara specialist på den skada eller de skador han skriver intyg om. Det kan annars bli en felaktig bedömning av försäkringsbolaget och det allt för ofta till nackdel för den skadade.

Det ”värsta” fall jag varit med om under de närmare 20 år jag varit ombud i personskador avsåg en ung kvinna som hade skadat nacken vid en olycka. När jag träffade den unga kvinnan hade försäkringsbolaget sagt nej till att utge ersättning för nackskadan. Därför sökte hon mitt biträde. Jag gick igenom de handlingar hon hade och kunde bland annat läsa att kvinnans läkare skrivit till försäkringsbolaget och förklarat att nackskadan var läkt, vilket skulle innebära att kvinnan ljög för mig om sina nackbesvär. Jag trodde dock på kvinnan och var därför ganska säker på att intyget från läkaren inte var rätt. Jag skrev därefter till försäkringsbolaget och frågade om försäkringsbolaget kunde stå kostnaden för ett nytt läkarbesök och då hos specialistläkare, som skulle kunna dokumentera om det fanns kvarstående nackbesvär eller inte. Försäkringsbolaget svarade nej eftersom det redan fanns ett intyg från kvinnans läkare som till 100 % ”bevisade” att skadan var läkt.

I ovan nämnd situation träffade jag den unga kvinnan tillsammans med hennes föräldrar. Föräldrarna trodde på sin dotter och tog på sig att betala för läkarbesök hos en specialist.En kostnad som då kunde bli ca 5 000 kr, men som blev något billigare.

Några veckor senare blev jag uppringd av den läkare som precis undersökt min klient. Läkaren berättade att kvinnan hade en mycket svår whiplashskada och att det var ofattbart att kvinnans läkare kunnat missa detta. Några dagar senare fick jag ett utförligt invaliditetsintyg som beskrev nackskadan med såväl objektiva fynd som subjektiva besvär. Intyget skickade jag vidare till försäkringsbolaget som lät sina förtroendeläkare göra en ny bedömning av ärendet.

Försäkringsbolagets förtroendeläkare kom fram till en invaliditetsgrad om 20 %, vilket visar att skadan bedömts som en whiplash av grad 4 (högsta graden). Det är då inte enbart nackbesvär utan även ryggbesvär.

Försäkringsbolaget betalade kostnaden för besöket hos specialisten och bad om ursäkt för att det inte på en gång hade gått med på att annan läkare fick undersöka klienten. Jag anser dock att försäkringsbolaget inte hade anledning att be om ursäkt. Det fanns ju ett intyg som av en läkare som talade för att kvinnan var frisk! Det var den läkaren som borde ha bett om ursäkt och ingen annan.

Den unga kvinnans ärende gick därefter enkelt att handlägga.

Jag vill även nämna ett annat fall där jag företrädde en ung kvinna. Efter en trafikolycka fick hon stora fysiska besvär. Stora fysiska besvär medför inte sällan även psykiskt lidande. Det är inte lätt att vara ung och skadad för livet. Den unga kvinnan hade när hon bara var ett barn blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp. När olyckan hände var hon nästan klar med sina studier, men betygen var inte bra. Betygen hade påverkats av vad hon blivit utsatt för som barn.

Det är ofta svårt att företräda personer som ännu inte kommit ut på arbetsmarknaden. Detta eftersom den viktigaste posten att reglera för det mesta handlar om inkomstförlust. Om den skadade hade ett arbete när olyckan hände är det ju enkelt att räkna ut inkomstförlusten. När den skadade inte kommit ut på arbetsmarknaden blir det i stället att ta fram en eller flera sannolika hypoteser.

Det skar sig tidigt mellan mig och handläggaren på försäkringsbolaget. Försäkringsbolaget ville nämligen få kvinnans oförmåga att arbeta och att hon mådde dåligt till att vara en adekvat kausalitet som följd av det sexuella övergreppet, d v s försäkringsbolaget menade att om olyckan inte hänt skulle kvinnan ändå inte ha kommit ut på arbetsmarknaden. Efter en mycket lång och segdragen process fick kvinnan till slut rätt, men det tog många år. Trösten var att kvinnan fick inkomstförlust reglerat ca 10 år tillbaka i tiden, varför det går att säga att hon då fick en mindre förmögenhet, som jag tror att hon förvaltat väl.

Hur kunde försäkringsbolaget känna till det sexuella övergreppet? Det beror på att försäkringsbolagen granskar hur den skadades hälsa sett ut även tiden innan olyckan.
Övergreppet var dokumenterat i journalhandlingar.

Om övergrepp mot barn vill jag säga att barn som blir utsatta för övergrepp ofta skuldsätter sig själva. Men de barnen har inget att känna skam för. Det är endast de som begår övergrepp som ska känna skam.

Det finns förstås många andra frågor inom personskaderätten där frågan om adekvat kauslitet är av betydelse. Nedan tar jag dock två exempel på personskador där frågan om skadan är adekvat kan komma att aktualiseras.

1.
En person får en istapp i huvudet. Istappen kom från taket på ett hus. Men det stod på stora och tydliga skyltar att det fanns risk för istapparna och att man därför skulle ta en annan väg än under fastigheten.

Att det föreligger kausalitet – orsakssamband - mellan den fallande istappen och person-skadan råder det förstås ingen tvekan om, men var skadan adekvat d v s i farans riktning? Det fanns ju tydliga varningsskyltar som den skadade tydligen nonchalerat. Är det i farans riktning att så sker?

Hur ska den skadade agera i ovan nämnd situation tycker du? Jag menar att den skadade ska göra följande.

Skriva till fastighetsägaren – inte bara ringa det är sämre för då får man ofta ett stressat och nekande svar från fastighetsägaren. Genom ett brev – eller mejl - får fastighetsägaren tid att lämna ett seriöst svar.

I brevet bör den skadade berätta om olyckan, utan att gå in på varför han inte följde de råd som framgick av skyltningen. Den skadade bör fråga om fastighetsägaren är försäkrad och i så fall be att få veta i vilket försäkringsbolag fastighetsägaren har sin försäkring. Den skadade bör fråga om det är en olycksfallsförsäkring eller enbart en ansvarsförsäkring. Fastighetsägare har så gott som alltid en försäkring. Det är en fördel om det är en olycksfallsförsäkring eftersom det i så fall utgår ersättning om någon skadat sig. Det behövs i så fall ingen syndabock.

Om fastighetsägaren endast har en ansvarsförsäkring måste det vara fastighetsägarens fel att skadan uppstod. Det måste i så fall bevisas. Om istapparna hängt från fastigheten en längre tid bör det ses som fastighetsägarens ansvar även om han varnat med skyltar. Om istapparna uppkommit hastigt som följd av en snabb väderväxling kan det ses som att fastighetsägaren gjort vad som ankommer på honom genom att varna med skyltar särskilt om fastighetsägaren också anlitat någon som inom någon eller några dagar ska ta bort istapparna.

Det är ett otyg med fastighetsägare som en hel vinter varnar för risk för snöras med skyltar. Så får det inte vara. Det får bara vara varning en kortare tid till dess problemet löses genom snöskottning eller borttagande av istappar. Det ansvaret ligger på våra fastighetsägare.

Om det i ovan nämnd situation skulle visa sig att försäkringsbolaget inte vill utge någon ersättning bör advokat anlitas för i vart fall viss rådgivning. Kom ihåg att varningsskyltar som sitter uppe allt för länga ofta nonchaleras. Det ligger i det som kallas för farans riktning.

2.
En person halkar på ICA. Personen halkar på grund av en syltfläck. Någon – sannolikt en kund – hade tappat en syltburk och sylten var inte upptorkad.

Återigen kan vi konstatera att det föreligger kausalitet mellan olyckan och den syltfläcken, men var det adekvat kausalitet. Det handlar om den som skadade sig borde ha sett syltfläcken och på så sätt undvikit att skada sig. Det är den invändning som ICA-butiken kan komma att framföra.

I ovan nämnd situation handlar det dock åter om vilken form av försäkring den aktuella ICA-butiken har. En olycksfalls- eller ansvarförsäkring. Som framgår ovan är en olycksfalls-försäkring alltid att föredra.

I skadeståndslandet nummer ett – USA förstås – måste många företag ha olycksfalls-försäkring. Annars får företaget betala skadestånd. Jag tycker det är rätt väg att gå även i Sverige. Det viktiga är att den skadade får ersättning för sin skada utan att behöva leta efter en syndabock.

Måste man leta efter en syndabock i ovan nämnd situation på Ica är den frågan beroende av hur länge sylten legat utspilld. Om personalen observerat syltfläcken utan att omgående torka upp lär ICA butiken vid en process bli skadeståndskyldig. Så även om sylten legat utspilld en längre tid.

I ovan nämnds situation ska man i vart fall rådfråga advokat om försäkringsbolaget säger nej till att utge ersättning.

Om advokatens råd är att stämma i ovan nämnda exempel anser advokaten att de fakta du presenterat för honom talar för att du kommer att vinna en process mot försäkringsbolaget.Det blir sällan process mot fastighetsägaren eller ICA. Det blir i stället process mot deras försäkringsbolag.

Advokaten lär dock endast anse att du ska stämma om du har försäkring som innehåller rättsskydd. Rättsskydd finns dock i alla hemförsäkringar.

Hur går processerna mot försäkringsbolagen? De flesta mål förliks. Hur mager eller fet förlikningen beror på två faktorer. Hur dyrt skulle det bli att förlora? Den risken måste finnas med i kalkylen. Hur stark är talan när båda sidor redovisat sina argument? Det vet man först en bit in i processen.

På ett område har det blivit svårt att få rätt mot försäkringsbolag. Det handlar om barn-försäkringar. Ersättning brukar inte falla ut om det rör sig om en medfödd – genetisk – sjukdom. Forskningen går framåt och ofta beror svåra barnsjukdomar på medfödda genetiska skador. Du som har barn och barnförsäkringar bör läsa villkoren för den försäkringen. Föräldrar bör veta vad försäkringen ger för skydd vid skador/sjukdomar. De flesta föräldrar läser dock försäkringsvillkoren först efter det att barnet blivit sjuk eller skadat sig.

För att muntra upp avslutar jag med en kortare historia om Kalle 7 år och då närmare bestämt från hans första dag i skolan.

Första dagen i skolan sa fröken att barnen under det första läsåret skulle få lära sig en hel del, bland annat hur många dagar det finns på ett år. Kalle, nyss fyllda 7 år, räckte då upp handen och frågade om han fick gå hem.

-Varför det? frågade fröken.
-Jag kan redan allt på nivån för årskurs 1, svarade Kalle.
-Jaha, sa fröken, men kan du svara på hur många dagar det finns på ett år?
-Enkelt sa Kalle. Svaret är sju dagar.
-Nej, men Kalle vem har lärt dig det svaret?
-Pappa!
-Vad har pappa sagt?
-En sak ska du veta min son. Det finns sju dagar på ett år. Måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag och söndag, sedan börjar helvetet om igen.

lördag 22 maj 2010

Försäkringsfall i praktiken - Det finns pengar att hämta hos försäkringsbolagen

Jag har varit ombud i hundratals personskador. Det handlar oftast om personer som skadat sig i trafiken. Inte så ofta andra personskador, men även då borde den skadade oftare än nu anlita ombud. Skälet till att advokat så ofta anlitas vid trafikolyckor är att försäkringsbolaget då brukar stå den skadades advokatkostnader till 100 %.

Jag ska nedan redovisa några fall från det praktiska livet där det verkligen går att tala om att den skadade varit i behov av ombud. Men även ett fall som inte var något fall.

Lena - 19 år när skadan inträffade; ett fall som visar att den skadade bör anlita en kunnig läkare

Hon hade fått besked av försäkringsbolaget att det inte kunde bli annan ersättning än skäliga
4 000 kr för sveda och värk. Lena var inte nöjd med det beskedet. Hon hade nämligen svåra nackbesvär och hon mådde därför dåligt såväl fysiskt som psykiskt.

Lena sökte mitt biträde och av de handlingar hon hade med sig kunde jag läsa att hennes egen läkare ansåg att hon numera var frisk. Det var intyget från hennes egen läkare som fått hennes försäkringsbolag att säga nej till att utge annan ersättning än ersättning för sveda och värk.

Jag förklarade för Lena att det enda jag inledningsvis kunde göra var att skicka henne till en specialist på nackskador. Om den specialisten ansåg att Lena hade kvarstående besvär var det fråga om ett ärende där jag kunde göra nytta.

Jag skrev till försäkringsbolaget och frågade om försäkringsbolaget kunde tänka sig att stå Lenas kostnader för att besöka en specialist och om försäkringsbolaget var berett att stå för mina advokatkostnader. Svaret blev nej på båda frågorna med hänvisning till att Lenas läkare skrivit och sagt att Lena var frisk.

Vid näste möte med Lena var hennes föräldrar med. De lovade att betala läkarkostnaden och mitt arvode hur det än gick i fortsättningen.

Efter Lena varit hos specialistläkaren ringde den läkaren till mig och berättade att Lena hade en mycket svår nackskada. Specialisten var mycket upprörd över att Lenas läkare skrivit att Lena var frisk. Specialisten sa att Lenas skada var en av de svåraste han sett under sin tid som läkare. Lena var invalid. Läkaren skrev ett invaliditetsintyg, varefter jag skickade det intyget till försäkringsbolaget.

Försäkringsbolagets bedömde Lenas invaliditet till 20 % vilket är en mycket hög siffra för en så kallad whiplashskada. Försäkringsbolaget bad om ursäkt för sin tidigare hantering av ärendet och stod för såväl specialistläkarens arvode som mitt arvode i det ärende som nu fick sin riktiga början. Försäkringsbolaget hade dock ingen anledning att be om ursäkt. Det var Lenas läkare som borde be om ursäkt. Han kunde tydligen inget om whiplash. Ärendet visar hur viktigt det kan vara att få bli undersökt av en specialist.

Ärendet pågår fortfarande och ärendet har nu pågått i över 10 år. Ersättning har under årens lopp utgått med miljonbelopp eftersom Lena varje år gjort betydande inkomstförluster. Försäkringsbolaget godtog inledningsvis inte yrkat belopp avseende inkomstförluster,
men efter prövning av den frågan i Trafikskadenämnden fick Lena rätt.

Lena kunde strida vidare i första hand för att hon hade föräldrar som trodde på henne. Lena kommer kanske aldrig att bli frisk. I vart fall inte med dagens medicinska resurser. Men hon har i alla fall råd att leva. Det har påverkat henne psykiska välmående i rätt riktning. Det är lättare att må psykiskt bra om man har någorlunda god ekonomi.

Kalle 16 år när olyckan hände; det fallet visar att föräldrarna inte alltid bör vara ombud för sina barn

Kalles föräldrar är skilda. Föräldrarna är dock goda vänner. Kalle skadades svårt vid olyckan. De första två åren skötte föräldrarna all kontakt med försäkringsbolaget. Föräldrarna trodde att det skulle kosta alldeles för mycket att anlita en advokat.

På två år fick Kalle ut 10 000 kr. Sedan kontaktade föräldrarna mig. Försäkringsbolaget lovade att stå mina advokatkostnader, varför föräldrarnas oro i den delen var obefogad.

Efter att jag kom in som ombud fick Kalle ytterligare 100 000 kr skattfritt inom 14 dagar. Ett halvår senare har han fått ut ytterligare 700 000 kr. Föräldrarna undrar vad jag gjort. Jag har bara gjort mitt arbete. Det är ett enkelt ärende än så länge.

Det svåra kommer snart. Kalle går ännu på gymnasiet och frågan om inkomstförlust kan bli en mycket svår fråga. Det återstår dock att se. Kalle kan på grund av skadan komma att förlora miljontals kronor avseende inkomstförlust. Den förlusten skall i så fall försäkringsbolaget ersätta fullt ut.

Johanna, Anna och Sofia – alla i 30-årsåldern när skadan hände; tre fall som visar att den skadade ibland måste våga ta process i domstol

De var alla etablerade på arbetsmarknaden när de skadades. Det underlättar frågan om inkomstförlust. Det är svårare att företräda barn och ungdomar som ännu inte kommit ut på arbetsmarknaden.

Det de har gemensamt är att de alla anser att de inte kan arbeta fullt ut efter olyckan och rent generellt är det oftare så att kvinnor har svårare att klara av sitt arbete efter olyckan. Det beror många gånger på att kvinnor inte har samma goda fysik som yngre män att klara sig efter en olycka. I vart fall har mitt arbete fått mig att tro att så är fallet.

I deras fall har det varit strid om hur stor inkomstförlust de gjort under åren. Det har blivit tvist med deras försäkringsbolag. Det har gått så långt att det i samtliga fall blivit process i domstol. I inget mål har det blivit någon prövning i sak i domstol. Samtliga mål har förlikts på goda villkor. I något fall fick klienten 100 %. Som sämst 50 %. 50 % kan avse ett betydande belopp för den som gått med låg ersättning många år.

Efter en stämning i domstol blir det oftast en förlikning. I vart fall när det är fråga om en seriös stämning. När advokaten stämmer tror han eller hon i personskadeärendet att klienten kommer att vinna. Annars skulle advokaten hänvisa klienten till annan advokat.

Ingen advokat vill inleda en process advokaten inte tror på. Det kanske någon kan tro, men de flesta advokater är tävlingsmänniskor som vill ha en god statistik i de mål de driver. Det händer dock de flesta advokater att de även förlorar mål de trott på. Det är arbetets baksida.

Maria – ett barn när olyckan hände; ett fall som visar att en lång kamp kan ge god ränta

Hon fick efter många år rätt till ersättning för inkomstförlust. Det tog lång tid att övertyga försäkringsbolaget om att utge ersättning för inkomstförlust och det fanns många skäl till att det var svårt. Svårigheten låg i bevisfrågor. Skälet till att det tog tid var nog också mitt ansvar. När Maria anlitade mig var jag ung som advokat. Jag inser nu att jag inledningsvis inte hade den erfarenhet jag behövde för att ta mig an detta ärende. Det vet Maria också om, numera. Men jag trodde när jag var yngre att jag kunde mycket.

Detta ärende lärde mig således mycket och jag är tacksam över att Maria alltid varit en klient som trott på mig. Maria har hela tiden förstått att jag gjort så gott jag kunnat och hon har nog också förstått att jag med åren blivit bättre på det jag sysslar med.

När Marie fick rätt rörde det sig om mycket stora pengar. Att det tog tid innebar dessutom att hon fick ränta med hundratusentals kronor. När räntebeskedet kom från försäkringsbolaget fann jag att försäkringsbolaget räknat fel med drygt 150 000 kr. Det var inte ett avsiktligt fel från försäkringsbolaget. Jag vet nämligen att handläggaren på försäkringsbolaget är en person som är såväl seriös som ärlig. Försäkringsbolaget betalade ut det rätta beloppet omgående efter jag påvisat räknefelet.

Min tidigare orutin hade i vart fall det goda med sig att Marias pengar stått och växt till sig med hundratusentals kronor.

Marias ärende pågår fortfarande, men numera löper det på friktionsfritt.

Håkan – 42 år när olyckan hände

Som ni kanske förstår har jag skickat många personer till specialistläkare. Det blir då nästan alltid fråga om helt korrekta invaliditetsintyg. Håkan sa att han hade svåra nackbesvär efter en trafikolycka. Jag skickade honom till en specialist. Svaret var att Håkan bluffade. Det svaret visar att det är svårt att lura en specialist.

Alla som hör av sig har således inte rätt. Håkan har jag inte kvar som klient. Han hörde aldrig av sig efter jag skrev till honom med beskedet att läkaren gjorde gällande att Håkan bluffade.

Rent generellt tror jag att det är ovanligt att personer försöker bluffa sig till ersättning, men det händer. När det finns mycket pengar att få kan det dock alltid bli så att någon frestas att begå fel.

Kent – 32 år när olyckan hände; hans fall visar att det är viktigt att den skadade vågar berätta om alla sina problem

Han tog upp en sak få unga män vill prata om. Han blev impotent efter den olycka han varit med om. Det jag vill framhålla att detta är en punkt få män vill prata om, men det är en post som ger unga människor ganska hög ersättning. Dock inte ersättning som på något sätt kan anses kompensera alla de komplikationer som kan uppstå på grund av impotens eller förlorad lust att ha sex. Det är ett problem som ofta leder till skilsmässa eller separation. Det är ett problem som kan leda till svåra psykiska problem även av andra skäl.

Numera frågar jag klienterna om skadan påverkat deras sexliv. Inte av nyfikenhet, utan för att det är mitt arbete att ta upp denna fråga.

Erik – (i den ålder då man kan vara duktig i ishockey); förlust av en livsstil

Han fungerade rätt väl efter olyckan, men han kunde inte fortsätta med en så tuff sport som ishockey. Den fysiska invaliditetsgraden var dock inte allt för hög. Det stora problemet för honom var att förlora det han gillade bäst; att spela ishockey. Det innebar också att han förlorade alla sina kompisar för alla kompisar han hade fanns i hockeyns värld. Erik orkade inte umgås med dessa kompisar efter olyckan. Kompisarna pratade nämligen om den senaste matchen eller nästa match. Erik fick med tiden svåra psykiska problem. Erik slutade röra på sig och att säga att han blev fet är ingen överdrift.

Erik fick till slut relativt bra ersättning för sina psykiska problem. För unga människor som idrottar kan en mindre fysisk skada leda till svåra psykiska problem. För att förstå denna problematik är det en fördel att själv förstå vad idrotten kan betyda för en ung person.

Nu har Erik kommit upp i den åldern då åldern hade satt stopp för en fortsatt karriär. Jag vet att Erik idag mår bra. Han har kommit över sina besvär. Han har gått ned i vikt, även om han inte är i matchvikt. Men vem är det när man blir lite äldre?

Jag blir glad när jag stöter på Erik. Vi har alltid något att säga varandra. Vi har exempelvis intresse för dagens hockey i Skellefteå. Eriks intresse är dock betydligt större än mitt intresse.

Ränta - än en gång

Personskadeärendena pågår lång tid. De kan pågå 10-tals år. En post som inte alltid blir rätt reglerad är ränteposten. Det är många som missat ränta med hundratusentals kronor. Varför denna post missas? Det beror inte bara på försäkringsbolagen. Var och en måste bevaka sina egna intressen och den som inte anlitar ombud går ofta miste om denna post.

Jag vill dock påstå att även ombud kan missa att kontrollera denna post. Det kan bli så att ombudet litar på försäkringsbolagets beräkning. Ombudet bör dock själv alltid kontrollera denna post och detta mycket noggrant.

Jag avser många gånger att återkomma till frågan om försäkringsersättning. Detta eftersom det är en så viktig fråga för många i Sverige. Jag har som mål att i år skapa en särskild sida som alltid ligger öppen kring denna fråga. Jag ser fram emot era synpunkter om en sådan sida.
Har du själv något att ta upp för du gärna höra av dig.

Namnen ovan

De är utbytta mot verkliga förnamn. Så att inget ärende ska gå att identifiera. Även åldrarna är av samma skäl något justerade.

Slut för denna gång. Trevlig helg och varför inte ta fram grillen och passa på och njut av den sommar som kom redan i maj!



Jörgen Frisk

Pingad på intressant

fredag 26 februari 2010

Något om personskador i allmänhet, inte minst i trafiken

Alla har väl någon gång varit med i en olycka, kanske i trafiken? För de flesta slutar olyckan väl. Det blir någon blessyr – kanske en mindre chock – men den skadade blir mer eller mindre snabbt återställd.

Men alla olyckor slutar inte lyckligt. I vissa fall så illa att det slutar med dödsfall. Detta inlägg skall dock handla om de som överlever, men som får mer eller mindre svåra kvarstående besvär. Då är det ofta viktigt att vara försäkrad. Ena dagen kan du vara frisk och ha ett bra arbete, nästa dag kan du vara invalid och därför inte kunna arbeta vidare.

a. Samhällets ansvar
b. Försäkringsbolagens ansvar
c. Personskadereglering vid en trafikolycka
d. Försäkringsersättningen
e. Ekonomisk ersättning
f. Ideell ersättning
g. Invaliditetsgrad
h. Åldersreduktion

a. Samhällets ansvar

Samhället har ett ansvar för de som råkar ut för olyckor. Den skadade har ju rätt till sjukvård och sjukpenning. Sjukpenningen kan senare övergå till diverse bidrag eller sjukpension, men dagens samhälle vill ta ett allt mindre ekonomiskt ansvar för de som är sjuka. Det är ju dåliga tider vi lever i. Någon ljusning ser vi nog inte den närmaste tiden, även om jag inte kan se in i framtiden.

Många sjukskrivna blir numera utförsäkrade. Hur den som är sjuk 2010 kan bli utförsäkrad har jag svårt att förstå. Det handlar uppenbarligen om indragningar i välfärden, även om våra styrande politiker söker förklara det med andra ord. När ”vi” måste spara in pengar i den offentliga sektorn brukar det drabba skolan, sjuka och våra pensionärer, trots fagra vallöften om att så inte skall ske.

Att samhället inte vill - eller kan? - ta fullt ansvar visar att hur viktigt det är att vara försäkrad.

b. Försäkringsbolagens ansvar

Det beror naturligtvis på din egen försäkring – eller egna försäkringar - och dina möjligheter att bevaka dina egna rättigheter mot försäkringsbolaget – eller försäkringsbolagen.

Om du har ett hus är det ingen idé att ha mer än en försäkring. Du kan bara få ut fastighetens värde en gång. Detsamma gäller för alla sakskador. Med personskador är det annorlunda. Där kan det vara en bra idé att ha flera försäkringar.

Eftersom det finns många olika försäkringar kommer jag nedan redovisa gången i ett personskadeärende i en ”vanlig” trafikolycka. Det finns dock ingen olycka som är den andra exakt lik. Därför ordet vanlig inom citattecken.

c. Personskadereglering vid en trafikolycka

När olyckan inträffar så är nog det sista föraren och andra inblandade tänker på om de är försäkrade för personskador. Däremot oroar sig inte sällan föraren eller ägaren av bilen för plåtskadorna. Men i trafiken är människan mycket viktigare än bilen. Som advokat jobbar jag aldrig eller sällan med plåtskador.

Alla inblandade i trafikolyckor är försäkrade avseende personskador. Till och med de som avsiktligen kör utan försäkring. Det kan vi tacka vår lagstiftning för. Lagen ger på den punkten alla ett basskydd. Det är ett mycket viktigt basskydd.

Den skadade kan ha flera försäkringar som går att nyttja när olyckan är framme, mer om detta i ett senare inlägg. Detta kan missas av såväl skadade som advokater.

Rätten till ersättning kan i vissa fall jämkas. I vissa fall till 0 %, d v s till 0 kr. Den som exempelvis kör rattfull kan få sin ersättning kraftigt reducerad.

d. Försäkringsersättningen

Den delas in i två olika kategorier. Den ena delen kallas ideell ersättning och är skattefri.
Den andra delen kallas ekonomisk ersättning och den ersättning som faller ut via
bilförsäkringen är inte skattefri.

Det finns ekonomisk ersättning i privata försäkringar som är skattefri, men den ekonomiska ersättningen ersätter så gott som aldrig den verkliga inkomstförlusten. Det rör sig oftast om utbetalningar av i försäkringen fastställda engångsbelopp.

e. Ekonomisk ersättning

Denna post är många gånger den viktigaste. Den är generellt sett viktigare ju yngre den skadade är.

Om den som skadas svårt är 25 år och precis kommit ut i arbetslivet kan det vara så att den skadade kommer att förlora inkomst fram till den skadade blir pensionär. Dessutom blir pensionen mycket lägre än om den skadade hade kunnat arbeta.

Om den skadade är 62 år är pensionen nära och inkomstförlusten hinner inte bli lika stor som för den som är betydligt yngre. Dessutom kanske det inte påverkar pensionens storlek eller bara påverkar pensionen i mindre mån.

Den ekonomiska ersättningen via trafikförsäkringen skall kompensera den skadade fullt ut,
d v s den skadade skall inte förlora en enda krona i inkomst eller pension på grund av sin skada. Här finns dock ett ofta stort praktiskt problem för den skadade och det är att bevisa vad den skadade skulle ha tjänat om skadan inte inträffat. Ibland är det lätt att bevisa, ibland är det inte enkelt att bevisa, ibland är det svårt att bevisa, ibland är det omöjligt att bevisa.

När försäkringsbolaget inte godtar den skadades krav på ekonomisk ersättning bör den skadade anlita ett ombud som är duktig på personskador. Det rör sig framförallt om advokater som har lång erfarenhet av personskador eller biträdande jurister på advokatbyråer som har handledning av en erfaren advokat. En ung biträdande jurist kan således vara lika bra som en advokat, om den biträdande juristen har viss stöttning. Så skall vara fallet för den som är biträdande jurist.

Ersättningen i denna del handlar inte sällan om miljonbelopp. Den som inte kan bevaka sin rätt kan således gå miste om oerhörda belopp. Det händer i det verkliga livet. Hur ofta vet jag inte, men jag tror det finns ett stort mörkertal.

Många drar sig för att kontakta en advokat. De är rädda att det kan kosta för mycket. De flesta advokater som arbetar med trafikolyckor tar dock inget arvode från klienten. Advokaten begär i stället att försäkringsbolaget skall stå alla advokatkostnader; mer om advokatkostnader vid olyckor kommer i ett senare inlägg. Men för den skadade är advokatens arvode något som den skadade bör ta upp vid första samtalet med en advokat.

f. Ideell ersättning

Den delas in i lika kategorier som brukar benämnas sveda och värk, lyte och men samt olägenheter i övrigt.

1. Sveda och värk

Sveda och värk vet du redan vad det är. Om du slår dig med en hammare på tummen drabbas du av det som kallas sveda och värk. Det gör ont, men det går över. Vanliga blåmärken när man slår sig gör också ont, men det går över.

I de flesta fall stannar den skadades till ersättning för personskador till att avse posten sveda och värk. Den ersättning brukar avse ett mindre belopp, som exempelvis drygt 2 000 kr för sveda och värk under en månads tid. Denna post är således av ringa betydelse för den enskilde. Man kan säga att det rör sig om ersättning till plåster på såren.

För att få ersättning endast för sveda och värk ska du aldrig behöva anlita en advokat. Det ska du få ändå och så är det nog nästan alltid i praktiken. Ordet alltid går dock sällan att använda i juridiken. Det finns nästan alltid något eller några undantag.

För ett fåtal kan det bli fråga om lite mer i ersättning avseende denna post och då tänker jag framförallt om personer med svåra brännskador. Det kan göra ont länge.

Sveda och värk är således besvär som går över med tiden; ofta efter en kortare, men kanske smärtsam tid.

2. Lyte och men

Värre är det när personskadan föranleder kvarstående besvär. Vid trafikolyckor är nackskador utan tvivel det vanligaste kvarstående besväret.

Det brukar dock ta tid innan man enligt så kallad beprövad vetenskap och erfarenhet vet om det blir kvarstående besvär. Det sägs att man vet detta tidigast ett år efter vissa nackskador. Ibland går det förstås direkt att säga att skadan kommer att leda till kvarstående besvär. Den som amputerat exempelvis foten efter en olycka vet ju att han kommer att ha kvarstående besvär. Men hur svåra besvär? Det är alltid individuellt.

Kvarstående besvär kallas för lyte och men. Ett ärr efter en olycka är ett lyte. En nackskada som inte syns är ett men. En amputerad fot är såväl ett men som ett lyte. Det är inte så viktigt vad det kallas för. I samtliga fall är det fråga om kvarstående besvär.

3. Olägenheter i övrigt

Med detta avses vad skadan medför i praktiken för den skadade i såväl arbetet som på fritiden. Alla 24 timmar på dygnet beaktas. Hur påverkar skadan den skadades liv?

Blev sömnen sämre? Blev sexlivet sämre? Blev fritiden sämre? Blev det jobbigare att arbeta?
I den delen bör den skadade själv i lugn och ro fundera på hur livet var före olyckan och hur livet är efter olyckan eller berätta det för sitt försäkringsbolag exempelvis via sitt ombud.

Jag kan nämna ett exempel med en ung man som jag företrätt. Denne unge mans liv kretsade kring en enda sak och det var ishockey. Före olyckan hade han alla sina vänner i hockeylaget, efter olyckan kunde han inte spela ishockey och kom utanför sitt gamla kompisgäng. Den unge mannen kunde fortfarande göra mycket, men inte spela ishockey.

Skadan i sig – som var en nackskada – bedömdes ha en invaliditetsgrad på drygt 10 %. Men den unge mannens problem blev framförallt psykiska problem. Han kände sig värdelös efter skadan. De psykiska problemen blev med tiden så allvarliga att dessa bedömdes ha en invaliditetsgrad som tillsammans med nackskadan blev hela 30 %.

För framförallt unga personer leder fysiska skador inte sällan till svåra psykiska problem.
Samma sak kan förstås drabba de som inte längre är unga.

g. Invaliditetsgrad

Vissa kvarstående besvär åsätts en medicinsk invaliditetsgrad; exempelvis nackskador. En gång i tiden kunde flera skador summeras ihop och ge en invaliditet över 100 %, men numera går det inte att passera 100 %. 100 % betyder så svåra skador att den som är skadad nog heller vore död än skadad.

Min erfarenhet av nackskador är att dessa brukar leda till en invaliditetsgrad från 4 % upp till 18 %. De flesta ligger inom skiktet 5 % till 10 %.

En viss del av den ideella ersättningen utgår ifrån invaliditetsgraden.

Vissa kvarstående besvär ger ingen invaliditetsgrad, utan ersätts efter andra kriterier. Ersättning för ärr exempelvis beror på var på kroppen ärret sitter och hur fult ärret ser ut.

h. Åldersreduktion

Det finns även något som kallas åldersreduktion. När du passerat 25 år reduceras viss ideell ersättning år för år. Får du ett ärr när du är 70 år ger det lite ersättning i jämförelse om du hade fått ärret när du var 25 år. Det är ganskal logiskt eftersom du vid 70 års ålder skall leva med ärret en kortare tid i jämförelse med om du fick ärret när du var 25 år.

Det var allt denna gång. Nästa gång skall jag utifrån några konkreta fall beskriva hur en advokat hjälper sin klient i ett personskadeärende. Det fick jag inte plats med i detta inlägg

Det finns mer att skriva om detta ämne, som har stor betydelse för alla som har kvarstående besvär efter en olycka eller som lever med någon som har sådana besvär.