tag:blogger.com,1999:blog-43994525559138319862023-12-28T23:40:42.015+01:00Advokat Jörgen Frisks bloggJörgen Friskhttp://www.blogger.com/profile/08558628588891734174noreply@blogger.comBlogger106125tag:blogger.com,1999:blog-4399452555913831986.post-22692567553777581642023-05-02T21:41:00.001+02:002023-05-02T21:41:06.552+02:00Vårdnadstvister och PAS<p> Du som har läst de senaste inläggen på bloggen vet att jag tycker att frågan om särskilda ombud för barn i åtminstone vissa konfliktfyllda vårdnadsmål är viktig. En fråga som jag definitivt tycker hör hit, men som förtjänar ett eget kapitel, är barnets känslomässiga reaktioner på att mamma och pappa tvistar om vem som ska ha vårdnaden, var barnet ska bo och hur umgänget med en förälder som inte är boendeförälder ska se ut.</p><br />Jag vill poängtera att den här frågan hör till de mer allvarliga jag har ägnat mig åt. Barn är en utsatt grupp i samhället och vi tolkar lätt deras tystnad som att de inte förstår eller bryr sig. Psykologisk forskning om barn som har upplevt vårdnadstvister visar dock att de bryr sig i allra högsta grad. Särskilt barn i mellanstadieåldern reagerar med ilska på separation eller skilsmässa. Ilska som de inte sällan riktar mot en förälder som barnet självt upplever är ”ansvarig” för uppbrottet.<br /><br /><b>En intressant motion</b><br /><br />Som inledning kan jag nämna en motion (2008/09:C455) som lades fram i riksdagen om behovet av nya vårdnadsregler. I motionen hänvisade sju riksdagsledamöter från Moderaterna på ett förtjänstfullt sätt till väl kända fakta, såsom att det finns mängder av ansvarstagande och bra pappor som är tvungna att kämpa i vårdnadstvister för att få vara med och ta ansvar för sina barn efter en separation.<br /><br />Vi advokater vet att det är så, och jag har företrätt många sådana fantastiska pappor under åren. En del har fått kämpa både länge och väl för att fortsätta vara en del av sina barns liv, trots konflikten med barnens mamma. Det hör till det här yrkets höjdpunkter då man har sådana toppenföräldrar – inte bara pappor, utan självklart även mammor – som klienter. Man vet att det kommer att gagna barnen att inte tappa kontakten från en sådan bra förälder och att det alltid är värt mödan att driva en tvist om vårdnaden och/eller boende och umgänge. Det är ju i barnens intresse att få behålla kontakten med en bra förälder även om föräldrarna är osams. Och ja, faktiskt även om barnet är argt på föräldern och ger den föräldern skulden för att barnets liv vänts upp och ned.<br /><br />På tal om just barns ilska och avståndstagande hänvisar riksdagsledamöterna i slutet av motionen till PAS (Parental Alienation Syndrome). På svenska kan det översättas med föräldraalienationssyndrom. ”PAS innebär att barn övas i att varken visa empati eller sympati för en av sina föräldrar som i grunden är en älskad person”, skriver de. Vidare gör de gällande att PAS-forskningen är mycket ringa i Sverige, och att regeringen bör vidta åtgärder för att komma till rätta med detta bland t ex socialsekreterare som handlägger vårdnadsärenden.<br /><br />Motionen avslogs. Men vad är det egentligen som menas med PAS? För att utreda den frågan bör man börja med frågan om det våld som dagligen begås mot kvinnor och barn. Oftast i det tysta. Påståenden om sådana övergrepp i hemmet är nämligen inte alls ovanliga i vårdnadstvister.<br /><br /><b>Våld och övergrepp i hemmet</b><br /><br />Det finns en likheter mellan sexualbrottsmål och vårdnadstvister där påståenden om våld och övergrepp förs fram. Ord står mot ord. Avgörande teknisk bevisning saknas så gott som alltid. Det finns oftast aldrig några utomstående vittnen. Dessa mål är vanskliga och svåra för rättsväsendet att hantera, för givetvis finns en risk för felaktiga beslut som leder till att barn far illa (i vårdnadsmål) och att oskyldiga döms eller skyldiga frias (i sexualbrottsmål).<br /><br />Sexuella övergrepp inom familjen är enligt BRÅ det brott som har det största mörkertalet. Ungefär 17 kvinnor mördas – som du säkert vet – varje år av en närstående man (make, pojkvän eller f d partner), men detta uppdagas ju åtminstone för det mesta. Däremot sker sexuella övergrepp mot barn i det tysta, och barn som utsätts för övergreppen förstår ofta först senare att de blivit utsatta för ett brott. Drabbade barn ser sig i regel länge som medskyldiga, och det är ofta den vuxnes ”taktik” att få barnet att känna på det sättet och lura i barnet att det ska hålla tyst om vad som har skett. Mörkertalet beror på att brott i hemmet mot kvinnor och barn anmäls i ringa utsträckning. Det är ju i dessa fall en närstående, oftast älskad person som utför brotten! Därför kan anklagelser (som är sanna) om våld och övergrepp mot kvinnor och barn dyka upp sent, exempelvis i samband med en vårdnadstvist.<br /><br />Nu vill jag att du stålsätter dig, så ska vi gå igenom en del statistik innan vi går vidare till de fall av falska anklagelser som faktiskt också förekommer i vårdnadsmålen (där barns ilska och avståndstagande likväl kan vara för handen, på ett sätt som inte är lika lätt att begripa sig på som då det faktiskt ligger sanning bakom en förälders påståenden om våld och övergrepp i hemmet).<br /><br />Enligt Rädda Barnen har nästan vart 7:e barn i Sverige någon gång blivit slaget av en vuxen i hemmet. Hemska siffror – och inte heller BRÅ:s statistik är munter läsning.<br /><br />År 2010 anmäldes vidare 22 300 fall av misshandel mot kvinnor där gärningsmannen var bekant med offret. Det är mer än 60 anmälningar om dagen. Och då talar vi bara om anmälningar, återigen utan att gå in på mörkertalet.<br /><br />När det gäller sexuella övergrepp mot barn i hemmet (incest) konstaterar en ny <a href="http://www.bra.se/download/18.744c0a913040e4033180001042/2011_6_polisanmalda_valdtkter_barn.pdf">BRÅ-rapport</a> att 7-10 procent av alla svenska kvinnor och 1-3 procent av alla svenska män har blivit utsatta för ett sexuellt övergrepp åtminstone en gång under uppväxten. Även om vi stannar vid den lägsta uppskattningen, d v s 7 procent av alla kvinnor och 1 procent av alla män så talar vi här om över 330 000 kvinnor och över 40 000 män som någon gång upplevt ett sexuellt övergrepp som barn. Det är alltså många som lever med sådana barndomsupplevelser.<br /><br />Slutligen, för att understryka vikten att man noga utreder om barns ilska mot och avståndstagande från en förälder beror på verkliga övergrepp eller på andra, i sig helt normala reaktioner från barnet som går att förklara med barnpsykologisk forskning: när det gäller våldtäkter mot barn i åldersgruppen 0–11 år var den misstänkte i drygt 70 procent av fallen en person inom släkten. Oftast inom den närmaste familjen. Då talar vi än en gång ”bara” om anmälda brott.<br /><br />Vem som helst begriper att vi är inne på ett enormt samhällsproblem som vi i rättsväsendet måste beakta då vi har den grannlaga uppgiften att skilja mellan äkta och falska anklagelser som kommer fram i vårdnadstvister. I synnerhet om barn dessutom framhåller att de kanske hatar en förälder (oftast pappan) och inte vill träffa honom igen. Vad ska man tro? Ska vi tro det värsta, d v s att pappa har förgripit sig på barnen eller varit våldsam? Eller kan det finnas andra förklaringar?<br /><br />Det är i just det här sammanhanget som frågan om PAS eller föräldraalienation ofta förs på tal.<br /><br /><b>Går barn att programmera?</b><br /><br />Naturligtvis är gemensam vårdnad i princip olämpligt om en man bevisligen har utsatt en kvinna eller barn för våld eller övergrepp. Man bör inte tvinga en mamma att utöva vårdnaden med en man som har slagit eller kränkt henne. Undantaget bör endast vara om pappan verkligen har sökt hjälp för sitt tidigare beteende och gjort ”bot och bättring”. Då kan gemensam vårdnad vara möjlig, liksom även ensam vårdnad för pappan som blivit en bättre människa.<br /><br />Hur är det då med de fall där anklagelserna om våld och övergrepp snarare är ett slagträ som saknar grund, men där barnens reaktioner kan tolkas som att det finns sanning bakom orden?<br /><br />För det första är jag säker på att det är vanligt med lojalitetskonflikter för barnen inte bara i samband med föräldrars separation, utan även i olyckliga familjer (som kanske är på väg mot en separation). Om barnet ständigt får höra gräl mellan föräldrarna eller att en förälder grälar på den andra föräldern befinner sig barnet i en tuff sits. Barnet försöker förstå situationen och kan komma att sympatisera med en förälder mot den andra föräldern. Det kan mycket väl bli så att barnet i en sådan olycklig familj får en bild av att den ena föräldern är god och den andra föräldern är ond. Det kan också bli så att den förälder barnet sympatiserar med lika gärna är en kränkt förälder som en förälder som kränker.<br /><br />Fenomenet med att barn känner sig tvungna att välja sida är således knappast begränsat till vårdnadstvister. Det är normalt för barn att försöka förstå allting. Hur ska man då se på detta? Vilket slags utbildning är det som krävs för rättsväsendets aktörer?<br /><br /><b>Vad säger upphovsmannen till PAS-teorin?</b><br /><br />Så här menade Richard Gardner, som först myntade begreppet föräldraalienation.<br /><br />Jag har själv tagit del av två artiklar av Gardner från 2002. Den första av artiklarna finner du <a href="https://fc243dbe-a-62cb3a1a-s-sites.googlegroups.com/site/alienacaoparental/textos-sobre-sap/Gardner%282002%29-ParentalAlienationSyndromevs.ParentalAlienation.pdf?attachauth=ANoY7coszGe4MdThDm7J2yFKVOzEYwWR74vwzHpKTgKxir-qMeUT3VBk4wYCWk8zeMisg_x4642ShfiVbbRjVQ0xHIM4wggEOCuqX49jkLGJM8FZtbwAdynJRTMjzMeRvq70WXRMRXQ8inX1zZOtTewGbkzY2LxrCeSb15_QJYO2rXfpfDp2oCvQEfPAqNCGnah3PXa7Bl-Du7N7Ch9sTnRpdegHUOq4fNu-PrDPdxxRPRYboJLpCZhlC31I0EFxNABcEqKDd_pV9bElc36pqUt8VuHVbDggJXGDGkKQC7wWvgNXFFRwZRMBTzVLcaqhLIXUqRDzJUtp&attredirects=0">här</a>.<br /><br />Gardner var inte jurist utan psykolog, och tycks ha utformat sin teori om PAS utifrån egna iakttagelser från sin erfarenhet som expertvittne i vårdnadsmål. Han tycks ha reagerat med skräck inför vad han fick se, och det har jag full förståelse för. Den som ser dessa tvister inifrån dag ut och dag in får sannerligen ibland få se folk från deras sämsta sida. Tvister om pengar mellan närstående och om barn är oftast inte vackra.<br /><br />Men man ska komma ihåg att det faktiskt finns en positiv aspekt. Tvisterna bygger på den s k kontradiktoriska principen (på engelska ”the adversary system”). Det gäller alla rättsstater. Detta är något Gardner också tycks ha tänkt på. Han anser nämligen att PAS är en psykisk störning som är ”very much a product of the adversary system”. Här drar man öronen åt sig, för det är första gången jag har hört att psykisk sjukdom kan uppstå på grund av hur rättsväsendet är utformat i en rättsstat där man respekterar båda parternas rätt att bli hörda.<br /><br />Man vill ju inte direkt återgå till den inkvisitoriska principen för rättsprocesser, som beskrivs i korthet i ett annat <a href="http://advokatfrisk.blogspot.se/2009/05/nya-problem-med-emr-idag-fick-jag.html">blogginlägg</a>.<br /><br />Vitsen är ju faktiskt att två parter ska få stå mot varandra och få säga sitt. Först därefter, och på grundval av vad varje part har anfört, får domstolen döma. Det hör till att det ska vara en konflikt i domstolen, annars vore det något fel. Fördelen är att tvister löses på ett civiliserat sätt, under kontrollerade former. Även om domstolen för många är en skrämmande miljö – särskilt för den som aldrig varit i domstol förut – så är det en tryggare miljö än om parterna skulle vara hänvisade enbart till sina egna resurser för tvistelösning.<br /><br />Längre fram i artikeln ger Gardner uttryck för sin oro över att domstolar riskerar att missa ”the specific psychopathic disease suffered by the client child” då barnet tagit avstånd från en förälder i samband med separation eller vårdnadstvist.<br /><br />Låter inte detta lite överdrivet? Nog för att jag har sett barn vara ledsna och helt förkrossade i många vårdnadsmål, liksom att de kan häva ur sig både det ena och det andra om en förälder. Men jag kan inte för mitt liv gå med på att bara därför kalla barnen för psykopatiska.<br /><br />Läsningen av den första av Gardners artiklar fick mig att se med skepsis på PAS, en teori som jag tidigare har tagit på stort allvar eftersom den ofta omtalas bland rättsväsendets aktörer som en seriös diagnos som man har att ta hänsyn till. Vetenskap, helt enkelt.<br /><br />I den ovan citerade artikeln såväl som i en annan intressant <a href="http://www.rhfinc.org.au/docs/denial.pdf">artikel</a> påpekar Gardner att vårdnadstvisterna har ökat markant sedan 70-talet. Det stämmer garanterat. Och det är förstås upp till var och en att fundera på om man verkligen vill gå tillbaka till ”idyllen” som rådde på 50-talet, då män och kvinnor sällan skilde sig.<br /><br />I den andra av artiklarna slås jag av några märkliga uttalanden. För det första gör Gardner sig lustig över de aktörer i rättsväsendet (däribland undertecknad) som vill ”encourage the court to ”really listen” to the children”. Man skulle ha väntat sig att en psykolog skulle tycka att det är bra att lyssna på barnen, men på Gardner låter det som om det är en löjlig fantasi. Budskapet verkar vara att det är bättre att stämpla barnen som drabbade av PAS.<br /><br />De juridiska följderna av en sådan diagnos, d v s att man konstaterar att det är oväsentligt att låta barnet komma till tals, vore fullständigt katastrofala för rättssäkerheten.<br /><br />Gardner talar även om ”programming mothers”, liksom om pappor ”indoctrinating PAS into their children”. Visst kan man, om man är en dålig förälder, göra sitt yttersta för att lura i ett barn att den andra föräldern är ond och vedervärdig – men jag har däremot aldrig hört talas om att det skulle gå att programmera någon till att bli psykiskt sjuk. Gardner påstår vidare att hans kollegor ”in various parts of the country” har rapporterat om ett liknande fenomen. Men han hänvisar inte till en enda av sina kollegor, utan bara till sina egna skrifter.<br /><br />Bristen på hänvisningar gör att du blir tvungen att tro på att Gardner har rätt. Det är dock svårt att bli helt övertygad då han avslutar sin artikel med vad han anser vara ”The Solution”: vi måste erkänna att PAS existerar. Flera gånger upprepar han frasen ”It exists… It exists…”. Det verkar som om läsaren ska ”programmeras” att hålla med!<br /><br /><b>Manligt och kvinnligt</b><br /><br />Det finns en bred skala när det gäller föräldrar som hamnar i vårdnadstvister. Från pappor som begår övergrepp mot fru/sambo och barn, till fantastiska pappor som har den stora oturen att bli smutskastade av sin f d partner i samband med en vårdnadstvist. Från mammor som är fantastiska föräldrar till mammor som är våldsamma och elaka mot sin f d partner, med orden som vapen. (Det kan förstås inte heller uteslutas att en förälder kan vara en bra förälder för sina barn, trots att föräldern i fråga beter sig egoistiskt och omoget gentemot sin f d partner.)<br /><br />Det finns som tur är gott om bra pappor. De kan vara minst lika omvårdande (”kvinnliga”, om man ska kalla det ”kvinnligt” att bry sig om barnen) som mamman. Numera kan det dessutom lika väl vara så att mamman kan vara ”manlig”, om man tänker på hur det såg ut förr, och kanske mer fokuserad på jobbet än på sina barn.<br /><br />Apropå manligt och kvinnligt tror jag att domstolarna kan bli bättre på att inte fastna i detta. Nämndemannasystemet, med politiskt tillsatta personer, utgör ett problem eftersom nämndemännen är medlemmar i olika politiska partier och kan ha starka åsikter om just män och kvinnor. Oavsett om nämndemannen står till vänster eller höger kan det vara svårt för honom eller henne att se att tvisten förs mellan två individer.<br /><br />För våra juristdomare och för oss advokater kan problemet vara det omvända. Vi ser oss som rättens tjänare och som neutrala, med stor förmåga att genomskåda andra människor. Vi anser oss ofta inte ha en förutfattad mening, och det kan vara lika farligt. För även om vi gärna vill tro det, så är vi inte expertpsykologer vi heller.<br /><br /><b>Finns det något motiv?</b><br /><br />Som försvarare eller målsägandebiträde i sexualbrottsmål kan man konstatera att verkliga anklagelser tenderar att vara de där det inte finns något motiv från brottsoffret att beljuga gärningsmannen. I vårdnadsmål är det således svårare att se om det finns verklighet bakom anklagelser (som kan tyckas styrkas genom barnens fientliga beteende). Barnen kan vara redskap för svartsjuka och hämnd. Man kan vilja ha barnen ”för sig själv”. Detta är ett betydande motiv för att beljuga en förälder.<br /><br />Föräldrar som anklagar motparten gör att domstolen inte vill utsätta barnen för risker. Domstolen vill inte spela rysk roulette med barnens liv och hälsa. Den förälder som använder en sådan strategi får stora fördelar inledningsvis, även om sanningen brukar komma fram senare. Det hör till advokatens uppgift att hindra den egna klienten från att använda sig av falska påståenden (eftersom det är oetiskt att spela med i ett sådant spel, och dessutom inte i barnens intresse). Om det är motparten i tvisten som använder denna strategi är det advokatens uppgift att försöka visa på att det inte är sanna påståenden.<br /><br /><b>En sågning av PAS</b><br /><br />PAS förefaller, efter att ha läst några av Gardners artiklar, vara ett ”syndrom” som tyvärr inte har gått att påvisa genom kliniska studier. Därför kan man som ombud börja fundera på om det inte bara bidrar till eländet för de föräldrar som känner sig svartmålade i vårdnadstvister att vi ”snöar in” på att vi tror att motparten orsakar och barnen lider av PAS.<br /><br />Vad är då grunden till att PAS som beteckning på barns ilska mot och avståndstagande från föräldrar har blivit så ”inne” bland domare, advokater m fl? Främst beror det nog på att barnen hamnar i skymundan i tvisten och att både föräldrarna och rättsväsendets aktörer är lekmannapsykologer som vet för lite om barn (även om vi förstås har gott om idéer om hur barn fungerar, i synnerhet egna barn). Det saknas en ödmjukhet och en vilja att lära sig om barn. Därför blir barnen i praktiken betraktade som ”skadat gods”, som det bara ska tvistas färdigt om. De ska helst hållas utanför tvisten, verkar man tänka.<br /><br />Jag blev själv ganska förvånad, då jag började läsa mer om PAS-fenomenet, över att det inte är en accepterad vetenskaplig diagnos eller teori. Jag har tidigare haft en väldigt praktisk syn på saken, eftersom jag iakttagit en hel del svåra konflikter där barn kommit i kläm. Mitt första intryck – och jag tror att jag är i gott sällskap med många kollegor – har varit att PAS är en seriös teori. Namnet ger i vart fall sken av att det är en syndrom, en medicinsk diagnos. Det är inte sådant man går och ifrågasätter i första taget.<br /><br />Juridikprofessorn Carol Bruch går till mycket hårt angrepp mot teorin i en artikel som refererar till både amerikansk rättspraxis och medicinsk forskning. Läs hennes artikel <a href="http://www.law.ucdavis.edu/faculty/Bruch/files/bruch.pdf">här</a>.<br /><br />Den här ”sågningen” av PAS är lite svår att ta till sig, eftersom man som advokat sällan hör PAS ifrågasättas. Med tanke på allt jag har sett och hört har det varit lätt att ta till sig PAS som förklaring på vad det är som händer. Jag har själv varit med om mammor som har bedrivit sådana smutskastningskampanjer mot pappan att kommunerna vill omhänderta barnen enligt LVU. Barnen upprepar och spär på mammans hätska ord om pappan. Även om mindre allvarliga saker, såsom att pappan tar barnens godis och fuskar i fia med knuff.<br /><br />Kontentan? Jo, advokaten kan helt enkelt (liksom Gardner) få intrycket att barnen har blivit fullständigt hjärntvättade (i regel av mamman). Alla är vi ju lekmannapsykologer.<br /><br />Det finns vissa saker man gärna vill acceptera för att man har hört det någon gång, ungefär som det där om att man värmen lämnar huvudet om man inte har mössa. Det är ingen vetenskaplig sanning, utan en felaktig slutsats som bygger på att man vet att varm luft stiger. Sedan har folk fått för sig att kroppens värme fungerar på precis samma sätt som varmluft. Mammor och pappor har tagit till den där förklaringen för att få barnen att sätta på sig mössan. Och så accepterar man det, trots att huvudet inte alls är någon skorsten där all värme går ut mer än någon annan kroppsdel. Men det ”bär sannolikhetens prägel” och därför kan teorin få fotfäste.<br /><br /><b>Hur reagerar barn på föräldrarnas separation?</b><br /><br />Enligt utvecklingspsykologins fader, Piaget, som delade in människans utveckling i stadier, är det utmärkande för barn mellan ungefär 6 och 11 år att de inte kan tänka abstrakt. Den här iakttagelsen har reviderats av senare tiders forskning, och det finns t ex barn som är tidigt utvecklade i sitt tänkande. Men det är ändå en utgångspunkt att barn upp till en viss ålder inte kan tänka abstrakt. Barn i den här åldern är bundna till sin omgivning och kan inte dra långtgående slutsatser.<br /><br />Den stora behållningen med Carol Bruchs artikel var att läsa om en studie från 1980, ”Surviving the breakup”. I den intervjuade man 131 skilsmässobarn i Kalifornien och kom fram till att barnets ålder och mognad var avgörande för barnets sätt att hantera föräldrakonflikter.<br /><br />Följande tre centrala iakttagelser gjordes när det gällde barn mellan 9 och 12 år.<br /><br />De uppvisade ett utpräglat argt beteende.<br /><br />De lade ofta skulden på den förälder de ansåg hade orsakat skilsmässan.<br /><br />De slöt upp bakom den förälder som de ansåg som ”oskyldig”.<br /><br />Det här stämmer väl överens med min erfarenhet av vårdnadsmål. De yngsta och äldsta barnen tar oftast inte stryk på samma sätt som barn i och kring mellanstadieåldern, som förstår en hel del men inte kan hantera det känslomässigt. Min erfarenhet är också att dessa barn, på grund av sin ålder och mognad, hamnar i ett läge där de känner närmast ett tvång att välja sida och sympatisera med än den ena, än den andra föräldern. De är ledsna över att deras värld vänds upp och ned. Och som själva ordet lojalitetskonflikt ger för handen är det, för barnen i den här åldersgruppen, naturligt att välja sida. Det framgår med all önskvärd tydlighet av ”Surviving the breakup” och det är något jag känner igen i mitt arbete.<br /><br />Intervjuerna med de 131 barnen ger således inte för handen att barn drabbas av en mental störning och blir psykopatiska, som teorin om PAS hävdar. Intervjuerna visar att det rör sig om en normala reaktion, mot bakgrund av barnets ålder och mognad, på ”divorce and high parental conflict”. Efter att ha hört och sett många sorgliga exempel på barns avståndstagande – särskilt just i den känsliga åldern 9 till 12 – tycker jag att det är en värmande tanke att barnens ställningstagande är övergående, och att alla barnen i studien senare övergav sina tidigare bestämda ställningstaganden, oftast inom ett eller två år och samtliga före 18 års ålder. Barnen övergav sin tidigare fientlighet, konstaterar Bruchs, mot den förälder ”that they previously treated so badly”.<br /><br />Det måste vara fullständigt hjärtskärande att se sina egna barn ta ställning mot en, ifall man bara har velat dem gott. För en förälder som får uppleva detta avståndstagande kan det nog kännas som helt ”sjukt”. Men barnpsykologisk forskning visar att så här reagerar barn. Barn är inte så passiva som PAS-teorin hävdar, de reagerar på mammas och pappas uppbrott med stora känslor. De har fullt upp med att hantera omställningen att mamma och pappa inte ska vara tillsammans längre.<br /><br />Detta är något som pappor i vårdnadstvister bör ta till sig. Detta visar att det inte är lönlöst att kämpa för att bibehålla en nära och god kontakt med sina barn, t o m då de tar avstånd från dig. ”Surviving the breakup” bekräftar ju att barns ilska går över, och att det mer handlar om barns eget sätt att reagera än att de blir ”programmerade” av en fientligt sinnad förälder. Det är en trösterik tanke, som jag tror bör ge särskilt pappor mer tillförsikt än Gardners teori.<br /><br />Forskningen visar ju att det verkligen är värt mödan att kämpa för barnens rätt till båda sina föräldrar, även om det råder en bitter konflikt med barnens mamma, som kanske tycker att barnen inte behöver träffa pappa mer.<br /><br />Om en mamma har en sådan egoistisk inställning att hon inte ens vill att barnen ska träffa pappa (och pappan är en bra pappa) har pappan en uppförsbacke. Men det är värt det, och barn som trots att pappan bara vill dem väl kan ha varit rent ut sagt hatiska kommer längre fram att bli tacksamma för att pappan visade dem kärlek även då han knappt fick träffa dem. När de blir större kommer de att förstå att både mamma och pappa har bra och dåliga sidor.<br /><br /><b>Debatten om PAS</b><br /><br />Det har förts en het debatt om de här frågorna. ”Parental Alienation Is a Serious Mental Condition”, hävdade nyligen psykologen William Bernet och hans kollegor i en över 100 sidor lång artikel där man samlat exempel på barns avståndstagande från föräldrarna från jordens alla hörn (även Norge, Sverige och Finland är representerade). Bernet menar att PAS måste <a href="http://www.figlipersempre.org/res/site39917/res536551_Bernet10.pdf">erkännas</a> som en psykiatrisk diagnos av American Psychiatric Association i nästa upplaga av deras manual DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders). Min uppfattning som lekman är dock att de ovan nämnda rönen från ”Surviving the breakup” övertygar mer än Bernets artikel, där man kallar barns reaktioner på föräldrarnas separation för ”serious mental condition”. Vad är i så fall andra diagnoser som t ex schizofreni eller posttraumatiskt stressyndrom – menar man att det är lika allvarligt?<br /><br />Juridik hör samman med politik, och man får intrycket att Gardner och Bernet uppfattar separationer och skilsmässor som ett jätteproblem. Därför gör man gällande att barn blir psykiskt sjuka av mammas och pappas uppbrott. Det är i vart fall mitt intryck av debatten.<br /><br />Psykologerna Lenore Walker och David Shapiro har skrivit ett <a href="http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/15379418.2010.521041">svar</a> på Bernets långa artikel där de konstaterar att det skulle innebära en skambeläggning om man gav barn diagnosen PAS eller PAD (Parental Alienation Disorder). Walker och Shapiro framhåller också det olämpliga i att diagnosticera ett barn med en mental störning ”based on the parents’ behavior”. När det gäller fall där utredningen visar att en förälder har ljugit om att den andra föräldern begått övergrepp (och där man vill hjälpa barnet att knyta an på nytt till den alienerade föräldern) konstaterar författarna att man måste gå varsamt fram och göra det på barnets villkor:<br /><br />The labeling of the treatment as ‘‘reunification therapy’’ in and of itself can set up the treatment for failure. The goal of treatment, instead, should be to help the child, including if the child has been traumatized, to treat the trauma first. Another goal of treatment may be to help the child learn that each of the parents may engage in good and bad behaviors when the child is ready to move beyond the belief that one parent is all good and the other all bad.<br /><br />Walker och Shapiro tar vidare upp att införandet av nya diagnoser i DSM har ett samband med lobbying från läkemedelsföretagen, som kan tjäna enorma pengar på att nya diagnoser införs i manualen och blir officiellt erkända. Slutligen upprepar de en lärdom som man även verkar kunna dra av ”Surviving the breakup”, nämligen att barn inte bör kallas sjuka när de ställer sig på en förälders sida och tar avstånd från den andra. Sådana barn ”may simply be reacting with anger to the changes in their lives”.<br /><br />Trots debatten mellan Bernet och Walker-Shapiro verkar det såvitt jag kan se inte vara aktuellt med att införa PAS i DSM. Jag har i vart fall inte hittat något om att det ska tas med i nästa upplaga av manualen, som du kan läsa mer om via följande <a href="http://www.dsm5.org/proposedrevision/Pages/Default.aspx">informationssida</a>.<br /><br /><b>Psykologi för jurister</b><br /><br />I ett välkänt rättsfall, NJA 1992 s 446, satte Högsta domstolen ned foten mot ett överdrivet förtroende för psykiatriska expertvittnen, som florerat i rättskipningen tidigare. Det står klart att domstolarna inte okritiskt kan utgå från vad som sägs av anlitade psykologiska experter, framhöll HD. Det här är ord som man bör ta till sig.<br /><br />Man kan också komplettera HD:s viktiga resonemang med vad jur dr Lena Schelin, sakkunnig vid Justitiedepartementet, framhåller i <a href="http://www.advokatsamfundet.se/Advokaten/Tidningsnummer/2008/Nr-7-2008-Argang-74/Rattsvasendet-behover-battre-kunskaper-om-psykologisk-forskning/">Advokaten</a> om att rättsväsendets egna aktörer – däribland domare och advokater – bör bli mer kunniga i psykologi. Det duger inte att vi är okunniga om detta angelägna ämne, vi måste själva se till att bli om inte experter så i vart fall väl pålästa lekmän. Visst lär man sig av erfarenheten – men man kan få en del om bakfoten också.<br /><br />Det känns f ö som ”typiskt jurister” att vi tenderar att stämpla vissa beteenden, bl a barns reaktioner på föräldrarnas uppbrott, som sjukdomstillstånd. När man tänker efter så ansågs exempelvis homosexualitet tidigare både som kriminellt och en psykisk störning. I andra länder händer det än idag att beteenden som inte passar in, från homosexualitet till politisk opposition, klassas som sjukdomstillstånd av myndigheterna.<br /><br />Noggrannare värdering av fakta och mer psykologisk expertis bland rättsväsendets egna aktörer – mer utbildning och debatt om dessa frågor – vore således önskvärd.<br /><b><br />Vidare läsning</b><br /><br />Jag gör självfallet inga anspråk på att det här inlägget ska vara uttömmande. Men en sak har jag blivit allt mer övertygad om, och det är att rättsväsendets aktörer behöver bli mer ödmjuka och mindre övertygade om vår egen förträfflighet som människokännare. Det gäller inte minst den dag då särskilda biträden för barn i vårdnadsmål (förhoppningsvis) införlivas i svensk rätt.<br /><br />Fastän jag inte har läst allt material de har sammanställt så är mitt intryck att <a href="http://www.leadershipcouncil.org/1/pas/leg.html">Leadership Council on Child Abuse</a> presenterar en mängd seriöst rättsligt material samt psykologisk forskning om bl a PAS. Såväl juristkollegor som föräldrar som är indragna i tvister bör kunna ha nytta av materialet på Leadership Councils hemsida. Till föreningen är knutna juridikprofessorer, advokater, läkare m fl, så den får anses ha en tämligen hög trovärdighet. Föreningen anger som ett av sina sympatiska motton att man vill<br /><br />provide officers of the court, the media, and public policy-makers with the latest scientific information on issues which may affect the public health and the safety of society's most vulnerable members, including children and those suffering from mental disorders.<br /><br />Det tycker jag är helt rätt synsätt. Jämförelsen mellan barn och de som lider av psykisk sjukdom är korrekt, då det rör sig om två sårbara grupper i samhället som har svårt att komma till tals. Förslag som läggs fram måste gå ut på att värna deras rättigheter, inte inskränka dem.<br /><br />Jag får säkert anledning att återkomma till de här viktiga frågorna. Till dess hoppas jag att du som läser tycker att du fick ut någonting av det här inlägget, som det åtminstone för undertecknads del har varit belönande att med.Jörgen Friskhttp://www.blogger.com/profile/08558628588891734174noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4399452555913831986.post-87283673953675138462017-10-04T10:07:00.000+02:002017-10-04T20:58:47.987+02:00Vad utmärker en "bra" försvarsadvokat?<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">En
fråga som ofta ställs vid middagar är ofta hur jag och andra advokater kan ta
på oss att företräda vissa brottslingar.</span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Standardsvaret
vi advokater lämnar inledningsvis är att vi företräder människan och inte brottet.
Med att försvara människan menar jag att alla som begår brott är människor och
att det alltid finns en förklaring till alla de brott människor begår.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Förklaringen kan vara en ursäkt, men ofta är
förklaringen något helt annat.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">En
inte ovanlig förklaring till brott är att den som begår brottet lider av en
allvarlig psykisk störning och att det är den störningen som har föranlett att
brott begicks. Det är förklaringen, men det är ingen ursäkt. Men när det
framkommer att den som begått ett brott gjort detta på grund av en allvarlig
psykisk störning kan det för brottsoffret gå att förstå varför han eller hon
utsattes för brott. Om brottsoffret har mördats kan anhöriga förstå varför så
skedde.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">En
annan vanlig förklaring till brott är att den som begick brott varit påverkad
av alkohol eller narkotika och i det tillståndet tappat omdömet och begått
brott. Det är också en förklaring och ingen ursäkt. I det samhälle vi lever
finns det i stort sett fri tillgång till alkohol och därför begås många brott.
Det är många som inte klarar av att hantera alkohol. Många trillar dit i ett
missbruk och vissa av dessa kommer att begå brott. Det finns också de med
dåligt ölsinne. Med det menar jag att en del som dricker av någon anledning
blir aggressiva när de får alkohol i kroppen. För vissa tycks det räcka med
några droppar alkohol.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det
finns förstås massor av andra förklaringar till brott, såsom sjuklig
svartsjuka, girighet, gängtryck o s v. Förklaringar, men inga ursäkter.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Vissa
brott kan ursäktas. Det är inte vanligt, men att exempelvis ge sig in i ett
bråk för att försvara en vän kan ibland ursäktas. Att köra för fort lär inte
vara ett brott om du skjutsar någon till akuten. Då har du en ursäkt som
innebär att du inte blir fälld för brottet fortkörning. Det finns många andra
exempel.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Alla
brott som begås har således en förklaring, även om den inte alltid kommer fram
i ett brottmål. Förklaringen kanske är så dålig att den skyldige inte vill säga
sanningen utan väljer att tiga eller ljuga ihop en ”bättre” förklaring. En
förklaring som kan låta som en ursäkt.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det
som är gemensamt med alla brott är dock att brott begås av människor och att få
människor är perfekta ”hela livet”. Därför kan det bli så att du själv en dag
begår brott eller i vart fall någon du känner eller är bekant med. Det som kan
hända är exempelvis en skilsmässa där mannen dricker sig full och i fyllan
hotar och i värsta fall misshandlar den han egentligen håller kär. Eller kör
rattfull från ett familjegräl och i fyllan kör på någon. Det är många olika omständigheter
som kan leda till att någon begår ett brott. </span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det
finns i samhället även yrkeskriminella. De är få i förhållande till oss övriga
i samhället. Frågan är varför någon blir yrkeskriminell. Det är knappast en
bana som barn i skolan har tänkt sig i framtiden. För att bli yrkeskriminell
har något gått snett och det inte sällan redan under barndomen. </span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Jag
blir oftast förordnad som försvarare i Skellefteå och Umeå med omnejd,
eftersom Skellefteå tingsrätt och Umeå tingsrätt är de domsagor där jag
främst är verksam som försvarsadvokat. Jag har tillbringat många dagar
på häktet i Umeå, dit även brottsmisstänkta från Skellefteåtrakten kan
tvingas att bli sittande.</span><br />
<br />
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Vad
gör jag när jag blir utsedd till försvarare av en person? Det beror
inledningsvis på om personen är frihetsberövad eller inte. Om personen är frihetsberövad
försöker jag omgående att ta kontakt med klienten och så fort som möjligt även
besöka klienten. Om klienten inte är frihetsberövad måste jag avgöra om ärendet
är akut av något annat skäl eller om den inledande kontakten mellan mig och
klienten kan vänta ett tag. </span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Jag
deltar vanligtvis vid polisens/åklagarens förhör av klienten. Det är
polisen/åklagaren som ställer frågor till klienten, som klienten kan svara på
eller välja att inte besvara. Klienten har ingen skyldighet att ”hjälpa” till.
Polis/åklagare brukar ge mig möjligheten att också ställa frågor till klienten,
men vet jag inte vad klienten kommer att svara ställer jag inga frågor när
polisen/åklagaren är närvarande. Då väntar jag med frågor till dess jag kan
prata med klienten enskilt. Mitt jobb är att företräda klienten. Inte att
hjälpa polis/åklagare med att ställa frågor.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Efter
viss tid – som kan vara dagar upp till många månader – har polis/åklagare
färdigställt en förundersökning och anser åklagaren att brott är styrkt väcker
åklagaren åtal. Sitter klienten häktad blir det förhandling kort tid efter att
åtal är väckt. Om klienten inte är frihetsberövad kan det ta lång tid innan det
blir en förhandling. Om det är ungdomsmål – brott där den misstänkte inte fyllt
21 år – sätts dock målet ut med förtur. Unga människor behandlas således med
förtur, dels för att det skall vara kort tid mellan brottet och påföljden för
den unga människan, men också för att unga människor ofta oroar sig mer över
ett åtal än en äldre </span><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">person.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">När
åtal är väckt och jag fått ta del av förundersökningen samt den bevisning
åklagaren åberopat för jag en diskussion med klienten vad som talar för honom
och vad som talar emot honom. En diskussion jag och klienten löpande haft
tidigare, men då utan att känna till allt förundersökningsmaterial. </span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det
händer ganska ofta att klienten erkänner brott. Då brukar klienten även ha
erkänt brott för polisen och åklagaren. Väljer klienten att erkänna bör han
göra detta för såväl polis, åklagare som sin försvarare. Då handlar försvarets
roll om att finna förmildrande omständigheter och ta fram även andra
omständigheter som talar för en så mild påföljd som möjligt till exempel
villkorlig dom i stället för fängelse.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Dilemmat
är om klienten bara erkänner brott för sin försvarare, men nekar till brott för
polis, åklagare och domarna. Det är ett advokatetiskt problem som kan vara
svårt att hantera, vilket jag skrivit om tidigare. Angående den frågan får jag
hänvisa till mitt blogginlägg ”Vad gör du som försvarsadvokat om du vet att
klienten ljuger i rättssalen?”</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">När
klienter väljer att erkänna för advokaten är det dock ofta så att klienten
egentligen vill erkänna brottet offentligt och söker stöd från sin försvarare för
att våga erkänna. Det är många som mår bättre av att fällas för det brott de
begått, ta sitt straff och gå vidare. Påföljden kan ofta bli annan påföljd än
fängelse, så som villkorlig dom eller böter. Som försvarare upplyser man alltid klienten
vilken eller vilka påföljder brottet kan leda till.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det
är många som mår bra efter att de erkänt brott. Det är inte sällan en lättnad.
Det är också advokatens roll att stötta de som vill erkänna brott. För som sagt
alla kan någon gång begå ett misstag. Och alla skyldiga vill inte gå fria.
Många vill i stället ta sitt straff, be om ursäkt och gå vidare. Som du förstår
är det dock vissa brott där en ursäkt aldrig räcker.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Förhandlingen
är det tillfälle då åklagaren för domstolen presenterar allt som talar för att
klienten är skyldig till brott. Åklagaren skall vara objektiv och även framhålla
det som talar för klienten, men har den åtalade en försvarare faller det sig
naturligt att åklagaren helt överlåter den biten till försvararen. </span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Under
förhandlingen hörs målsäganden (den som utsatts för brott eller påstås ha
utsatts för brott) och ofta flera vittnen. I rättssalen sitter inte sällan en
hel del åhörare (ungefär som åskådare i fotboll).</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Åhörarna
kan tycka att advokaten är bra eller dålig vid förhör av målsäganden och
vittnen. Det kan till exempel hända att försvararen inte ställer en enda fråga
till ett eller flera vittnen. Åhörarna kan då luras att tro att det beror på
att advokaten är dålig. Och att den advokat som ställer många frågor i
rättssalen är en bra försvarsadvokat.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Skälet
till att advokaten inte alltid ställer frågor är att advokaten innan
förhandlingen kan ha pratat med vittnena och vet att de svar vissa vittnen
kommer att lämna endast är till nackdel för klienten. Då vet advokaten på
förhand att inga frågor ska ställas.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Ett
exempel på en dålig fråga är följande fråga och svar:</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">”Det
var ju över 200 personer i danslokalen och du påstår att du känner igen min
klient bland dessa drygt 200 personer. Kan du inte ha tagit fel?”</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">”Hon är så vacker. Jag hade spanat in henne
hela kvällen, även om jag aldrig vågade bjuda upp henne.”</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">I
den kommande pläderingen kan försvararen då inte säga att det var drygt 200
personer i lokalen och att vittnet kan ha blandat ihop min klient med någon
annan kvinna som var i samma lokal. Ovan nämnd fråga var det åklagaren som
skulle ha ställt. Inte försvararen.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Förhandlingen
– fram till pläderingen – är som vilket arbete som helst. Det handlar om att gå
igenom fakta, lyssna, ställa frågor och dra slutsatser. När allt är genomgånget
återstår pläderingen, som är en mycket viktig del av målet.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">En försvarsadvokat förbereder sin plädering delvis innan förhandlingen, men självklart även under
förhandlingen och i den paus som brukar vara innan pläderingen. Paus för
rätten, men tid för åklagaren och advokaten eller advokaterna att förbereda
sina pläderingar.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Jag
själv använder stödord under pläderingen för att föra fram pläderingen i en
logisk ordning och för att inte missa något av väsentlig betydelse. Det är
stödorden som gör att jag vet vad jag ska säga vid pläderingen och att jag inte
glömmer något av betydelse.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Jag
anser att en del advokater blir allt för akademiska i pläderingen. Med det
menar jag att advokaten använder ett språk som kan vara svårt att förstå. Jag
anser att det i stället är av vikt att hålla pläderingen enkel och lätt att
förstå och gärna upprepa vad som mest talar för att klienten är oskyldig eller
att klienten ska få en mild påföljd.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">I
inledningen skrev jag ”Vad utmärker en ”bra” försvarsadvokat?”. Det beror
förstås på vem som sätter betyg på advokaten. Men en punkt som gör en försvarsadvokat
bra är förstås mycket erfarenhet. På samma sätt som en åklagare med erfarenhet
ofta är bättre än den åklagare som är ny i branschen.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Förutom
erfarenhet även kunskap. Erfarenhet och kunskap går dock hand i hand. Kunskap
går att läsa sig till i teorin, men för att utveckla kunskapen krävs praktisk
erfarenhet.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Den
försvarsadvokat som ofta har nöjda klienter lär vara en ”bra”
försvarsadvokat. Oavsett om klienten finns i Skellefteå, Umeå eller i
Stockholm är det kvaliteten på advokatens arbete som bedöms. Och
klienten är bara nöjd om han eller hon känner att advokaten gjort allt
han har kunnat. Den känslan kommer klienten bara att ha om advokaten
både är skicklig och verkar anstränga sig hårt för att ge bästa möjliga
försvar.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Sedan
finns det förstås andra färdigheter som gör en försvarsadvokat”bra”. Men det handlar
mest om att alltid vilja göra sitt bästa och att utvecklas och vilja bli bättre
och bättre. Den dag advokaten själv anser att han är så ”bra” att han kan
”allt” är det nog dags att sluta som advokat.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Att
vara försvararsadvokat påminner således en hel del om att vara idrottare. Jag är till
exempel övertygad om att en storhet som Peter Forsberg var fantastiskt bra
(bäst skulle jag vilja säga) för att han ville bli bättre och bättre, vilket
bara sker genom hård träning och många matcher på högsta nivå. Jag tror inte
Peter Forsberg såg sig själv som bäst. Han visste nämligen att han alltid kunde
bli ännu bättre.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Talang?
Det är alltid bra att ha, men ingen blir något på enbart talang.</span></div>
Jörgen Friskhttp://www.blogger.com/profile/08558628588891734174noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4399452555913831986.post-22638744155236616552017-06-23T06:55:00.000+02:002017-06-24T22:33:36.695+02:00Vad fungerar mot mobbning?<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Skollagen
och diskrimineringslagen är moderna och tämligen kraftfulla lagar. De ställer
upp mycket höga krav, som inte alltid efterlevs i praktiken. Enligt de här båda
lagarna kan barn som mobbas eller utsätts för sexuella eller rasistiska
trakasserier kräva skadestånd om skolledningen inte har gjort tillräckligt för
att utreda och stoppa kränkningarna. Vad bör göras för att det inte ska behöva
gå så långt? Att vända sig till advokat, med stöd av sina föräldrars
hemförsäkring (som bekostar det mesta av advokatens arbete med att stämma
skolan) är den sista utvägen. Självklart borde det aldrig behöva gå så långt.</span><br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Ska det verkligen behövas rättsprocesser?</span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Att en
advokat hjälper en kränkt flicka eller pojke att få ekonomisk kompensation, en
ursäkt och en upprättelse i efterhand är visserligen någonting positivt, även
om ingen advokat kan garantera en framgång på förhand. En domstolsprocess är
alltid lång och krävande, både i tid och energi, för barnets föräldrar som
måste vara engagerade och aktiva med att skaffa fram tillräcklig bevisning som
kan övertyga en domstol om att skolan inte har gjort tillräckligt.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Det finns
inga garantier för att vinna en rättsprocess. Med andra ord: det finns alltid
en risk att förlora, vilket innebär att barnet (i praktiken barnets föräldrar)
måste stå skolans rättegångskostnader. Det kan då röra sig om betydande belopp.
(Det finns en skyddsregel i <a href="https://lagen.nu/2010:800#K6P13S2" target="_blank">6 kap. 13 </a></span><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;"><a href="https://lagen.nu/2010:800#K6P13S2"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">§</span> andra stycket skollagen</a> som ger tingsrätten möjlighet att låta barnet slippa stå motpartens rättegångskostnader <i>även</i> om barnet förlorar, men inte heller detta är något man kan garantera. Det är helt upp till tingsrätten att avgöra om så ska ske. Kravet är att tingsrätten ska anse att barnet hade <i>skälig anledning</i> att få sin sak prövad.) Även av denna anledning bör en rättsprocess om mobbning ses som en sista utväg.
Samtidigt är det så att en advokat bara kommer att åta sig ett ärende om det
finns en god chans att vinna framgång. Men som sagt, det finns inga garantier
för att vinna.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">En
rättsprocess kan i bästa fall leda till viss ekonomisk kompensation, och kanske även till
att en olämplig rektor får sluta. Kanske leder det till förbättrade rutiner på
skolan, och att kommunen eller ägaren som driver skolan får upp ögonen för hur
viktigt det är att vara på sin vakt mot mobbning.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Rektorns och skolledningens ansvar</span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Sociologen
Björn Ahlström har visat att eleverna själva upplever mindre mobbning på de
skolor där rektorn anser att mobbning är ett problem. På skolor där rektorn
inte upplever mobbning som ett problem upplever eleverna att nivån av mobbning
är högre. (<a href="http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:266327/FULLTEXT02.pdf" target="_blank">Bullying and social objectives</a> s. 44-45) Alltså är mobbning en fråga om ledarskap. En rektor – tillsammans med
kommunen eller ägaren som driver skolan – som tror att ”på vår fina skola har
vi minsann ingen mobbning” tycks vara den största enskilda faran för barns
trygghet och studiero.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">En annan
forskare, Arne Forsman, kopplar i sin avhandling denna naiva och passiva inställning från vissa
rektorer och skolledare, som kan bana väg för mycket ont, till ”fördomarna om
barns inneboende godhet” (</span><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;"><a href="http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:990973/FULLTEXT01.pdf"><span style="color: blue;">Skolans texter mot mobbning</span></a></span><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;"> s. 193). Med detta menas inte att
barn är av naturen goda eller onda, lika lite som vuxna är det. Men att inte ta
faran för mobbning på allvar är fegt och oansvarigt.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Ett annat
ord för mobbning är kamratförtryck. Och förtryck är precis vad det rör sig om.
Det är något som, skulle vi våga påstå, den absoluta majoriteten av alla lärare
vill bekämpa. Att alla kompetenta och engagerade lärare och fritidspedagoger
har stöd uppifrån är en avgörande förutsättning för att mobbning inte ska
frodas i skolmiljön.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Negativt exempel 1: kommuner som försäkrar sig för
att ”skydda sig” mot eventuella rättsprocesser</span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">De flesta
barn och föräldrar håller nog med oss om att det är rent ut sagt stötande att
många kommuner skaffar sig <span style="color: orange;"><a href="http://www.svt.se/nyheter/inrikes/fler-anmaler-krankande-behandling"><span style="color: blue;">försäkringar</span></a></span> som ger dem juristhjälp om de hamnar
i en rättsprocess mot en flicka eller pojke som har blivit mobbad och kränkt.
Hur kan en kommun mena allvar med att man är emot mobbning om man samtidigt
använder en del av sin budget till att försäkra sig så att man kan betala
jurister om man blir stämd av ett mobbat barn? Det går inte ihop.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Negativt exempel 2: brist på kunskap hos
skolledning och kommuner</span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">En annan
sak är bristen på kunskap om mobbning. Man kan förutsätta att pedagoger idag
aldrig har varit så kunniga om mobbning som förut. Men om skolledningen och
kommunen knappt vet vad mobbning är, så hamnar lärarna i en konstig sits. De
kanske rentav riskerar sitt jobb om de vill ta till krafttag för att motverka
mobbning, och sedan arbetsgivaren – rektorn och kommunen eller ägaren – tycker att ”varför
då, vi har väl inga problem med mobbning?”.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Det finns
massor av forskning om mobbning. Och den som driver en skola är skyldig enligt
lag att driva skolverksamheten på ett visst sätt. Utbildningen ska nämligen
baseras på forskning och beprövad erfarenhet, heter det i skollagen.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Vi menar
inte att alla kommunpolitiker ska doktorera i pedagogik. Men åtminstone bör de
politiker som sitter i barn- och utbildningsnämnden, rektorernas närmaste chefer,
ha koll på vad mobbning är. Vi håller med Arne Forsman, som på s. 232 i sin
ovan nämnda avhandling kritiserar ”kommunala lekmannapolitikers bristande kunskaper om
just forskning och vetenskap”.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">För den
som vill bli uppdaterad kan vi rekommendera en enda text som förklarar vad mobbning
är: doktorsavhandlingen <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Inneslutandets
och uteslutandets praktik</i> av <a href="https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/16277/3/gupea_2077_16277_3.pdf"><span style="color: blue;">Marie Wrethander</span></a>.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Hur bygger barn upp relationer?</span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Wrethanders
avhandling är den bästa text vi känner till om mobbning. Den handlar inte bara
om mobbning, utan handlar om hur barn (och faktiskt även vuxna) bygger upp sina
relationer. Wrethander sätter alltså in mobbningen i ett sammanhang.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">För det
första är det underhållande läsning, eftersom Wrethander hela tiden befinner
sig bland barnen i skolan och återberättar vad de gör och vad de säger: hon
besökte nämligen en fjärdeklass två dagar i veckan i ett läsår. Det blev 62
besök och 300 timmar som hon umgicks med eleverna. Wrethander satte inte ens
sin fot i lärarrummet. Barnen var helt med på att hon var ”en av dem”, så långt
det är möjligt för en vuxen.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Wrethander
visar hur likhet och olikhet är viktig för barns sätt att skapa sin egen
identitet och skapa vänskap med varandra. Alla barn, även de mest ”populära”,
fokuserar ständigt på vem de helst vill sitta bredvid eller göra en uppgift
med.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">En av
pojkarna i ett litet kompisgäng säger till exempel om Andreas, en pojke som de
inte vill umgås med: ”han är inte min sort”. Samma mönster upprepas mot en
pojke från Finland, Markus, som kommer som ny till klassen och snabbt blir
utanför. Bland annat blir han retad för sin brytning. Wrethander skriver: ”Att
ansätta Markus verkar fungera för att vinna status och positiv bekräftelse för
egen del”.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Wrethander
citerar William Corsaro, som har gjort sociologiska studier på barn sedan
sjuttiotalet. Corsaro noterar att ”barndomen är en väsentlig del av samhället”.
Det är en viktig poäng, för det finns en stark ”äh, de är ju bara barn”-tendens
bland vuxna som saknar kunskap. Den som har sett Anna Odells film <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Återträffen</i> kommer kanske ihåg att en av
mobbarna försvarar sig i efterhand, i vuxen ålder, med just den frasen: ”Vi var
ju bara barn”. I filmen svarar då Anna, mobboffret: ”Ja, men inte för
varandra”.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">De barn
Wrethander studerar gick i fjärde klass och var för unga för att ägna sig åt
sexuella trakasserier, något som brukar äga rum senare, i högstadiet. Men
däremot konstaterar hon att det förekommer invandrarfientliga trakasserier bland
fjärdeklassarna. Hon skriver: ”Andreas, Nelly och Markus uteslöts ofta från
aktiviteter och gemenskaper med deras utländska bakgrund som motiv eller
medel”.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Wrethander
visar tydligt hur barnen använder invandrarfientliga glåpord ”som ett redskap
för att peka ut en individ och därmed tillskriva henne/honom egenskaper och
förväntat agerande” och ”för att sanktionera och rättfärdiga de kränkande och
förnedrande handlingarna”. Efter att ha läst detta är det svårt att hävda att
barn ”bara är barn”.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Den
viktigaste poängen med Wrethanders avhandling är att hon tydligt visar hur barn
använder sig av inneslutande och uteslutande beteenden för att skapa
samhörighet och markera avståndstagande. Att detta beteende inte går överstyr,
att barnen känner att det finns en gräns för vad som är okej, är centralt i
kampen mot mobbning.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Vi håller
med Wrethander, som idag är chef för utbildningen av rektorer på Göteborgs universitet, då hon säger
till <a href="http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2005/01/17/klassrummet-fullt-av-dolda-relationer"><span style="color: blue;">Lärarnas tidning</span></a> att uttrycket mobbning är delvis
förlegat. Snarare bör man kanske tala om ”okamratligt beteende” eller något
liknande, för att täcka in mer vad det egentligen handlar om, och framför allt
för att därigenom understryka att det inte är ”tufft” eller ballt utan lågt och
svagt att hävda sig genom att trycka ned någon som är annorlunda och ensam. Att
sparka nedåt kräver ingen styrka. Styrka är att stå på den svagares sida även
då du är populär. Det är något att vara stolt över, något att bygga vidare på.
Det här gäller förstås både barn och vuxna. Barn är inte så olika oss som vi
vill tro.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Vad kan man lära sig av Wrethanders år med fjärdeklassarna?</span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Lärare
och fritidspedagoger måste få stöd och uppmuntran uppifrån för att få in barnen
i en bredare, mer positiv gruppidentitet som inte behöver syndabockar och
hackkycklingar. Det är ett uselt, simpelt och ovärdigt sätt att skapa en egen
positiv självbild. Det finns andra sätt som vi människor kan höja upp oss, utan
att trycka ned andra. Kamratskap är en färdighet, en förmåga, som barn behöver
hjälp med att träna upp. Hit hör att vara anständig och reko mot alla, även mot
de som inte är lika bra på sport eller matte, eller har lika fina kläder.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Barn kan utan
problem lära sig att vara som <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Flugornas
Herre</i>. Det kräver ingen träning alls. Låt barnen göra exakt som de vill,
och låt internet uppfostra dem, så kommer djungelns lag att ta över med tiden.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Om lärare
och fritidspedagoger inte motarbetas indirekt genom okunskap och naivitet från
rektorer och kommunpolitiker får de lättare att lära eleverna att vara goda
förebilder, att ta efter lärarnas goda exempel. Att det faktiskt kan vara
”coolt” för den som är populär och bra på sport att respektera och vara schysst
den som inte är bra på sport och ”socialt isolerad”. Alla behöver inte vara
bästisar. Men det måste finnas en ”hyfsat hög lägstanivå”.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Det
saknas inte positiva litterära förebilder, från Pippi till Harry Potter,
handlar om att den som är stark måste använda sin styrka på ett vettigt sätt
och inte förtrycka och bossa utan skydda och vara hygglig mot den som är svag. Filmen
<a href="http://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/central-intelligence-med-dwayne-johnson-och-kevin-hart/"><span style="color: blue;">Central Intelligence</span></a> som kom häromåret är ett
annat exempel: en actionkomedi film som tar upp ämnet mobbning.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">En annan forskare
som har byggt vidare på Corsaros rön om inneslutande och uteslutande är Britt
Tellgren. Hennes licenciatavhandling i pedagogik <a href="https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:134736/FULLTEXT01.pdf"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="color: blue;">Förskolan som
mötesplats</span></i></a> är en studie av förskolebarn. ”Uteslutningsstrategier
som att jaga bort andra, att ignorera någon och att hänvisa
till ålder och storlek var synliga i barnens lek”, noterar Tellgren.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Tellgren
poängterar också hur viktig pedagogens roll är, även på förskolan: ”i
situationer där pedagoger har en tillåtande, glad och humoristisk framtoning i
samspelet med barnen, så visar sig denna framtoning även i barnens agerande
gentemot varandra”.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Barnets rätt till respekt</span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">En annan
författare som är värd att läsa för alla som har det minsta med skolverksamhet
att göra är klassikern <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Barnets rätt till
respekt</i> av Janusz Korczak. ”Barnen kan inte skilja mellan viktigt och
oviktigt”, skriver Korczak. Det är pedagogens jobb att visa dem den skillnaden.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Korczak
skriver också om hur (mindre starka) pedagoger som inte vågar ta strid med
aggressiva elever i stället kan ingå ”allianser” med dessa elever för att på så
sätt få ordning i klassrummet. Att detta inte är en hållbar lösning, och att
pedagoger måste kunna ta konflikter för att upprätta sin egen auktoritet, är
något som påpekas i följande artikel i <a href="http://lararnastidning.se/vaga-ta-strid-med-eleven-du-ar-radd-for/"><span style="color: blue;">Lärarnas Tidning</span></a>.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Samspelet mellan pedagoger och elever</span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Skolverket
genomförde en tre år lång studie där 10 000 fjärde- till niondeklassare
deltog. Av forskningssammanställningen <a href="http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2517.pdf%3Fk%3D2517"><span style="color: blue;">Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot
mobbning</span></a> kan följande utläsas. För det första: att Skolverket är
kritiskt mot färdiga paketlösningar. ”Det existerar ingen enskild insats som
leder till en kraftig minskning
av mobbningen”. I stället förordar man ett antimobbningsarbete från grunden, ”där
all personal är involverad och alla elever ges möjlighet att delta”.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">När skolan utgår från ”hela skolans engagemang” får
det effekter på elevernas upplevelse av delaktighet och hur de beter sig mot varandra.
Även vid skolor som varit präglade av ett ”tufft klimat”, har man framgångsrikt
lyckats reducera andelen mobbade elever, bland annat genom att hela personalen
varit engagerad i arbetet.</span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Att det
går att få till stånd en förändring även på skolor med ”tufft klimat” bevisar
vad vi ser. Det är inte en fråga om pengar, utan om engagemang. Om det vore en
fråga om pengar skulle inte mobbning vara så utbrett i vissa rika kommuner och
på kända friskolor.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Det är
alltså frågan om ett aktivt förhållningssätt, inte bara någonting som ska
undvikas utan någonting annat som ska till, ett fokus på god kamratskap. På en
skola talar personalen om <i style="mso-bidi-font-style: normal;">jämlikhetens
kultur</i>. Även eleverna på den skolan visar under intervjuerna att de har
blivit en del av denna gemenskap. Fokuset ligger på det gemensamma <i style="mso-bidi-font-style: normal;">arbetet</i>: antimobbningsarbetet ska utvecklas
på skolan, av elever och personal. Delaktighet ger legitimitet, konstaterar
Marco Nilsson i sin bok <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Juridik i
professionellt lärarskap</i> (3 uppl., 2016, s. 74-75).</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Faktum är
att Skolverket konstaterade att inte ett enda av de färdiga programmen som säljs
till skolorna är problemfritt. Det finns ingen enkel eller ytlig <i style="mso-bidi-font-style: normal;">quick fix</i>. Det behövs en jämlikhetens
kultur för att motverka mobbning, som är en form av ”våldsamt
ojämlikhetsskapande” (Ekerwald och Säfström, <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Levd demokrati? Skola och mobbning i ungdomars liv</i>, 2012, s. 170).</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Det krävs
en ”hela skolan-ansats” som omfattar alla elever och all personal. Fokuset
ligger på motarbetandet. Redan då det når åtgärdandestadiet har det egentligen
gått för långt. Och då handlar det verkligen om att agera snabbt. En rektor
säger i utredningen:</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Vi tänker nolltolerans när det gäller mobbning. Har
vi inte varit i kontakt med föräldrarna eller satt i gång en process samma dag
(om något eventuellt inträffar), så ser vi det som ett misslyckande. Vi vill
satsa mycket på att det inte bara är en person, till exempel kuratorn, som ska
ta hand om detta utan det är allas ansvar.</span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Citatet
påminner om vad en skolpedagog sade apropå lyckat antimobbningsarbete: ”Här
sopar vi aldrig problemen under mattan”. Citatet levererades efter att skolan i
fråga konstaterades ha <a href="http://www.vf.se/node/65748"><span style="color: blue;">minst mobbning i länet</span></a> då Folkhälsoinstitutet gjorde
en enkät bland landets niondeklassare 2010.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Man kan
lära sig en hel del bara av att läsa exempel från olika skolor som har lyckats
bra med antimobbningsarbetet. Följande är direkta citat ur rapporten.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Flera av de skolor som framgångsrikt förebyggt
mobbning karakteriseras av att eleverna är engagerade i det förebyggande
arbetet. Vid en av skolorna berättar eleverna om att de varit med och utformat
skolans ordningsregler.</span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Många av de framgångsrika skolorna har aktiviteter
för att främja relationerna mellan eleverna, både i klasserna och mellan
årskurser. I flera av skolorna anordnar äldre elever aktiviteter för de yngre. Det kan handla om
temadagar, fotbollsskolor m.m.</span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Att
antimobbningsarbetet måste genomsyra hela skolan framgår av att även sådan
personal som inte jobbar direkt som lärare, däribland städare och vaktmästare,
är med och bidrar. En skolledare berättar:</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Det är viktigt att vi får med framför allt våra
lokalvårdare och vår vaktmästare. De känner våra barn väldigt väl, de rör sig
runtom i skolan och ser jättemycket och de är en väldigt integrerad naturlig
del i arbetet i stort, i personallaget skulle jag vilja säga.</span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Självklart
har det en stor moralisk betydelse för barnen att veta att även ”vaktis” och
städpersonal är en del av kampen mot mobbning och trakasserier. Det skapar en
trygghet och en sammanhållning, och för barnens del blir det desto klarare att
det faktiskt rör sig om värderingar som gäller alla, som inte bara är tomt
prat.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Pedagogernas främjande av vänskapliga relationer
bland eleverna</span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Alla som
har eller har haft en ledar- eller chefsroll vet att grupper noga iakttar
ledaren, anpassar sig efter ledaren och ser vad hon eller han gör. Det gäller
vuxna, och det gäller självklart barn. Till en bra ledares uppgifter hör att
skapa en <i style="mso-bidi-font-style: normal;">varm, tillåtande och fördomsfri atmosfär</i>
i gruppen med högt i tak, och att aktivt markera att det inte är okej att en
eller flera försöker trycka ned någon i gruppen. Du kan inte skratta eller tiga
om någon i gruppen kränker någon annan. Lärares ansvar som ledare, som
elevernas vuxna föredömen och förebilder, går inte att underskatta. Rektorns
ansvar som lärarnas ledare är lika viktigt.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">En
avhandling från psykologen <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=6550621"><span style="color: blue;">Tomas Jungert</span></a> pekar på att klimatet mellan elever
och lärare har stor betydelse för hur barn och ungdomar agerar när någon blir
mobbad. Om någon är annorlunda och mindre populär bör man som ledare särskilt
se till att den eleven blir sedd, respekterad trots att hon eller han är
annorlunda. Om läraren ignorerar den eleven (eller rentav deltar i
kränkningarna av den mindre populära eleven) kan det gå fort utför med
stämningen i gruppen.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">En av de
forskare som är inne på hur viktigt det är att lärare underlättar för eleverna
att få bra relationer till varandra är Maud Ihrskog. I sin doktorsavhandling <a href="http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:206823/FULLTEXT01.pdf"><span style="color: blue;">Kompisar och kamrater</span></a> skriver hon:</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Oavsett barnens/ungdomarnas ålder skall de
pedagoger som arbetar i verksamheterna främja kompisrelationen och verka för
att kamratrelationen fungerar. Det är pedagogens ansvar att röja de många
hinder som finns för kamratrelationer och kompisrelationer… Kanske är det ett
av lärarutbildningens viktigaste uppdrag att skapa medvetenhet om barn och
ungas behov av tillhörighet och gemenskap.</span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Samhällsanda och skolanda</span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">I
sammanhanget kan det vara intressant att titta på forskning som inte direkt
gäller mobbning, utan som gäller de ”inofficiella” värderingar som präglar
skolan. Det är värderingar som kan ha stor betydelse för mobbning. Om vuxna
inte tycker att mobbning är ett stort problem och att kamratandan är viktig,
varför ska vi då förvänta oss att barnen tycker det?</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Åsa
Söderström vid Karlstads universitet har skrivit en avhandling om elevansvar.
Den heter <a href="https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:6520/FULLTEXT01.pdf"><span style="color: blue;">”Att göra sina uppgifter, vara tyst och lämna in i tid”</span></a>.
Söderström skriver apropå att skolgången främst av allt ses som en privat
angelägenhet: ”Tänk om vi är med och stödjer utvecklingen av egoistiska
individualister”. En av de risker hon identifierar är att ansvaret för arbetet
i skolan ”särskiljs från det sociala ansvaret”. Att vara en god kamrat (vilket
bland annat innebär att inte mobba) måste onekligen räknas till detta sociala
ansvar. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Uppmuntran och erkännande till elever och lärare
som är förebilder</span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Priser
som delas ut till pedagoger som hjälper eleverna att stå upp mot mobbning är en
bra idé, eftersom det sporrar och ger status åt de lärare som är framgångsrika
med detta. Ett exempel är förskolläraren <a href="http://www.vxonews.se/article/hon-hyllades-pa-varscenen/"><span style="color: blue;">Birgitta Mörnvik</span></a> som fick ett sådant pris.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Vi har
även hört talas om exempel på elever som får sådana priser. En god vän
berättade nyligen om sin brorson, som fick ett stipendium när han gick ut nian
häromåret. I motiveringen till stipendiet stod det: ”För ditt arbete för ökad
trygghet och trivsel på skolan. För att du säger vad du tycker och står upp för
det du tror på. Du är en bra kamrat och en bra förebild”.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Initiativ från eleverna</span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Efter att
ha tittat på pedagogernas uppgifter kan vi nu titta på andra sidan av myntet:
barnens engagemang och aktivitet. Det saknas verkligen inte exempel på elever
som har engagerat sig på olika sätt. Sådant ”engagemang underifrån” är (minst)
lika viktigt som lärarnas och rektorernas engagemang uppifrån. Det är av
stor betydelse att skolan ger utrymme och fritt spelrum åt
sådana initiativ. Vi kan
nämna följande exempel från olika delar av landet.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">1. Eleverna
på <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=94&artikel=6453093"><span style="color: blue;">Solbergaskolan i Visby</span></a> som marscherade genom
staden för att manifestera mot mobbning.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">2. Eleverna
på <a href="http://www.gd.se/gastrikland/gavle/de-bar-rosa-mot-mobbning"><span style="color: blue;">Engelska skolan i Gävle</span></a> som hade temadagar mot
mobbning i en vecka.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">3. Eleverna
på <a href="http://www.dalademokraten.se/dalarna/falun/sa-anvander-eleverna-fula-ord-i-arbetet-mot-mobbning"><span style="color: blue;">Söderbaumska skolan i Falun</span></a> som använde sig av
"fula ord" för att diskutera mobbning.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">4. Eleverna
som arbetade med ett antimobbningsprojekt på <a href="http://www.vetlandaposten.se/article/elever-kampar-mot-mobbning/"><span style="color: blue;">Rörviks skola i Vimmerby</span></a>.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">5. Elevrådet
på <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=6607729"><span style="color: blue;">D-skolan i Oxelösund</span></a> som bad rektorn att beställa
förbudsskyltar mot mobbning.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">6. Eleverna
på <a href="http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/niornas-poesi-ska-gora-skolan-tryggare-for-alla/repplb!LC2PxSLBLWI6WoVUiy3DxA/"><span style="color: blue;">Björkhaga skola i Botkyrka</span></a> som arrangerade en
poesikväll mot mobbning.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">De här
positiva exemplen är, tycker vi, en betydligt bättre och mer framkomlig väg för
att motverka mobbning och trakasserier i skolan än att låta det eskalera ända tills saken hamnar i domstol. Fler sådana initiativ kan leda
till att färre hamnar i den fruktansvärda sitsen att mobbningen går överstyr och det behövs en rättsprocess för att få upprättelse för
något som borde ha gått att stoppa på ett mycket tidigare skede.</span></div>
<!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:TrackMoves/>
<w:TrackFormatting/>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:DoNotPromoteQF/>
<w:LidThemeOther>SV</w:LidThemeOther>
<w:LidThemeAsian>X-NONE</w:LidThemeAsian>
<w:LidThemeComplexScript>X-NONE</w:LidThemeComplexScript>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
<w:SplitPgBreakAndParaMark/>
<w:EnableOpenTypeKerning/>
<w:DontFlipMirrorIndents/>
<w:OverrideTableStyleHps/>
</w:Compatibility>
<m:mathPr>
<m:mathFont m:val="Cambria Math"/>
<m:brkBin m:val="before"/>
<m:brkBinSub m:val="--"/>
<m:smallFrac m:val="off"/>
<m:dispDef/>
<m:lMargin m:val="0"/>
<m:rMargin m:val="0"/>
<m:defJc m:val="centerGroup"/>
<m:wrapIndent m:val="1440"/>
<m:intLim m:val="subSup"/>
<m:naryLim m:val="undOvr"/>
</m:mathPr></w:WordDocument>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" DefUnhideWhenUsed="false"
DefSemiHidden="false" DefQFormat="false" DefPriority="99"
LatentStyleCount="375">
<w:LsdException Locked="false" Priority="0" QFormat="true" Name="Normal"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" QFormat="true" Name="heading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" QFormat="true" Name="heading 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" QFormat="true" Name="heading 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" QFormat="true" Name="heading 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" QFormat="true" Name="heading 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" QFormat="true" Name="heading 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" QFormat="true" Name="heading 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" QFormat="true" Name="heading 9"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="index 1"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="index 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="index 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="index 4"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="index 5"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="index 6"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="index 7"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="index 8"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="index 9"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" Name="toc 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" Name="toc 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" Name="toc 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" Name="toc 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" Name="toc 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" Name="toc 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" Name="toc 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" Name="toc 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" Name="toc 9"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Normal Indent"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="footnote text"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="annotation text"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="header"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="footer"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="index heading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="35" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" QFormat="true" Name="caption"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="table of figures"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="envelope address"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="envelope return"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="footnote reference"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="annotation reference"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="line number"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="page number"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="endnote reference"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="endnote text"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="table of authorities"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="macro"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="toa heading"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Bullet"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Number"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List 4"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List 5"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Bullet 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Bullet 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Bullet 4"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Bullet 5"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Number 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Number 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Number 4"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Number 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="10" QFormat="true" Name="Title"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Closing"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Signature"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" Name="Default Paragraph Font"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Body Text"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Body Text Indent"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Continue"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Continue 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Continue 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Continue 4"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Continue 5"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Message Header"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="11" QFormat="true" Name="Subtitle"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Salutation"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Date"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Body Text First Indent"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Body Text First Indent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Note Heading"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Body Text 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Body Text 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Body Text Indent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Body Text Indent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Block Text"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="0" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" Name="Hyperlink"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="FollowedHyperlink"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="22" QFormat="true" Name="Strong"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="20" QFormat="true" Name="Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Document Map"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Plain Text"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="E-mail Signature"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="HTML Top of Form"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="HTML Bottom of Form"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Normal (Web)"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="HTML Acronym"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="HTML Address"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="HTML Cite"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="HTML Code"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="HTML Definition"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="HTML Keyboard"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="HTML Preformatted"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="HTML Sample"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="HTML Typewriter"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="HTML Variable"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Normal Table"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="annotation subject"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="No List"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Outline List 1"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Outline List 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Outline List 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Simple 1"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Simple 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Simple 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Classic 1"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Classic 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Classic 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Classic 4"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Colorful 1"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Colorful 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Colorful 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Columns 1"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Columns 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Columns 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Columns 4"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Columns 5"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Grid 1"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Grid 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Grid 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Grid 4"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Grid 5"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Grid 6"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Grid 7"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Grid 8"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table List 1"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table List 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table List 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table List 4"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table List 5"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table List 6"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table List 7"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table List 8"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table 3D effects 1"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table 3D effects 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table 3D effects 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Contemporary"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Elegant"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Professional"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Subtle 1"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Subtle 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Web 1"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Web 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Web 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Balloon Text"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="Table Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Theme"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" Name="Placeholder Text"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" QFormat="true" Name="No Spacing"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" Name="Light Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" Name="Light List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" Name="Light Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" Name="Medium Shading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" Name="Medium Shading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" Name="Medium List 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" Name="Medium List 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" Name="Medium Grid 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" Name="Medium Grid 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" Name="Medium Grid 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" Name="Dark List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" Name="Colorful Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" Name="Colorful List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" Name="Colorful Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" Name="Light Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" Name="Light List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" Name="Light Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" Name="Medium Shading 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" Name="Medium Shading 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" Name="Medium List 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" Name="Revision"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="34" QFormat="true"
Name="List Paragraph"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="29" QFormat="true" Name="Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="30" QFormat="true"
Name="Intense Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" Name="Medium List 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" Name="Medium Grid 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" Name="Medium Grid 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" Name="Medium Grid 3 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" Name="Dark List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" Name="Colorful Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" Name="Colorful List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" Name="Colorful Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" Name="Light Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" Name="Light List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" Name="Light Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" Name="Medium Shading 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" Name="Medium Shading 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" Name="Medium List 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" Name="Medium List 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" Name="Medium Grid 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" Name="Medium Grid 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" Name="Medium Grid 3 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" Name="Dark List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" Name="Colorful Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" Name="Colorful List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" Name="Colorful Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" Name="Light Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" Name="Light List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" Name="Light Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" Name="Medium Shading 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" Name="Medium Shading 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" Name="Medium List 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" Name="Medium List 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" Name="Medium Grid 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" Name="Medium Grid 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" Name="Medium Grid 3 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" Name="Dark List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" Name="Colorful Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" Name="Colorful List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" Name="Colorful Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" Name="Light Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" Name="Light List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" Name="Light Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" Name="Medium Shading 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" Name="Medium Shading 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" Name="Medium List 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" Name="Medium List 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" Name="Medium Grid 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" Name="Medium Grid 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" Name="Medium Grid 3 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" Name="Dark List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" Name="Colorful Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" Name="Colorful List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" Name="Colorful Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" Name="Light Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" Name="Light List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" Name="Light Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" Name="Medium Shading 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" Name="Medium Shading 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" Name="Medium List 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" Name="Medium List 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" Name="Medium Grid 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" Name="Medium Grid 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" Name="Medium Grid 3 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" Name="Dark List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" Name="Colorful Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" Name="Colorful List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" Name="Colorful Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" Name="Light Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" Name="Light List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" Name="Light Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" Name="Medium Shading 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" Name="Medium Shading 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" Name="Medium List 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" Name="Medium List 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" Name="Medium Grid 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" Name="Medium Grid 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" Name="Medium Grid 3 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" Name="Dark List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" Name="Colorful Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" Name="Colorful List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" Name="Colorful Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="19" QFormat="true"
Name="Subtle Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="21" QFormat="true"
Name="Intense Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="31" QFormat="true"
Name="Subtle Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="32" QFormat="true"
Name="Intense Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="33" QFormat="true" Name="Book Title"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="37" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" Name="Bibliography"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" QFormat="true" Name="TOC Heading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="41" Name="Plain Table 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="42" Name="Plain Table 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="43" Name="Plain Table 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="44" Name="Plain Table 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="45" Name="Plain Table 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="40" Name="Grid Table Light"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46" Name="Grid Table 1 Light"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="Grid Table 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="Grid Table 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="Grid Table 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="Grid Table 5 Dark"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51" Name="Grid Table 6 Colorful"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52" Name="Grid Table 7 Colorful"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46"
Name="Grid Table 1 Light Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="Grid Table 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="Grid Table 3 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="Grid Table 4 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="Grid Table 5 Dark Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51"
Name="Grid Table 6 Colorful Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52"
Name="Grid Table 7 Colorful Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46"
Name="Grid Table 1 Light Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="Grid Table 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="Grid Table 3 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="Grid Table 4 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="Grid Table 5 Dark Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51"
Name="Grid Table 6 Colorful Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52"
Name="Grid Table 7 Colorful Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46"
Name="Grid Table 1 Light Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="Grid Table 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="Grid Table 3 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="Grid Table 4 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="Grid Table 5 Dark Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51"
Name="Grid Table 6 Colorful Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52"
Name="Grid Table 7 Colorful Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46"
Name="Grid Table 1 Light Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="Grid Table 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="Grid Table 3 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="Grid Table 4 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="Grid Table 5 Dark Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51"
Name="Grid Table 6 Colorful Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52"
Name="Grid Table 7 Colorful Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46"
Name="Grid Table 1 Light Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="Grid Table 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="Grid Table 3 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="Grid Table 4 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="Grid Table 5 Dark Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51"
Name="Grid Table 6 Colorful Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52"
Name="Grid Table 7 Colorful Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46"
Name="Grid Table 1 Light Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="Grid Table 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="Grid Table 3 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="Grid Table 4 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="Grid Table 5 Dark Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51"
Name="Grid Table 6 Colorful Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52"
Name="Grid Table 7 Colorful Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46" Name="List Table 1 Light"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="List Table 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="List Table 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="List Table 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="List Table 5 Dark"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51" Name="List Table 6 Colorful"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52" Name="List Table 7 Colorful"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46"
Name="List Table 1 Light Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="List Table 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="List Table 3 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="List Table 4 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="List Table 5 Dark Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51"
Name="List Table 6 Colorful Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52"
Name="List Table 7 Colorful Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46"
Name="List Table 1 Light Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="List Table 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="List Table 3 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="List Table 4 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="List Table 5 Dark Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51"
Name="List Table 6 Colorful Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52"
Name="List Table 7 Colorful Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46"
Name="List Table 1 Light Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="List Table 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="List Table 3 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="List Table 4 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="List Table 5 Dark Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51"
Name="List Table 6 Colorful Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52"
Name="List Table 7 Colorful Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46"
Name="List Table 1 Light Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="List Table 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="List Table 3 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="List Table 4 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="List Table 5 Dark Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51"
Name="List Table 6 Colorful Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52"
Name="List Table 7 Colorful Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46"
Name="List Table 1 Light Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="List Table 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="List Table 3 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="List Table 4 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="List Table 5 Dark Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51"
Name="List Table 6 Colorful Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52"
Name="List Table 7 Colorful Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46"
Name="List Table 1 Light Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="List Table 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="List Table 3 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="List Table 4 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="List Table 5 Dark Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51"
Name="List Table 6 Colorful Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52"
Name="List Table 7 Colorful Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Mention"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Smart Hyperlink"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Hashtag"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Unresolved Mention"/>
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Normal tabell";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin-top:0cm;
mso-para-margin-right:0cm;
mso-para-margin-bottom:8.0pt;
mso-para-margin-left:0cm;
line-height:107%;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
</style>
<![endif]-->Jörgen Friskhttp://www.blogger.com/profile/08558628588891734174noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4399452555913831986.post-55716161988388853782017-04-10T21:16:00.001+02:002017-04-11T08:39:51.027+02:00En framgång för barn med funktionsnedsättning som diskrimineras i skolan<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Emelie
Vestman och hennes man anlitade oss häromåret för att driva ett ärende om deras
son Fred, som nyligen fick upprättelse i form av 50 000 kr från Oxelösunds
kommun.</span><br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Du
kan läsa mer om Freds föräldrars långa, ihärdiga kamp för sin sons självklara
rätt att gå i skolan i det här </span><a href="http://www.expressen.se/nyheter/autistiske-fred-gick-inte-i-skolan-pa-tva-ar/"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">reportaget</span></a><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;"> i Expressen samt i
det här reportaget i </span><a href="http://www.sn.se/nykoping/skolelev-stamde-oxelosund-for-diskriminering/"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Södermanlands
Nyheter</span></a><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Till
grund för talan fanns omfattande bevisning, varav mycket medicinskt material. Materialet
gällde bland annat sensorisk överkänslighet, något som ca 70 procent av alla
som har autism beräknas ha, enligt en artikel i </span><a href="http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Nya-ron/2015/07/Sensorisk-hyperkanslighet-vid-autism-under-luppen"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Läkartidningen</span></a><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Efter
att talan om diskrimineringsersättning väcktes i Nyköpings tingsrätt anlitade
Oxelösunds kommun en egen advokat. Förlikningsförhandlingar inleddes
på kommunens initiativ. Kommunen visade med andra ord en bra attityd. Vi kan ha
fel, men det verkar ibland som att de mindre kommunerna är mer benägna än de
större att förhandla (se </span><a href="http://advokatfrisk.blogspot.se/2012/02/nagot-om-mobbningsmal-i-praktiken-och.html"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">tidigare
blogginlägg</span></a><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">
om Sorsele kommun, till exempel).</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Vi
kom till sist, efter några dagar, överens om att kommunen skulle erlägga ett
belopp till Fred om 50 000 kr.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Beloppet
hade <i style="mso-bidi-font-style: normal;">möjligen</i> kunnat bli något högre,
eftersom vi hade yrkat 100 000 kr. Men Freds föräldrar ansåg inte att
pengar var det viktiga. För dem var en annan aspekt av förlikningen viktigare.
De insisterade, och gav oss i uppdrag, att kräva att förlikningens innehåll skulle
bli offentligt (inte konfidentiellt, som i de flesta förlikningar). De ville
att domen skulle vara till nytta för andra föräldrar i samma situation.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Freds
föräldrar tvekade inte att acceptera ett lägre belopp än vad de hade yrkat från
början, i utbyte mot att vi låg på kommunen för att få dem att godta en
”offentlig” uppgörelse. Det här innebar i sin tur att tidningarna kunde skriva
om vad förlikningen innebar, och att andra föräldrar i samma situation kan se
att det faktiskt <i style="mso-bidi-font-style: normal;">går</i> att få
upprättelse. Även om det garanterat förutsätter hård kamp från föräldrarnas
sida plus en hel del arbete från en eventuell advokatbyrå, om en sådan blir
inkopplad.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Domen,
som innehåller förlikningsavtalet, är allmän handling (mål nr T 3423-16,
meddelad 2017-03-09). Vill du få en kostnadsfri kopia i pdf-format? Maila </span><a href="http://www.nykopingstingsratt.domstol.se/"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Nyköpings tingsrätt</span></a><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;"> och be att få en.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Vi
vill ta</span><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">
tillfället i akt och ge Oxelösunds kommun ett erkännande för att de var beredda
att förlikas med vår klient. Det visar på en medvetenhet om att man faktiskt
inser att man inte har gjort tillräckligt (även om man, vilket vi har svårt att
begripa, menar att man inte har gjort fel, trots att man väljer att ge Fred
ersättning). Det rimmar väldigt illa med grundläggande anständighet att hävda
att man är ofelbar som makthavare. Bättre då att göra som Oxelösunds kommun nu
har gjort genom att dels (efter år av kamp från Freds föräldrar) tillgodose
Freds behov av stöd, dels (efter en rättsprocess som pågick i ett halvår) ge
honom upprättelse i form av ekonomisk kompensation.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Diskriminering pga funktionsnedsättning
och i form av bristande tillgänglighet</span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">I Freds
fall prövades inte rättsfrågorna, eftersom det alltså blev en förlikning. Det
fanns en klar grund för att kräva diskrimineringsersättning. För
funktionshindrade har nämligen diskrimineringslagen <span style="font-family: "times new roman" , serif;">sedan </span>den 1 januari 2015 <i style="mso-bidi-font-style: normal;">bristande tillgänglighet</i> som
diskrimineringsgrund, som ökar möjligheterna att kräva diskrimineringsersättning
(och förhoppningsvis även ökar viljan på kommuner, skolor, arbetsplatser m.
m. att motarbeta diskriminering).</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Läs
gärna mer om diskrimineringsrätt i allmänhet i vårt </span><a href="http://advokatfrisk.blogspot.se/2015/07/vand-dig-till-advokat-om-du-blir.html"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">tidigare blogginlägg</span></a><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Vad säger skollagen om särskilt stöd?</span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Enligt
7 kap. 2 § skollagen har barn i Sverige skolplikt (regeln riktar sig till
landets föräldrar). Enligt 7 kap. 3 § har barn därför rätt till kostnadsfri
grundläggande utbildning (regeln riktar sig till landets kommuner). Denna
utbildning måste ibland anpassas efter barnets behov, om det kan konstateras
att det finns ett särskilt behov av stöd.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Av </span><a href="https://lagen.nu/2010:800#K3P8S1"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">3 kap. 8 §</span></a><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;"> framgår att om
det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås
ska rektor ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Om
en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon
ges sådant stöd. Enligt </span><a href="https://lagen.nu/2010:800#K3P9S1"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">3 kap. 9 §</span></a><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;"> ska ett
åtgärdsprogram utarbetas för elev som ska ges särskilt stöd.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Rätten att lära och utvecklas</span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Utbildningen
(som syftar till att barn och elever ska inhämta kunskaper och värden) ska
främja alla barns utveckling och lärande. I utbildningen ska hänsyn tas till
barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans (</span><a href="https://lagen.nu/2010:800#K1P4S1"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">1 kap 4 § första och andra stycket</span></a><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">).</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Utbildning ska överensstämma med
demokratiska principer</span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Utbildning ska utformas i överensstämmelse med demokratiska principer,
däribland principen om allas lika värde (</span><a href="https://lagen.nu/2010:800#K1P5S1"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">1 kap 5 § första stycket</span></a><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">). Att en
elev inte bereds utbildning pga funktionsnedsättning är precis lika förkastligt
som om samma sak skulle ske med en elev pga hudfärg eller kön. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Utbildning ska grundas på
vetenskap och (därmed förenlig) erfarenhet</span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Utbildningen ska dessutom vila på vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet (1 kap 5 § tredje stycket). Detta är något som det tyvärr händer att
skolor struntar i. Trots att kunskap finns verkar man inte vilja låtsas om den.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Lika tillgång till utbildning
samt rätt till likvärdig utbildning oavsett geografisk hemvist</span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Alla ska ha lika tillgång till utbildning oberoende av geografisk
hemvist. Vidare ska utbildningen vara likvärdig oavsett var i landet den
anordnas (</span><a href="https://lagen.nu/2010:800#K1P8S1"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">1 kap 8
och 9 §§</span></a><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">). En kommun ska alltså inte kunna komma undan med
att skylla på att man saknar kompetens eller kunskap inom ett visst område.
Skolverksamhet är en kärnverksamhet för kommunerna och det är deras ansvar och
uppgift att ha all nödvändig kunskap för att erbjuda våra barn utbildning värd
namnet.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Barnets bästa</span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Liksom i svensk familjerätt står varken familjen eller staten i
centrum för den svenska skollagstiftningen. Det gör i stället barnet, närmare
bestämt principen om barnets bästa, som ska vara utgångspunkt för all
utbildning (</span><a href="https://lagen.nu/2010:800#K1P10S1"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">1 kap. 10
§</span></a><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">).</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Behov, inte diagnos, är det
avgörande</span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Elevens behov, inte en viss diagnos eller kombination av diagnoser
(t.ex. språkstörning och uppmärksamhetsstörning), utgör rekvisitet för särskilt
stöd enligt 3 kap. 8 §. Detta framgår tydligt av lagtexten, men även av lagens förarbete
(den statliga utredningen, propositionen till riksdagen och betänkandet från
riksdagens utskott), som ger viktig vägledning i fråga om hur lagen bör tolkas
och tillämpas.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Begreppet ”diagnos” förekommer bara på <i style="mso-bidi-font-style: normal;">ett enda ställe</i> i skollagens förarbeten </span><a href="http://www.regeringen.se/49b71f/contentassets/b18c363539d4418ca42fdfee8bf46c90/kapitel-6-10"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">SOU
2002:121</span></a><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">, </span><a href="https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/den-nya-skollagen---for-kunskap-valfrihet-och_GX03165"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Prop.
2009/10:165</span></a><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;"> och </span><a href="https://data.riksdagen.se/fil/2A254EA7-6E3F-4C1F-8BE8-A7CBD40210D8"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">bet.
2009/10:UbU21</span></a><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">På s. 336 i SOU 2002:121 kan vi läsa: ”Utgångspunkten är att stödet bör
bedömas efter en analys av elevens behov och inte vara beroende av en medicinsk
diagnos”.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Finns ett konstaterat behov ska alltså rektor besluta om anpassningar
eller särskilt stöd. Att hävda att det måste finnas en diagnos (eller flera) strider
helt mot skollagens ordalydelse och lagstiftarens intentioner.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Saknas det tillräcklig behovsutredning? Då är det rektors ansvar att se
till att en ordentlig utredning sker till dess att frågetecknen har blivit
uträtade till utropstecken. Detta följer, med all önskvärd tydlighet av 3 kap.
8 § skollagen.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Tillgänglighet: en mänsklig
rättighet!</span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">I Fred Vestmans, och många andra barns fall, aktualiseras två
diskrimineringsgrunder: funktionsnedsättning och bristande tillgänglighet.</span><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;"></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Tillgänglighet
är, enligt diskrimineringslagens förarbeten, att se som en mänsklig rättighet
då det hänger samman med alla människors lika värde (</span><a href="http://www.regeringen.se/49bafd/contentassets/d221aa57959347e5bf239589c268edeb/bristande-tillganglighet-som-en-form-av-diskriminering-prop.-201314198"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Prop. 2013/14:198</span></a><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;"> s. 50). Med DO:s ord: ett
otillgängligt samhälle leder dagligen till att personer med
funktionsnedsättning nekas sina mänskliga rättigheter (citerad proposition s.
51). Det finns dock ingen legaldefinition av begreppet tillgänglighet (redan
citerad prop<span style="font-family: "times new roman" , serif;">o</span>sition s. 55).</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Fred Vestman
utsattes <i style="mso-bidi-font-style: normal;">både</i> för direkt
diskriminering (</span><a href="https://lagen.nu/2008:567#K1P4S1"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">1 kap. 4 § första punkten
diskrimineringslagen</span></a><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">) pga sin
funktionsnedsättning (autism med sensorisk överkänslighet), <i style="mso-bidi-font-style: normal;">och</i> diskriminering i form av bristande
tillgänglighet (1 kap. 4 § tredje punkten diskrimineringslagen).</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Detta eftersom
åtgärder inte hade vidtagits för att Fred skulle komma i en jämförbar situation
med en neurotypisk elev (”neurotypisk” är ett annat sätt att beskriva personer ”utan
diagnos”, se t ex Carolina Lindberg, <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Tonår
med autism och Asperger: En föräldraguide</i>).</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">S</span><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">kolan ska,
liksom andra offentliga institutioner, vara tillgänglig för alla barn.
Bristande tillgänglighet innebär att så inte är fallet.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Diskrimineringsersättning</span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Diskrimineringsersättning
är ett ganska nytt fenomen i svensk rätt. Det är inte samma sak som
skadestånd, utan en sorts ”förstärkt” skadestånd. Det infördes den 1 januari
2009. Syftet var att domstolarna <i style="mso-bidi-font-style: normal;">inte</i>
skulle ta ledning av den allmänna skadeståndsrätten, helt enkelt för att
skadestånd av hävd är mycket låga i Sverige. (Som vi har nämnt </span><a href="http://advokatfrisk.blogspot.se/2016/06/sexuella-trakasserier-och-mobbning-ar.html"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">tidigare</span></a><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;"> var det helt omöjligt att få skadestånd
från staten över huvud taget före 1972).</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Här kan
man nämna ett två diskrimineringsrättsliga mål, som har avgjorts av allmän
domstol.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">1. Svea hovrätt ålade genom sin </span></i><a href="http://www.do.se/globalassets/diskrimineringsarenden/hovratt/dom-hovratt-sigtuna-kommun-anm-2011274.pdf"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">dom i mål nr T 5095-13</span></i></a><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">, meddelad 2014-04-11, Sigtuna
kommun att betala totalt 450 000 kr i diskrimineringsersättning till en familj
(150 000 kr vardera till tre familjemedlemmar).</span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">2. Attunda tingsrätt ålade genom sin i mål nr T
2705-11, meddelad 2012-06-12, ett företag att erlägga 175 000 kr i
diskrimineringsersättning till en kärande med Aspergers syndrom företrädd av
Civilekonomernas Riksförbund.</span></i><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; mso-bidi-font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: EN-GB;"></span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Här ser
man att diskrimineringsersättningen som utgår kan bli hyfsat hög, även om det
inte är några miljonbelopp som i USA. Då menar vi hög ersättning <i style="mso-bidi-font-style: normal;">med svenska mått</i>. Som jämförelse kan
nämnas att brottsskadeersättningen <i style="mso-bidi-font-style: normal;">för
våldtäkt</i> är 100 000 kr. Vilket förstås är oacceptabelt i långa loppet.
Här måste det till en förändring, något vi har skrivit om </span><a href="http://advokatfrisk.blogspot.se/2016/10/brottmalsprocessen-och-kvinnors.html"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">tidigare</span></a><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Förhoppningsvis
kan diskrimineringsersättningarna påverka skadestånds- och
brottsskadeersättningsnivåerna så att de blir högre och stämmer bättre överens
med det allmänna rättsmedvetandet, vilket de definitivt inte gör nu.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Diskrimineringsersättningens två komponenter:
kränkning och prevention</span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Då man yrkar diskrimineringsersättning motsvarar en del av beloppet själva
<i style="mso-bidi-font-style: normal;">kränkningen</i>. Ju allvarligare
överträdelse, desto högre bör diskrimineringsersättningen vara (</span><a href="http://www.regeringen.se/49bafd/contentassets/9992e1e8bedd4019aaa6a9e8565f778b/ett-starkare-skydd-mot-diskriminering-prop.-20070895"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Prop.
2007/08:95</span></a><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;"> s. 398).</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">”Det är särskilt allvarligt att myndigheter och offentliga instanser
diskriminerar medborgare”, noterar Diskrimineringsombudsmannen apropå
diskriminering i offentlig sektor (DO:s rapport </span><a href="http://www.do.se/globalassets/publikationer/rapport-upplevelser-diskriminering.pdf"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Upplevelser
av diskriminering</span></a><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">, s. 44). Till exempel då barn diskrimineras av
kommuner i en kommunal kärnverksamhet (såsom skolverksamhet).</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Den andra delen av diskrimineringsersättningen är <i style="mso-bidi-font-style: normal;">prevention</i>. Preventionen står i förhållande till hur ekonomiskt
stark den som diskriminerar är. En verksamhet med hög omsättning, såsom en
kommun, torde i normalfallet kräva ett högre ersättningsbelopp för att den
avskräckande effekten ska uppnås (jfr Prop. 2007/08:95 s. 399).</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Diskrimineringen
är att se som särskilt allvarlig då en kommun (åtminstone kortsiktigt) sparat
in pengar varje dag som de inte tillgodoser barns rätt till utbildning. (Även
om det både mänskligt och nationalekonomiskt är rena vansinnet att snåla på
sådant i långa loppet.)</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Att kräva diskrimineringsersättning: viktiga
överväganden för och emot</span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Diskrimineringsersättning
är, för föräldrar som kan ha kämpat i åratal för sina barns rätt till en
fullvärdig skolgång, i högsta grad en fråga om upprättelse och att rätt ska
vara rätt. Att man anser att ansvariga (oansvariga) kommuner på något sätt bör
ställas till svars för att de inte bryr sig om kritik från Skolinspektionen.
Inte ens sådan kritik tycks bita på somliga maktfullkomliga kommunala
tjänstemän, som helst bara verkar vilja dricka sitt kaffe, sitta på möten och
vara i fred.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Det
räcker med att läsa artiklar och läsarkommentarer m.m. på artiklarna på </span><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">följande </span><a href="https://www.facebook.com/mammawifi/"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Facebooksida</span></a><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;"> om ”funkisbarnens”
rättigheter (funkisbarn = barn med funktionsnedsättning) för att förstå att det
finns ett stort mörkertal. Det är viktigt att understryka att detta inte handlar
om någon sorts ”rättshaveri” (som oansvariga ansvariga kommuntjänstemän säkert
vill få det till) utan snarare vissa kommuner och kommunrepresentanter som
verkar tro sig vara immuna mot kritik. Somliga kommunala pampar skulle nog
behöva gå in och läsa en hel del på den ideella organisationen </span><a href="https://www.facebook.com/SchoolBoostNetwork/?ref=page_internal"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">SchoolBosts</span></a><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;"> Facebooksida för
att skaffa sig nya perspektiv på vad som verkligen är viktigt, att utbildning borde
vara något självklart och glädjefullt, och inte en kostnadspost där våra barn
är att se som ett problem och en belastning.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Ärenden
om diskriminering av barn med funktionsnedsättning hör till de mer komplicerade
juridiska ärendena. Skälet är att det finns medicinska aspekter med i varje
ärende som fordrar omfattande utredning.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Detta
leder i sin tur till att rättegångskostnaderna riskerar att bli väldigt höga,
även om en tingsrätt <i style="mso-bidi-font-style: normal;">kan</i> förordna att
vardera parten ska stå sina egna kostnader även om barnet förlorar målet i
tingsrätten (</span><a href="https://lagen.nu/2008:567#K6P7S1"><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">6 kap. 7 § diskrimineringslagen</span></a><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">). En sådan möjlighet finns i
diskrimineringslagen, men det är upp till tingsrätten att besluta om den saken.
Detta är inte något man kan ta för givet utan vidare.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">En advokatbyrå
skulle aldrig driva ett ärende om diskrimineringsersättning i så pass
komplicerade (medicinskt komplicerade) mål som det här är frågan om man inte
anser att det finns en stark rättslig grund för talan (och därmed goda chanser
för att vinna framgång)<span style="font-family: "times new roman" , serif;">.</span> </span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Här måste
man understryka: det finns, i juridikens värld, inga ”idiotsäkra” mål. Det är
alltid en öppen fråga vad en tingsrätt kommer att anse efter sin prövning av
ett mål. Advokatens arbetsinsats kommer alltid att spela stor roll: ”Det
handlar inte om att ha rätt, utan om att få rätt”. Varje enskilt fall måste
föregås av en noggrann förhandsbedömning från advokatens sida innan advokaten
åtar sig uppdraget.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Familjen
Vestmans framgång gentemot Oxelösunds kommun visar dock att det faktiskt går
att <i style="mso-bidi-font-style: normal;">få</i> rätt om man <i style="mso-bidi-font-style: normal;">har</i> rätt.</span></div>
Jörgen Friskhttp://www.blogger.com/profile/08558628588891734174noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-4399452555913831986.post-30749717840232000172016-10-16T12:17:00.000+02:002017-07-16T21:47:10.928+02:00Brottmålsprocessen och kvinnors mänskliga rättigheter<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Kvinnor
och unga tjejer i Sverige utsätts dagligen för våld och sexuella övergrepp av
män och unga killar. Det är skäl nog att skriva om brottmålsprocessen ur ett
jämställdhetsperspektiv.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Möjligheten
för dig som utsätts för vålds- och sexualbrott att, på statens bekostnad, få
ett juridiskt ombud som hjälper dig genom brottmålsprocessen från anmälan till
en fällande dom i tingsrätten är viktig att känna till.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Åklagaren
är en representant för statens övergripande intresse av att allmän ordning
upprätthålls (att medborgarna lyder lagarna). Åklagaren representerar däremot
inte brottsoffret som person, vilket man kanske kan tro.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Den som har lidit en oförrätt (som driver målet
framåt, med eller utan advokathjälp, för att få upprättelse
mot en misstänkt gärningsman) kallas med ett gammalt uttryck
för <i>måls-ägare</i> eller <i>måls-ägande</i>. Uttrycket går ut på att det är hon, brottsoffret, som "äger" målet (rättsprocessen).</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">En
jurist som företräder målsäganden kallas <i style="mso-bidi-font-style: normal;">målsägandebiträde</i>
och är särskilt viktig när det gäller kvinnor som utsätts för vålds- och
sexualbrott. Majoriteten av de brotten begås av män som känner kvinnan på något
sätt.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">När
du anmäler ett sådant brott, eller när polisen har upprättat en brottsanmälan: kontakta
ett målsägandebiträde du har förtroende för så snart som möjligt, redan innan
det första förhöret på polisstationen.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Vi
rekommenderar även att du vid behov kontaktar en kvinno- eller tjejjour på din
ort om det finns någon sådan. Du kan läsa mer om jourerna längre fram i det här
inlägget. Deras frivilliga jourkvinnor och jourtjejer är verkliga förkämpar för
kvinnors mänskliga rättigheter.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Varför begära advokat om du inte är misstänkt
för brott utan utsatt för brott?<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Många
kvinnor tar av rädsla tar tillbaka sin anmälan eftersom många gärningsmän är
äkta makar, pojkvänner och före detta sådana, eller andra män eller unga killar
de känner. Det kan räcka med ganska lite, t.ex. att inte bli trodd av polisen, för
att kvinnor ska backa och falla in i ännu värre utsatthet.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Nyhetsrapporteringen
visar att brottsutsatta kvinnor ibland behandlas under all kritik av
rättsväsendet. Många känner dubbel rädsla: dels rädslan för gärningsmannen,
dels rädslan för att bli kränkt av polisen (i samband med förundersökningen) eller
gärningsmannens försvarsadvokat eller domstolen (i samband med rättegången).<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Du
har en självklar rätt att vägra svara på förödmjukande frågor från poliser och
försvarsadvokaten som försvarar den misstänkte gärningsmannen. Rätten att bli
behandlad med respekt under rättsprocessen gäller både dig som målsägande och den
utpekade gärningsmannen.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Blir du hotad för att du har polisanmält?
Det är ett brott i sig (övergrepp i rättssak)<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Om
du blir hotad för att du har anmält ett brott, så att du ska ta tillbaka
anmälan, är det ett brott i sig som du ska anmäla till polisen. Det är nämligen
ett </span><a href="https://lagen.nu/1962:700#K17P10S1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">övergrepp i rättssak</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, som kan ge upp
till fyra år i fängelse. Om du känner fortsatt rädsla för att gärningsmannen
ska kontakta dig, hota dig eller utsätta dig för brott på nytt bör du också
ansöka om kontaktförbud. Överträdelse av kontaktförbud är även det ett brott
och kan bestraffas med upp till ett år i fängelse.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Målsägande förr och nu<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Förr,
innan det fanns statliga åklagare, fanns bara målsäganden och målsägandens
familj som krävde upprättelse om de ansåg sig ha blivit utsatta för en
oförrätt. Då fanns inga allmänna (statliga) åtal utan bara enskilda åtal (som
väcks av en privatperson). Samma sak gällde även i det antika Rom, som hade ett
högt utvecklat rättsväsende. Där fanns advokater, men inga åklagare. Det var <i style="mso-bidi-font-style: normal;">alltid</i> målsäganden som själv anlitade
advokat och drog påstådda brottslingar inför rätta. Målsäganden var aktiv och stod
i centrum på ett helt annat sätt än idag. Men den aktiva rollen för målsäganden
är på väg tillbaka.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Målsägandens allt mer aktiva roll<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Målsägande
kvinnor behöver göra sina röster hörda under brottmålsprocessen. Det går inte
att lägga över allt ansvar på polis och åklagare. Den som utsätts för brott kan
och bör själv, helst med hjälp av en egen advokat, göra sin röst hörd, driva egna
krav, ta avstånd från kränkande påhopp (försvarsadvokaten som sade att en
målsägande kvinna såg ut ”</span><a href="http://www.svd.se/advokat-du-sag-ut-som-en-hora"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">som en hora</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">” är ett
skräckexempel). Den brottsdrabbade kan med hjälp av advokat justera
gärningsbeskrivningen, d v s det åklagaren skriver i sin stämningsansökan till
tingsrätten. Det kan gälla en sådan sak som om misshandel ska betraktas som
grov eller inte, eller en sådan sak som när det inte är fråga ”bara” om
misshandel utan om upprepad misshandel som utgör brottet grov
kvinnofridskränkning. Det kan även gälla mer ingripande frågor. Målsäganden kan
även begära <i style="mso-bidi-font-style: normal;">överprövning</i> hos en högre
åklagare om åklagaren beslutar att inte väcka åtal.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Bevisning: brottsoffrets ansvar<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Rättvisan
brukar avbildas med en vågskål i handen. I brottmål, precis som i juridiska
tvister, är det bevisningen i vågskålen (vilken vågskål som väger tyngst) som
kommer att avgöra hur domstolen dömer. Och visst kan man tycka att bevisningen
är <i style="mso-bidi-font-style: normal;">polisens</i> ansvar, att det är
polisen som ska sköta allting, men det är definitivt en enorm fördel om du som
utsätts för brott själv efter bästa förmåga sparar och samlar bevisning och tar
hjälp av en kunnig jurist.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Vilken
typ av brott du än blir eller har blivit utsatt för bör du skriva
minnesanteckningar med datum och tid, fotografera, spara sms, gå till vårdcentralen
och skaffa läkarintyg. Släng ingenting som kan bevisa det du har varit med om. Domstolen
är ju inte allvetande.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Lagen om målsägandebiträde<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Målsägandebiträde
infördes med tanke just på kvinnliga brottsoffer. Detta skedde genom att
riksdagen antog </span><a href="https://lagen.nu/1988:609"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">lagen om
målsägandebiträde</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">.
Tanken var främst att kvinnor i sexualbrottsrättegångar skulle slippa bli
förhörda på ett sexistiskt sätt av den misstänktes försvarsadvokat.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Målsägandens och den brottsmisstänktes
rättigheter <o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Både
målsäganden och den som är misstänkt för brott har självklara rättigheter som
aldrig får ifrågasättas. Ett rättssamhälle måste behandla både det påstådda
offret och den misstänkta gärningsmannen med respekt.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Att
ta brottsoffrets rättigheter på allvar är inte detsamma som att kräva ”hårdare
tag” och diktaturåtgärder (som anonyma vittnesmål). Det handlar bara om det
självklara: ingen, vare sig en brottsutsatt kvinna eller en brottsmisstänkt
man, får behandlas illa under förundersökningen eller rättegången.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">En
civiliserad rättsordning förutsätter att både den brottsmisstänkte och
målsäganden ska känna sig trygga och inte vara oroliga för att staten ska köra
över dem, behandla dem respektlöst eller trampa på deras rättigheter. Alla,
oavsett kön eller bakgrund, oavsett om de säger sig ha blivit utsatta för ett
brott eller är misstänkta för ett brott, har rätt till ett korrekt,
professionellt bemötande. Här har advokaterna en viktig roll eftersom vi inte
företräder staten. Vi är privata företagare som representerar antingen den
brottsdrabbade eller den brottsmisstänkte. När det gäller brottmål tar vi
vanligen betalt av staten för vårt arbete. Men vårt uppdrag är begränsat till att
stå på vår klients sida.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">En
dag kan det vara du som är misstänkt för ett brott, och då kommer du att vilja
bli bemött med respekt och få dina rättigheter tillgodosedda. Detsamma gäller
dig som har blivit utsatt för brott. Om det händer vill du få ett så bra
bemötande som möjligt, och så goda chanser som möjligt att göra din röst hörd.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Brottsbalkens föråldrade definition av ofrivilligt
sex<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Av
statistik från </span><a href="https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/valdtakt-och-sexualbrott.html"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">BRÅ</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> framgår att
över 18 100 sexualbrott anmäldes 2015, varav en tredjedel var våldtäkter. 96
procent av våldtäktsoffren var kvinnor och 97 procent av de misstänkta var män.
BRÅ uppskattar att det bara är 15-20 procent av alla våldtäkter i landet som
polisanmäls. Lagföringsprocenten i de 6 140 våldtäktsanmälningar som handlades
2015 uppgår till knappt 15 procent (865 brott klarades upp).<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det
är stötande eftersom våldtäkt inte är ett brott som någon anmäler lättvindigt
(även om det faktum att så få män döms går att <i style="mso-bidi-font-style: normal;">feltolka</i> som att många anmälningar är falska). Det rör sig inte
heller om någon större ökning av anmälningar på senare tid Mellan åren 2006 och
2010 ökade antalet (av polisen) misstänkta våldtäktsmän från 807 till en högsta
nivå på 1 130. </span><a href="https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/valdtakt-och-sexualbrott.html"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">BRÅ</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> framhåller på
sin hemsida:<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Ökningen kan delvis förklaras av att en
ny sexualbrottslagstiftning trädde i kraft den 1 april 2005. Den innebär bland
annat att vissa gärningar som tidigare rubricerades som sexuellt utnyttjande
kom att rubriceras som våldtäkt. Effekten av lagändringen slog igenom i
statistiken på så vis att antalet anmälda brott avseende sexuellt tvång och
utnyttjande minskade de närmaste åren efter lagändringen, medan antalet anmälda
våldtäkter ökade.<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">I en
</span><a href="http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180008254/1371914724795/2007_var_gar_gransen.pdf"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">rapport om
sexualbrott</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">
från 2007 framhåller BRÅ:s utredare:<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det finns ingenting, forskning eller
statistik, som visar att fler skulle falskanmäla våldtäkt än andra typer av
brott. Ändå förekommer rykten om att det är vanligt att tjejer ljuger om
våldtäkter.<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Leif
GW Persson skrev apropå samma sak i en statlig utredning så tidigt som 1981 (citatet
är hämtat från s. 32 i <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Svensk
sexualbrottslag</i> av Madeleine Leijonhufvud):<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">… själv har jag dragit den slutsatsen
att andelen falska våldtäktsanmälningar inte tycks vara större än för någon
annan brottsgrupp… Jag tror således att andelen falska misshandelsanmälningar
är ungefär lika stor, d v s. inte särskilt stor, som den som förekommer vid
våldtäktsbrotten. Dessa andelar är i sin tur sannolikt mindre än t.ex. andelen
falska inbrottsanmälningar och med säkerhet betydligt mindre än andelen
uppdiktade bilstölder.</span></i><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Att
kvinnor diskrimineras och skuld- och skambeläggs om de blir utsatta för brott
är vanligt förekommande i hela rättskedjan. Ett exempel på detta är hur
sexualbrottslagstiftningen ser ut. Det är svårt att döma någon för våldtäkt,
helt enkelt för att brottsbalken som den idag ser ut <i style="mso-bidi-font-style: normal;">inte</i> bedömer all ofrivillig sex som brottslig.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Bara
för några år sedan fick en kammaråklagare kritik för att han sade att
ofrivilligt sex var att se som en ”</span><a href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11959701.ab"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">ordningsförseelse</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">”. Det han
menade var att sex mot någons vilja inte per automatik bedöms som våldtäkt. Den
åklagaren förklarade egentligen bara hur lagstiftningen ser ut och fungerar i
verkligheten.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<a href="http://www.svd.se/samtliga-frikanns-for-farjevaldtakt/om/sverige"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Domen i somras</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> då fyra
tilltalade unga män frikändes från en gruppvåldtäkt för att tingsrätten ansåg
att den unga kvinnan de gav sig på var relativt nykter visar hur lagstiftningens
utformning och domstolarnas värderingar slår mot kvinnor (särskilt unga
kvinnor) som utsätts för extremt grova övergrepp. Nu hände återigen det som
brukar hända: kvinnan anses (även om det inte sägs rätt ut i domen) som på
något sätt ”tillgänglig”. Och männen frias.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Trots
att garanterat alla kvinnor och de flesta män betraktar ofrivilligt sex som
våldtäkt, så är det inte så det står i lagen. I </span><a href="https://lagen.nu/1962:700#K6P1S1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">6 kap 1 § brottsbalken</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, som kom till
under åren efter andra världskriget, står det än idag att för att ett samlag
ska klassas som våldtäkt krävs det att någon tvingas därtill ”genom misshandel
eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning”. Det innebär
givetvis att många fall av övergrepp som de flesta skulle kalla våldtäkt inte
kommer att bedömas som våldtäkt av en svensk domstol.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">På
den här punkten kan man definitivt hävda att lagens bokstav inte längre
överensstämmer med kvinnors och de allra flesta mäns rättsuppfattning.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Sexualbrottsutredningen
(</span><a href="http://www.regeringen.se/contentassets/8216d40ecc814613bccb394b4b1dfa38/ett-starkare-skydd-for-den-sexuella-integriteten-sou-2016-60.pdf"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">SOU 2016:60</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">) som lades fram
nyligen föreslår att riksdagen bör lagstifta om en ändring i brottsbalken som
innebär att ett krav på frivillighet (samtycke) införs som rekvisit vid
bedömningen av när sex är brottsligt. Det kan <i style="mso-bidi-font-style: normal;">eventuellt</i> innebära att fler skyldiga män kommer att dömas för
våldtäkt än vad som är fallet idag. Om lagen hade varit utformad så skulle de
unga männen på färjan <i style="mso-bidi-font-style: normal;">kanske</i> ha
blivit fällda och inte friade. <o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Våldtäkt
är ett gammalt ord som betyder ”ta med våld”, men nuförtiden anser nog i
princip vem som helst att ett nej är ett nej och att ofrivilligt sex är
detsamma som våldtäkt. Frivillighetsrekvisitet innebär att det är kvinnans
vilja eller ovilja som ställs i centrum för bedömningen av vad som är
brottsligt.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Men
lagstiftning är inte det enda som spelar in. Det finns gott om forskning om <i style="mso-bidi-font-style: normal;">frozen fright</i> (<a href="http://www.sydsvenskan.se/2015-11-24/de-som-utsatts-ska-inte-hallas-ansvariga-for-hur-hjarnans-overlevnadsreflexer-t"><span style="color: #0563c1;">”spela
död-reflexen”</span></a>) som tingsrätterna borde känna till år 2016. Den forskningen
har redovisats bland annat på sidorna 89-90 i den statliga utredningen </span><a href="http://www.regeringen.se/contentassets/001f2724bb3b47e88311ff4e5636d9c7/sexualbrotten---ett-okat-skydd-for-den-sexuella-integriteten-och-angransande-fragor-del-1-t.o.m.-kapitel-6"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">SOU 2001:14</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">:<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Alla kvinnor prövar någon slags försvarsstrategi.
Dessa kan vara både verbala och fysiska... Dessa försvarsstrategier går ut på
att överleva. Kvinnorna har således inriktat sig på att trappa ned våldet, att
komma ut ur situationen på bästa sätt…<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">När kvinnorna insett att de inte lyckas undkomma
är det vanligt att de har avskärmat sig. De har ”gett upp” när de märker att
försvarsstrategin inte fungerar eller så har de blivit som paralyserade…
Kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt upplever ofta att de är närvarande
fysiskt men inte psykiskt vid övergreppet. Denna förmåga att ”stänga av” kan
medföra att kvinnan får svårt att redogöra för övergreppet i efterhand eller
att hon får minnesluckor.<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Okunskap
om sådana här grundläggande fakta bidrar förmodligen starkt till att domstolarna
får för sig att unga kvinnor som blir utsatta för en gruppvåldtäkt ”var med
på det” på något sätt, helt enkelt för att tingsrätten inte kan förstå eller
tolka situationen. Samma okunskap om forskningsläget, i kombination med en
förlegad kvinnosyn och en förlegad lagtext har gjort att även Högsta domstolen
har avkunnat en liknande i </span><a href="https://lagen.nu/dom/nja/2004s231"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Tumbafallet</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> från 2004, där
fyra män friades från grovt sexuellt utnyttjande av en ensam kvinna. HD ansåg inte
att kvinnan hade varit i ett hjälplöst tillstånd. Kvinnan ansågs (även om det
inte sägs rätt ut i domen) som på något sätt ”tillgänglig”. Och männen friades.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Kraven
i lagen på att det ska ha förekommit våld, hot om våld eller ett hjälplöst
tillstånd är, precis som Madeleine Leijonhufvud skriver i en </span><a href="http://www.aftonbladet.se/debatt/article10410118.ab"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">debattartikel</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, inget annat än
en ”livrem” som skyddar män som våldtar. Den livremmen måste tas bort, precis
som i fråga om sexuella övergrepp mot barn, där barnets <i style="mso-bidi-font-style: normal;">rätt</i> att inte bli utsatt för sexualbrott är det avgörande och där
inga yttre omständigheter kan frånta gärningsmannen straffrättsligt ansvar.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">För
att citera författaren </span><a href="http://www.aftonbladet.se/debatt/article17581671.ab"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Katarina Wennstam</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">: det går inte
att ha en rättsapparat som ”tar för givet att män är dumma i huvudet”.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">På
70-talet protesterade kvinnorörelsen mot den kvinnofientliga </span><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Sexualbrottsutredningen"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">sexualbrottsutredningen</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> som gjordes då.
Kvinnors självklara krav på att inte bli diskriminerade, utan behandlade med
respekt, kommer förr eller senare leda till att frivillighetsrekvisitet införs
i brottsbalken. 2016 års sexualbrottsutredning speglar kvinnors krav på
jämställdhet på ett helt annat sätt. Kvinnors självklara rätt att inte bli
utnyttjade av män kommer att komma till uttryck i lagtexten på samma sätt som
barns självklara rätt att inte bli utnyttjade av pedofiler.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Att
principen om samtycke införs i lagtexten är ett steg på vägen mot ett samhälle
där männen själva tar ansvar för att inte våldta och misshandla, bort från ett
samhälle där det tycks anses vara kvinnornas ansvar att navigera rätt mellan
männen för att undvika att bli våldtagna och misshandlade.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Kommer
det inte att leda till minskad rättssäkerhet för män, och att vi får omvänd
bevisbörda i våldtäktsmål, som väldigt många av </span><a href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/manliga-advokater-mest-mot-samtycke/"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">männen i
Advokatsamfundet</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">
tycks befara? Endast 13 procent av de manliga advokaterna är för
samtyckeslagstiftning, att jämföra med 40 procent av våra kvinnliga kollegor. Advokatsamfundet
har i en </span><a href="https://www.advokatsamfundet.se/globalassets/advokatsamfundet_sv/remissvar/342852_20110302135239.pdf"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">remiss</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> från 2011 anfört:
”En samtyckesbaserad bestämmelse riskerar i vart fall att uppfattas som om den
misstänkte har att bevisa att samtycke förelåg”.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Vi
tycker att samfundet skjuter över målet. Varför ska vi förvänta oss sådana
missuppfattningar från rättsligt skolade personer just på den här punkten? Här
är det intressant att titta närmare på ett par andra rättssystem.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Samtyckesrekvisitet
finns i </span><a href="http://www.legislation.gov.uk/ukpga/2003/42/part/1/crossheading/rape/section/1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">engelsk rätt</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, som därmed
ligger före svensk rätt inte bara vad gäller behandlingen av brottsmisstänkta (se
tidigare blogginlägg som behandlar </span><a href="http://advokatfrisk.blogspot.se/2012/10/haktning-med-restriktioner-ett.html"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">häktningsreglerna
i Storbritannien</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">)
utan även vad gäller behandlingen av brottsoffer. I England och Wales måste åklagaren
i våldtäktsmål bevisa att den misstänkte inte rimligen kunde ha trott att
offret ”var med på det”. Detsamma gäller även i </span><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Sexual_Offences_(Scotland)_Act_2009"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Skottland</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">. Detta
förändrar inte det faktum att oskuldspresumtionen (individens fundamentala rätt
att betraktas som oskyldig, så länge motsatsen inte kan bevisas) kvarstår.
Staten (åklagaren) kommer precis som tidigare ”att ha den fulla bevisbördan för
sitt gärningspåstående” (SOU 2016:60 s 16).<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Även
i USA, där det finns ett separat rättssystem i varje delstat, finns ett samtyckesrekvisit
i delstaterna New Jersey, Wisconsin, Washington och Florida. Där talar man om <i style="mso-bidi-font-style: normal;">affirmative consent</i> (positivt samtycke).
Principen infördes för första gången i en amerikansk delstat när en enhällig </span><a href="http://law.justia.com/cases/new-jersey/supreme-court/1992/129-n-j-422-1.html"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">New Jersey
Supreme Court</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">
1992 slog fast att sex ”<i style="mso-bidi-font-style: normal;">without the affirmative
and freely-given permission of the victim</i>” är detsamma som våldtäkt (i USA
kan ett domstolsavgörande ha samma tyngd som en lag). Wisconsin, Washington och
Florida har senare antagit lagar som har en liknande innebörd. Och andra
delstater är på väg i samma riktning, förklarar juridikprofessorerna Michelle
Oberman (Santa Clara University, Kalifornien) och Katherine Baker (Kent College
of Law, Chicago) på s 72 i </span><a href="http://digitalcommons.law.scu.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1922&context=facpubs"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">den här artikeln</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">De
här rättssystemen utgår från ”<i style="mso-bidi-font-style: normal;">a baseline
of no</i>” (nej som utgångspunkt), för att använda Oberman och Bakers
formulering. Det är det här ”nejet som utgångspunkt” som journalisten och
författaren </span><a href="http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/kajsa-ekis-ekman-samtycke-ar-inte-att-vanda-bevisbordan/"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Kajsa Ekis Ekman</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> beskriver som
nödvändigt för en icke-sexistisk lagstiftning:<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det handlar om att vända på
grundantagandet. I stället för att anta att alla vill ha sex om de inte lyckas
övertyga motparten om det, skulle man utgå från att de inte vill...<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det handlar inte om att vända på
bevisbördan.<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det handlar om att skapa en lagstiftning
som utgår från att kvinnor inte är allmän egendom tills de själva lyckas
övertyga männen om motsatsen.</span></i><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> <i style="mso-bidi-font-style: normal;"><o:p></o:p></i></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">En
lagändring i sig leder kanske bara till en marginell ökning av antalet fällda
våldtäktsmän på kort sikt. Desto större betydelsen lär lagändringen få på längre
sikt för relationerna mellan kvinnor och män i hemmet, på fester, på dejter, på
arbetsplatser och i skolan. Ett lagkrav på frivillighet speglar den allmänna
rättsuppfattningen betydligt bättre än den nuvarande lagstiftningen.<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><o:p></o:p></i></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Ingen
gör mer för kvinnors mänskliga rättigheter i Sverige än landets kvinno- och
tjejjourer. </span><a href="http://www.roks.se/nyheter/2016-05-13/ja-till-samtyckeslag-%E2%80%93-nej-till-valdtakt"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">ROKS</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> (Riksorganisationen
för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) åsikt i frågan har därför en
särskild tyngd. Och de förespråkar (naturligtvis) samtyckeslagstiftning.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Målsägandebiträdets arbete: några
exempel<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Åter
till målsägandebiträdets arbete, och varför det kan vara avgörande i en
brottmålsprocess. <o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det
saknar inte betydelse om du har ett stridbart målsägandebiträde som kan
”kontra” utspel från den brottsmisstänktes advokat. Det behöver inte röra sig
om öppna kränkningar i rättssalen, men ändå vara frågan om sådant som inte hör
hemma i en brottmålsprocess, som kan få domstolen att resonera snett.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Försvarsadvokaten
kanske kräver att kvinnans tidigare sexliv borde utredas noggrannare av
polisen. Då gäller det att som målsägandebiträde protestera mot ett sådant
förslag, eftersom en sådan typ av utredning är fullständigt ovidkommande.
Varför utreda tidigare kvinnans eller tjejens tidigare sexuella relationer? Att
en kvinna eller ung tjej har haft tidigare sexuella relationer är inget
konstigt och därför inget som man ska göra en stor sak av. <o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Kvinnor
kan inte förväntas ha varit nunnor innan de blev utsatta för ett brott, och de
kan inte heller förväntas behöva klä sig i burka för att slippa bli utsatta för
brott.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">På
samma sätt som en kvinna inte ska behöva bli skuld- och skambelagd för sitt val
av kläder så ska en kvinna aldrig behöva bli skuld- och skambelagd för att hon
har haft ett förhållande med en man som har slagit, våldtagit eller kränkt
henne på annat sätt. (Ett sådant misstänkliggörande innebär ju att man skuld-
och skambelägger en stor del av kvinnor som befinner sig i en brottmålsprocess:
i en </span><a href="http://bra.se/download/18.9eaaede145606cc8651ff/1399015861526/2014_8_Brott_i_nara_relationer.pdf"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">rapport om brott
i nära relationer</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">
uppskattas det att 48 000 kvinnor i Sverige misshandlas av män de är
tillsammans eller gifta med.)<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Ett starkt målsägandebiträde<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Kvinnor
som vi företräder som målsägandebiträde uttrycker ibland att de är rädda för den
misstänktes försvarsadvokat, alltså advokaten på andra sidan. De är rädda för
att den advokaten ska vara ”tuff” och ställa obehagliga eller kränkande frågor.
Den rädslan känner är det målsägandebiträdets uppgift att hjälpa henne att bli
av med. Då är det viktigt att klienten känner att hennes advokat är minst lika
tuff som försvarsadvokaten på andra sidan. Här går det att stödja sig på regeln
i 46 kap 4 § rättegångsbalken om att ”inget onödigt” ska tas upp i ett
brottmål. Som onödig information (som bara kan ha till syfte att ifrågasätta en
kvinnlig målsägande på ett olämpligt sätt) måste man räkna sådant som att
kvinnan har kläder som är sydda för kvinnor eller att hon har en egen sexualitet.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">I
lägen där rädsla från brottsoffret riskerar att sätta stopp för utredningen eller
rättegången behövs det ett starkt biträde som bidra till kvaliteten på
förundersökningen och rättegången. Ett målsägandebiträde måste ”stärka” en rädd
målsägande. När klienten tvivlar och vacklar, vilket är fullt naturligt, är det
mycket viktigt att advokaten kan förklara läget, ge goda råd och förklara vad
som händer härnäst.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Kvinno- och tjejjourernas verksamhet<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">En
konkret åtgärd från advokatens sida kan vara att vid behov förmedla kontakt med
en </span><a href="http://www.roks.se/har-finns-hjalp/kvinnojourer"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">kvinnojour</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> eller </span><a href="http://www.roks.se/har-finns-hjalp/tjejjourer"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">tjejjour</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">. I norra
Sverige finns det förhållandevis gott om dem (drygt hälften av de svenska kommunerna
</span><a href="http://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/mer-an-varannan-kommun-saknar-kvinnojour"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">saknar en aktiv
kvinnojour</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">).<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">I Västerbotten
finns </span><a href="http://guldstadenskvinnojour.se/"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Guldstadens kvinnojour</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> och </span><a href="https://tjejjouren.se/guldstadens"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Guldstadens tjejjour</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> i Skellefteå, </span><a href="http://www.kvinnojoureniumea.se/rad-och-stod/"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Kvinnojouren i Umeå</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, </span><a href="https://tjejjouren.se/umea/kontakta-oss/storasysterkontakt"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Tjejjouren i
Umeå</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">.,
</span><a href="http://www.kvinnojouren-lycksele.se/index.asp?id=2"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Kvinnojouren i
Lycksele</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">,
</span><a href="https://nb-no.facebook.com/lyckseletjejjour/"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Lycksele
Tjejjour</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">
och </span><a href="https://sv-se.facebook.com/pages/Vilhelmina-Kvinnojour/215611858506774"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Vilhelmina
Kvinnojour</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">I
Norrbotten finns det jourer av och för kvinnor och tjejer i </span><a href="http://unizon.se/hitta-jour/kvinnojouren-hera"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Arvidsjaur</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, </span><a href="http://unizon.se/hitta-jour/kvinnojouren-boden"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Boden</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, </span><a href="http://www.kvinnojourennike.se/"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Gällivare</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, </span><a href="http://unizon.se/hitta-jour/kvinnojouren-vera"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Haparanda</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, </span><a href="http://unizon.se/hitta-jour/jokkmokks-kvinnojour"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Jokkmokk</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, </span><a href="http://unizon.se/hitta-jour/kalix-tjejjour"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Kalix</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, </span><a href="http://unizon.se/hitta-jour/kvinnojouren-kiruna"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Kiruna</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, </span><a href="http://www.irislulea.org/"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Luleå</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, </span><a href="http://unizon.se/hitta-jour/kvinnojouren-pajala"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Pajala</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, </span><a href="https://www.facebook.com/piteastjejjour/"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Piteå</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, </span><a href="http://unizon.se/hitta-jour/kvinnojouren-parlan"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Älvsbyn</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> och </span><a href="http://unizon.se/hitta-jour/kvinnojouren-athena-overkalix-overtornea-vilande"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Överkalix-Övertorneå</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Flera
av de här organisationerna har varit verksamma sedan 70- och 80-talet och har sina
rötter i kvinnorörelsen som förändrade Sverige genom att kämpa bland annat för
aborträtten (kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp) och offentlig
barnomsorg. Jourerna i Västerbotten och Norrbotten ger uttryck för styrka och
stolthet även genom sina namnval: några av dem har tagit sina namn från de
grekiska gudinnorna Nike, Iris, Hera och Athena.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Att
kvinnojourerna finns beror inte på stora ekonomiska resurser utan på engagemang.
Som exempel i södra Sverige kan man nämna </span><a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6153463"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Solna</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> som nu åter
igen har fått en kvinnojour efter att den förra jouren blev tvungen att stänga
på grund av ekonomiska svårigheter.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Brottsofferjourerna<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Om
du anmäler ett brott bör du även få hem information om en brottsofferjour som
du kan vända dig till för att få prata med någon om hur du mår. Vi
rekommenderar starkt att du tar tillvara på den möjligheten. Allt mänskligt,
professionellt stöd är bra stöd.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Information från målsägandebiträdet<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Målsägandebiträdet
erbjuder framför allt juridisk kunskap och kunnande som ger den brottsdrabbade
en ökad trygghet. Som brottsutsatt ska du inte behöva oroa dig dag och natt för
vad som ska hända nu och hur du ska agera. Din advokat ska hjälpa dig med de
sakerna när du utsätts för brott, anmäler brottet och hamnar in i en okänd
värld av polisförhör och domstolsförhandlingar.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Att
advokaten delar med sig av kunskap, ”visar vägen” och finns tillgänglig under förundersökningen
och brottmålsprocessen, ger en ökad trygghet. Advokaten kan ge professionella
råd som hjälper dig att gå vidare och se framåt. Då du mår dåligt är det inte
alltid säkert att du fattar beslut som gagnar dig. Advokaten kan hjälpa dig att
se på din egen situation objektivt, så att du kan fatta bästa möjliga beslut.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Advokatens
fokus är klienten inte ska sväva i ovisshet och bli knäckt av grubblerier och
osäkerhet. En person som arbetar på en brottsofferjour säger, apropå detta:<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Att det har förordnats ett
målsägandebiträde inför första förhöret kan ha jättebetydelse för om man orkar
hela vägen. Att man har någon som talar om vilka rättigheter man har och som
beskriver själva rättsprocessen. Bara det kan vara en trygghet för en person
som har blivit utsatt för brott…</span></i><span style="font-family: "calibri";"> </span><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det är
underskattat vilken betydelse målsägandebiträde kan ha.</span></i><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> (BRÅ:s rapport </span><a href="https://www.bra.se/download/18.25f91bdc15453b49d0f3726b/1462805400864/2016_8_Malsagandes_medverkan_rattsprocessen.pdf"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Målsägandes
medverkan i rättsprocessen</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, s. 65)<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><o:p></o:p></i></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Att rätta till felaktigheter<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">En
advokatkollega som intervjuas i </span><a href="https://www.advokaten.se/Tidningsnummer/2011/Nr-3-Argang-77/Malsagandebitradet--en-framgangssaga/"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Advokaten</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> framhåller
betydelsen av att målsägandebiträdet kan ”rätta till eventuella juridiska
felaktigheter”. För felaktigheter förekommer. Ett skräckexempel är då 31-åriga </span><a href="http://www.expressen.se/kvallsposten/agnes-har-vantat-pa-polisforhor-i-over-ett-ar/"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Agnes</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, som anmälde
sin sambo för misshandel och kvinnofridskränkning, fick fick vänta i över ett år
på att bli förhörd.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det
förekommer även missuppfattningar vid förhör. Risken för detta kan minskas om
du har med dig en advokat då du blir förhörd hos polisen. Det är nämligen
viktigt att den skriftliga sammanställningen som utredaren gör är korrekt, eftersom
den avgör både om förundersökningen ska drivas vidare och även senare är viktig
för frågan om åklagaren ska väcka åtal.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Uppgiften
att å den brottsdrabbades vägnar ”dubbelkolla” att allt stämmer bidrar till att
förundersökningen och senare rättegången går rätt till.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Kostnaden
för de ca 3 000 målsägandebiträden som förordnas varje år uppgår till 27
miljoner kr (SOU 2016:60 s 284). Den kostnaden är mycket liten jämfört med de mer
än 20 miljarder kr som läggs på polisen varje år. Man kan fråga sig om det är
vettigt att polisutredningarna ska fallera för att den viktigaste personen i
sammanhanget (den brottsutsatta människan) hamnar i skymundan.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">BRÅ
konstaterar i den ovan omnämnda rapporten hur viktigt det är att målsäganden
själv medverkar aktivt i rättsprocessen. På s. 32 i rapporten klargörs att inte
mindre än 95 procent av de tillfrågade åklagarna och 95 procent av polisens
utredare anser att fler brott skulle kunna leda till åtal om fler målsägande
medverkade i rättsprocessen. BRÅ noterar även att det finns<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">ett antal negativa konsekvenser av att
målsägande inte medverkar: förseningar, nedläggningar, svårigheter att
identifiera vittnen och gärningspersoner. Härutöver menar en majoritet av
åklagarna att uppskjutna rättegångar är en relativt vanlig konsekvens av att
målsäganden i ett senare skede av rättsprocessen väljer att inte medverka.<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">I
en </span><a href="https://polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/%C3%96vriga%20rapporter/Utveckling%20av%20arbetsmetoderna%20vid%20utredning%20av%20v%C3%A5ldt%C3%A4kter.pdf"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">rapport</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> om
arbetsmetoder från Rikspolisstyrelsen framhålls bl a följande.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Framställan om målsägandebiträde bör
göras i en större utsträckning än vad som görs för tillfället. Det är
oacceptabelt att denna centrala fråga återkommande tas upp som en brist i </span></i><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">våldtäktsutredningar…<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Eftersom den enskilt viktigaste
framgångsfaktorn i våldtäktsutredningar är att den </span></i><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">brottsutsatta får stöd och hjälp av ett
målsägandebiträde måste åtgärder vidtas så att de i </span></i><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">möjligaste mån förordnas och att de
medverkar vid förhör.<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Rikspolisstyrelsens
utredning föreslår därför att förundersökningsledaren i samband med att
förundersökning inleds ska ha en skyldighet att hos rätten begära att
målsägandebiträde ska förordnas inför utredarens första förhör med målsäganden
(hit räknas så klart inte polisens frågor på plats i direkt anslutning till
brottet osv).<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Du ska inte behöva bli kränkt av polisen
eller gärningsmannens försvarsadvokat<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Ett
exempel på hur illa brottsdrabbade kvinnor kan bli bemötta av polisen finner
man på s. 41 i den redan nämnda BRÅ-rapporten, där en kvinna som anmält en man
för brott får frågan: ”Om den här mannen är så ond, varför har du skaffat barn med
honom?”. Om en stridbar advokat sitter med på ett förhör kommer den advokaten
inte att tillåta att den brottsutsatta kvinnan behöver ”tåla” sådana frågor.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Polismyndigheten
(som är en del av svenska staten) beter sig inte sällan illa mot kvinnor. Det hemliga </span><a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6198333"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">registret</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> över
misshandlade kvinnor som fanns hos en enhet på Stockholmspolisen, och som
innehöll kränkande kommentarer om de enskilda kvinnorna, säger en hel del. Våld
mot kvinnor är det vanligaste </span><a href="http://www.aftonbladet.se/debatt/article11532242.ab"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">fritidsbrottet</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> bland polismän.
Det har hänt att polismän </span><a href="http://www.expressen.se/nyheter/porrpoliserna-tvingas-be-kvinnan-om-ursakt/"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">tittar på
porrfilm</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">
på sina personalfester, och nyligen dömdes en polischef för </span><a href="http://www.expressen.se/kvallsposten/polischef-tafsade-pa-julfest--kan-sparkas/"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">sexuellt
ofredande</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">
av inte mindre än tre olika kvinnor på en och samma polisfest.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Brottsoffrets
egen advokat har således en viktig roll att spela när det gäller att skydda
klienten mot kränkningar (kränkande frågor) både från polisen och den
misstänkte gärningsmannens försvarsadvokat.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Typbrott som drabbar kvinnor<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det
finns ett stort </span><a href="https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/morkertal-och-dold-brottslighet.html"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">mörkertal</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> när det gäller
kvinnliga brottsoffer. </span><a href="http://www.brottsofferjouren.se/fakta-om-brottsoffer/sarskilt-sarbara/vald-i-nara-relationer/"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Brottsofferjouren</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> konstaterar:
”Anmälningsbenägenheten är liten”.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Under
åren 2008-2013 dödades i snitt 13 kvinnor varje år av en närstående man, enligt
en rapport från </span><a href="http://www.bra.se/download/18.31d7fffa1504bbffea086b7a/1449670735846/2015_24_Det+d%C3%B6dliga+v%C3%A5ldet.pdf#__utma=1.1854656800.1465932410.1465932410.1465932410.1&__utmb=1.8.9.1465932557028&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1465932410.1.1.utmcsr=google|utmccn=(organic)|utmcmd=organic|utmctr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=103634176"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">BRÅ</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">. Enligt rapporten
</span><a href="http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180009403/2007_6_utvecklingen_dodligt_vald_mot_kvinnor.pdf"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära
relationer</span></span></i></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">
sker 80 procent av det dödliga våldet mot kvinnorna i någon av de inblandades
hem eller i det gemensamma hemmet.<o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"></span><br />
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Sociologen
Susanne Boethius avhandling </span><a href="https://www.blogger.com/editor/static_files/lup.lub.lu.se/record/7862214/file/7862216.pdf"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Män, våld och moralarbete</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> visar att män
som slår sin sambo eller hustru ursäktar sitt beteende med att det är ”kvinnan
som provocerar”. Detta har Boethius kommit fram till genom att intervjua 188
kvinnomisshandlare. Hon skriver på s 223 i sin avhandling:<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Samtliga män i studien landade i
framställningar av sig själva som moraliskt anständiga… intervjupersonernas
framställningar innehåller element av såväl ansvarsbefriande och ansvarstagande
karaktär… männen kommer fram till en moraliskt försvarbar framställning av sig
själva.<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det
anmärkningsvärda är att det här skuldbeläggandet av kvinnan kommer från män
som själva som <i style="mso-bidi-font-style: normal;">sökt behandling</i> för
sitt beteende. Om till och med de kvinnomisshandlare som söker hjälp inte kan
erkänna sin skuld utan vill framställa sig som ”moraliskt anständiga” kan man
räkna med att kvinnomisshandlare som <i style="mso-bidi-font-style: normal;">inte</i>
söker hjälp inte heller tycker att de har någon större moralisk skuld. De säger
saker som ”jag tycker inte det är våld” och att det är ”bråk som går överstyr”,
för att försöka skjuta över en så stor del av skulden som möjligt antingen på
sambon eller hustrun eller på ingen alls, eftersom vissa menar att de tappar
kontrollen (och därför inte längre har något eget ansvar). <o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Sverige
sägs vara jämställt. Gruppvåldtäkten på kräftskivan, som Cornelis Vreeswijk
sjöng om i <a href="https://www.musixmatch.com/lyrics/Cornelis-Vreeswijk/Alices-snaps"><span style="color: #0563c1;">Alices
snaps</span></a>, är dock lika aktuell idag som 1973. För kvinnans del spelar det
ingen roll om våldtäktsmännen heter Atheer, Anders, Niklas eller Göran (som
Alexandramannen, Englamördaren, Hagamannen, Örebromannen och Kapten Klänning).<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Som
ROKS-ordföranden </span><a href="http://www.dagenssamhalle.se/debatt/utvisning-loeser-inte-problemet-21730"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Zozan Inci</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> skriver:<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Andreas i Limhamn och Lasse i Borås som
slagit sina fruar i alla år är inte av en annan sort än Muhammed i Stockholm
och Samir i Umeå som begår exakt samma typ av brott mot kvinnor. Den gemensamma
nämnaren hos dessa män är just att de är män. Män med en usel kvinnosyn, till
och med kvinnohat, och som är en del av det patriarkala samhället.<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det
är inte länge sedan kvinnan i Sverige var en andra klassens medborgare i
lagstiftningen. Abort avkriminaliserades 1975, och innan den nuvarande
namnlagen antogs 1982 var kvinnor som gifte sig tvungna att ta sin makes
efternamn. Brottsbalkens definition av våldtäkt (som gör många fall av ofrivillig
sex ”tillåten”) är det sista kvarvarande exemplet i den svenska lagstiftningen på
öppet sexistisk diskriminering.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Advokaterna och de mänskliga fri- och
rättigheterna<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">På
tal om kvinnors rättigheter i brottmålsprocessen är artikel 2.9 i
Advokatsamfundets vägledande regler om god advokatsed värd att nämna. Artikeln
gör nämligen klart att advokater bör verka för upprätthållandet av mänskliga
fri- och rättigheter. Att en sådan regel nyligen har antagits innebär,
framhåller </span><a href="https://www.advokatsamfundet.se/globalassets/advokatsamfundet_sv/cirkular/cirkular_17_2016_information_angaende_en_ny_bestammelse_i_vrga_rorande_foretagande_och_manskliga_rattigheter.pdf"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">samfundets generalsekreterare</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, ”en delvis ny
roll för advokatbyråerna”.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">För
att advokatkåren verkligen ska kunna spela en sådan roll är det viktigt att den
speglar samhället. Den växande andelen kvinnliga advokater har naturligtvis
gjort att fler manliga advokater idag är medvetna om att sexism är ett hot mot
kvinnors mänskliga rättigheter.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<a href="https://www.advokatsamfundet.se/hilda/om-hilda/Kvinnor-i-rattsvasendet-och-advokatkaren/Advokatkaren/"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">29 procent</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> av advokaterna
i Sverige är kvinnor idag, och av de blivande advokaterna (biträdande jurister)
är 58 procent kvinnor. Detta, liksom att åtminstone </span><a href="http://infotorgjuridik.se/premium/mittijuridiken/article182433.ece"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">18 procent</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> (siffran är
från 2012) av de biträdande juristerna har minst en förälder som är född
utomlands, gör att advokatkåren alltmer speglar Sveriges befolkning.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Advokaten hjälper dig att kräva
skadestånd (brottsskadeersättning)<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Målsägandebiträdet
har till uppgift att hjälpa den som har blivit utsatt för brott att kräva
skadestånd från gärningsman, försäkringsbolag och/eller Brottsoffermyndigheten<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Skadestånd
utdöms till den som blivit drabbad av brott. Om du får en advokat som
målsägandebiträde får du hjälp att framlägga dina yrkanden inför rätten.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Om
den dömde gärningsmannen inte kan betala skadeståndet kan du ibland få
ersättning via din hem- eller olycksfallsförsäkring. Om du inte kan få
ersättning fullt ut via försäkring kan staten (Brottsoffermyndigheten) gå in
och ge dig brottsskadeersättning.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Ersättning utgår för<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">1.
Kränkningsersättning, <o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">2.
Sveda och värk,<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">3.
Lyte och men,<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">4.
Kostnader i anledning av brottet<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">5.
Inkomstförlust<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">6.
Särskilda olägenheter<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det
vanligaste är att den som drabbats av brott har rätt till <i style="mso-bidi-font-style: normal;">både</i> kränkningsersättning och ersättning för sveda och värk.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">1.
<i style="mso-bidi-font-style: normal;">Kränkningsersättning</i> utgår för den
personliga integritetskräkning som det innebär att bli utsatt för t ex vålds-
och sexualbrott. <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Alla</i> blir kränkta av
att utsättas för brott, så du måste i normalfallet inte bevisa att just <i style="mso-bidi-font-style: normal;">du</i> har känt dig kränkt.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">2.
<i style="mso-bidi-font-style: normal;">Sveda och värk</i> avser ersättning för
akut lidande, t ex övergående fysiska skador och psykiskt lidande (t ex ångest,
sömnsvårigheter och depression). Sveda och värk gäller alltså ett konkret och
specifikt tillfälligt lidande: ett slag i ansiktet kan leda till en rad olika
former sveda och värk (under olika lång tid) för den drabbade. För att ha rätt
till ersättning för sveda och värk måste man ha drabbats av en fysisk eller
psykisk skada. Den som kräver ersättning för sveda och värk har i viss mån bevisbördan,
d v s. måste bevisa skadan i form av läkarintyg eller liknande. Men ersättning
kan även utgå för sådant som inte nödvändigtvis är lika lätt att bevisa, som
oro och ängslan inför framtiden.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">3.
<i style="mso-bidi-font-style: normal;">Lyte och men</i> föreligger om de fysiska
skadorna eller det psykiska lidandet blir bestående en lång tid kan ersättning
även utgå för bestående men. Ersättning kan också utgå för lyte, t ex ett ärr.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">4.
<i style="mso-bidi-font-style: normal;">Kostnader i anledning av brottet</i> är
främst sjukvårdskostnader och kostnader för rehabilitering.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">5.
När det gäller <i style="mso-bidi-font-style: normal;">inkomstförlust</i> har du
rätt att bli försatt i exakt samma ekonomiska situation som om brottet inte
hade hänt. Skadeståndet i den här delen motsvarar alltså skillnaden mellan två
belopp. Det ena beloppet avser inkomsten så som den sannolikt hade utvecklat
sig om brottet inte hade hänt.</span><span style="font-family: "calibri";"> </span><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det andra beloppet avser den inkomst som du faktiskt
har uppnått eller beräknas uppnå.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">6.
Med <i style="mso-bidi-font-style: normal;">särskilda olägenheter i anledning av
brottet</i> avses ersättning om ett brottsoffer har fått sig så allvarliga
skador att hon måste anpassa sitt liv och sitt yrkesliv efter dem.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Brott där mannen oftast känner kvinnan: våldtäkt,
misshandel, grov kvinnofridskränkning, äktenskapstvång och vilseledande till
tvångsäktenskapsresa<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">När
det gäller kränkningsersättning eller sveda och värk finns det vissa (alltför
låga) schablonbelopp som domstolen kommer att utgå från. Nedan följer några
exempel hämtade ur rättspraxis (närmare bestämt </span><a href="http://www.brottsoffermyndigheten.se/Filer/Referatsamling/Aktuell%20upplaga/Referatsamling.pdf"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Brottsoffermyndighetens
referatsamling</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">)
om skadestånd som ska utgå i anledning av ett antal olika typiska brott som
ofta drabbar just kvinnor.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Sverige
ligger lågt i förhållande till andra rika länder när det gäller skadestånd. Förhoppningsvis
kommer rättsutvecklingen att leda till högre ersättningar. <o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Våldtäkt<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Ersättningen
för våldtäkt är 100 000 kr för kränkning och 15 000 kr för sveda och värk samt.
<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Vid
våldtäktsförsök som varit nära fullbordat brott är ersättningen 50 000 kr.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Misshandel<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det
räcker enligt </span><a href="https://lagen.nu/1962:700#K3P5S1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">3 kap 5 §
brottsbalken</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">
med smärta för att ett angrepp ska klassas som misshandel. Har misshandeln vid
ett enstaka tillfälle varit särskilt brutal eller hänsynslös kan det utgå
ersättning med upp till 100 000 kr i kränkningsersättning.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">När
det gäller våld i nära relationer som riktas mot kvinnor anses det dessutom
vara en försvårande omständighet om misshandeln utförs av någon som man egentligen
ska kunna känna förtroende för, t ex en make eller sambo. Det bör leda till att
ett högre belopp utgår.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Grov kvinnofridskränkning<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Grov
kvinnofridskränkning (</span><a href="https://lagen.nu/1962:700#K4P4aS1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">4 kap 4 a § 2 st
brottsbalken</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">)
är för handen om gärningsmannen är eller har varit gift eller sambo med en
kvinna och har utsatt henne för upprepade, systematiska kränkningar. Det rör
sig nästan alltid om en kombination av sådana brott som misshandel, </span><a href="https://lagen.nu/1962:700#K4P2S1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">olaga frihetsberövande</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, </span><a href="https://lagen.nu/1962:700#K4P4S1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">olaga tvång</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, </span><a href="https://lagen.nu/1962:700#K4P6S1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">hemfridsbrott</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, </span><a href="https://lagen.nu/1962:700#K6P1S1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">våldtäkt</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, </span><a href="https://lagen.nu/1962:700#K6P2S1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">sexuellt tvång</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, </span><a href="https://lagen.nu/1962:700#K4P5S1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">olaga hot</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> och
överträdelse av </span><a href="https://lagen.nu/1988:688#P24"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">kontaktförbud</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det
som utmärker kvinnofridskränkningar är att de kan pågå i lång tid utan att de
upptäcks av andra. Gärningsmän kan vara hur ”tuffa” som helst mot en närstående
kvinna, men det är ju förstås ingenting de skryter om utanför hemmets trygga
vrå.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">(Män
som begår brott mot kvinnor är extremt illa sedda på fängelserna. De intagna
har med andra ord en hög moral på den punkten. Vissa andra typer av brott
förutsätter både mod, styrka och intelligens, men kvinnofridsbrott och
sexualbrott hör inte dit. En man som ger sig på kvinnor, i synnerhet en kvinna
som kanske älskar honom, blir definitivt inte beundrad och respekterad när han
sitter inne. Det är förklaringen till att det finns särskilda anstalter för de
här männen som begår brott mot kvinnor.)<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Grov
kvinnofridskränkning kan ge upp till sex års fängelse. Grövre brott, t ex grov
misshandel, räknas dock inte in i detta ”samlingsbrott”. Gärningsmannen kommer
att bli dömd särskilt för ett sådant grovt brott, vid sidan av kvinnofridskränkningen.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Utredningsmässigt
kan det vara särskilt viktigt att en kvinna som t ex har blivit misshandlad av
sin sambo eller make får ett målsägandebiträde som kan ställa kompletterande
frågor vid ett förhör. Det minskar risken för att utredaren missar att det har
rört sig om ett mönster av upprepade kränkningar i syfte att allvarligt skada kvinnans
självkänsla, d v s. grov kvinnofridskränkning.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Ersättningen
för brott är som sagt allmänt låg, men ett område där ersättningsnivåerna är
låga även i jämförelse med andra brottstyper är vid kvinnofridsbrott.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Brottsskadeersättningen
för grov kvinnofridskränkning är mycket låg. Ett stort antal fall av misshandel,
hot och ofredande kan ge en brottsskadeersättning på mellan 30 000 kr och 90
000 kr. Om man ska nämna någon form av brottslighet som måste bedömas strängare
och där skadestånden måste bli högre, så är det kvinnofridskränkning, tätt
följd av våldtäkt, där ersättningsnivån också är mycket låg.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Domen
nyligen mot en pedofil som kontaktat ett stort antal barn är en bra kontrast. Han
dömdes att betala </span><a href="http://www.dagensjuridik.se/2016/06/sexovergrepp-internet-ar-inte-valdtakt-men-22-aringen-doms-till-tre-ars-fangelse"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">924 000 kr
i skadestånd</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">
till sina offer. Riktigt höga skadestånd borde rimligen gälla även för grov
kvinnofridskränkning, som också är ett mängd- eller samlingsbrott.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Rätten
för vuxna män och kvinnor i Sverige att ingå äktenskap och bilda familj enligt
svenska lagar är en mänsklig rättighet enligt artikel 12 </span><a href="http://www.manskligarattigheter.se/dm3/file_archive/020521/bb9e3648d3ba4bc99876ca6c6485a221/europa_501104.pdf"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Europakonventionen</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">. Brotten </span><a href="https://lagen.nu/1962:700#K4P4cS1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">äktenskapstvång</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> och </span><a href="https://lagen.nu/1962:700#K4P4dS1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">vilseledande till tvångsäktenskapsresa</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> är däremot
brott som kan drabba framför allt unga kvinnor som har släktingar i ett annat
land. Gärningsmannen är typiskt sett </span><a href="http://www.svd.se/aktenskapstvang--en-mardrom-for-utredarna"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">kvinnans egen
far</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">
och eventuellt även andra familjemedlemmar, som gör upp med släkt eller bekanta
utomlands om att dottern i familjen ska ingå äktenskap i det landet, enligt det
landets lagar.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Brott som främst drabbar kvinnor där
gärningsmannen inte är en närstående man: olaga förföljelse, koppleri och
människohandel<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Olaga förföljelse (stalkning)<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<a href="https://lagen.nu/1962:700#K4P4bS1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Olaga förföljelse</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> är ett
”samlingsbrott” som liknar grov kvinnofridskränkning på det sättet att det är
en kombination av brott. Men där kvinnofridskränkning gäller närstående makar
och pojkvänner och före detta sådana tar brottet olaga förföljelse sikte på män
som förföljer en kvinna som de inte känner. Till brott som kan räknas hit hör
sådana brott som sexuellt ofredande (t ex att någon skickar oönskade sms eller
meddelanden på sociala medier med sexuellt innehåll) och </span><a href="https://lagen.nu/1962:700#K4P6aS1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">kränkande fotografering</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Ersättningen
för denna typ av brott är förhållandevis ganska hög i jämförelse med andra
brott, sannolikt för att det är en brottslighet som har blivit mycket
uppmärksammad på sista tiden. Ersättningsnivåerna ligger på mellan 15 000
kr och 30 000 kr. Det är relativt högt om man jämför med
ersättningsnivåerna för andra brott.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Koppleri och människohandel<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Hallickar
som försöker tjäna pengar på att ”beskydda” prostituerade kvinnor och ta betalt
av dem, kan dömas för brottet </span><a href="https://lagen.nu/1962:700#K6P12S1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">koppleri</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">
(hallickverksamhet). När det gäller grovt koppleri är det ofta frågan om
kvinnor från utlandet som tvingas till prostitution under slaveriliknande
former. Då är det även fråga om </span><a href="https://lagen.nu/1962:700#K4P1aS1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">människohandel</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, ett allvarligt
brott som kan ge tio års fängelse. Tyvärr är det ytterst få gärningsmän som
döms för det här brottet, eftersom det är sådana brott som drabbar utländska
kvinnor i stort utanförskap. Typiskt sett kan man förvänta sig att de få som
faktiskt åtalas för brottet människohandel också kommer att åtalas för
koppleri, eftersom de båda brotten hänger ihop med varandra.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Några
som gör mycket för dessa ”osynliga” kvinnor är </span><a href="http://www.fralsningsarmen.se/Verksamhet/Socialt-arbete/Manniskohandel/vart-arbete-mot-manniskohandel/emma-raddar-liv/"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Frälsningsarmén</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">. </span><a href="http://www.sydsvenskan.se/2016-06-12/i-helsingborg-har-prostitution-och-manniskohandel-trangt-in-i-hotellens-lobbyer"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Emma Cotterill</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, jurist och
ansvarig för Frälsningsarméns arbete mot människohandel, skriver: ”Oftast är
kvinnorna av utländsk härkomst, från länder kända som utsatta för rekrytering
in i människohandel, medan männen lever och bor i Sverige”. Frälsningsarmén
driver bl a tre boenden för offer för människohandel. <o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Rättegången<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Utöver
ett målsägandebiträde, som du förhoppningsvis har fått rätt till, har du också
rätt att ta med en </span><a href="https://lagen.nu/1942:740#K20P15S1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">stödperson</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> under
rättegången. Det kan vara t ex en god vän, anhörig eller någon från en kvinno-
eller tjejjour eller brottsofferjour.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Dessa
frågor har med brottsoffrets rättstrygghet att göra. Hur du som drabbats av
brott mår under förundersökningen och rättegången är en viktig fråga, på samma
sätt som den den brottsmisstänktes psykiska mående (se </span><a href="http://advokatfrisk.blogspot.se/2012/10/haktning-med-restriktioner-ett.html"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">tidigare inlägg
på bloggen</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">
om hur skadligt isolering är för människans psyke).<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">En
rättssäker brottmålsprocess förutsätter att <i style="mso-bidi-font-style: normal;">både</i>
målsäganden och den brottsmisstänkte inte mår dåligt, att de ska orka vara
fullt ”närvarande” i rättegången och i den process som leder fram dit, och
kunna ta tillvara sina rättigheter till fullo.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Kostnader<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">När
det gäller arvode till ett målsägandebiträde betalas det alltid av staten.
Förhållandevis tjänar målsägandebiträdena inga stora pengar, jämfört med
advokater som åtar sig andra typer av uppdrag. Det genomsnittliga arvodet, som utbetalas från staten till advokaten, är 7 000 kr
(SOU 2016:60 s 284).<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Rättegången<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">I
rättssalen sitter du som målsägande tillsammans med åklagaren och ditt
målsägandebiträde under hela rättegången. Vittnen är inte närvarande alls utom
just då de blir inkallade för att avge sitt vittnesmål. Som målsägande får du
svara på frågor från åklagaren, den misstänktes advokat, och från din egen
advokat.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Om
domstolen inte självmant beslutar om det kan målsägandebiträdet även begära att
rättegången ska hållas inom stängda dörrar. Det innebär att allmänheten inte
får tillträde till rättssalen.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Under
rättegången brukar målsäganden sitta tillsammans med åklagaren och sin advokat
(målsägandebiträdet). Varför är det viktigt att målsägandebiträdet närvarar på
rättegången? Inte minst därför att åklagaren <i style="mso-bidi-font-style: normal;">inte</i> företräder den som har utsatts för brott. Åklagaren företräder
staten. För åklagaren är den brottsdrabbade ett bevismedel som åklagaren
använder sig av för att styrka brott. Man kan säga att brottsoffret är till för
åklagaren, medan målsägandebiträdet är till för brottsoffret.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Målsägandebiträdet
kan och ska bidra sätt till rättegången på samma sätt som under
förundersökningen. Målsägandebiträdet ska se till att alla frågor av vikt
verkligen blir ställda till den misstänkte, till målsägande och till vittnen. (Det
är nämligen långt ifrån säkert att åklagaren och den misstänktes advokat
ställer alla frågor som behöver ställas.) Om det finns oklarheter och frågor
som den brottsdrabbade själv tycker borde tas upp kan det vara lättare att ta
upp det med det egna ombudet än med åklagaren.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Medhörning och videolänk<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Om
du känner betydande rädsla för den misstänkte kan du begära medhörning. Det
innebär att den misstänkte får sitta i ett annat rum där han kan lyssna på det
som sägs under rättegången.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Om
det finns en konkret hotbild mot dig kan du i stället närvara vid rättegången
via videolänk från en annan plats. Då behöver du inte fysiskt befinna dig i samma
lokaler utan kan alltså sitta i lugn och ro på en annan plats och ändå delta.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Sammanfattning:</span></b><span style="font-family: "calibri";"> </span><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">kontakta en advokat snarast efter att du har
polisanmält brott</span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Än
så länge är det långt ifrån självklart att du som utsätts för brott får en
advokat automatiskt. Därför är det bäst, om du har blivit drabbad av vålds-
eller sexualbrott, att göra som i amerikanska filmer och säga ”Jag vill ha en
advokat” direkt när du pratar med polisen första gången och anmäler brottet.
Inte för att du är ”skyldig” till någonting utan för att du bör anses ha rätt
till en egen advokat. Men du bör själv understryka att du har den rätten, stå
på dig och kräva att du får en advokat (målsägandebiträde).<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Ta
kontakt med en advokat med spetskompetens på området så snart som möjligt. Advokaten
kan kontakta polisen och hjälpa dig att framföra din begäran, och vara med på
det första förhöret. En begäran från en advokat om att bli utsedd till ditt
målsägandebiträde kan väga tyngre än om du ”bara” framställer din begäran på
egen hand. Om advokaten ger in en formell begäran ökar sannolikheten att
myndigheterna tar din situation på allvar, så att du kan tillvarata dina
rättigheter på bästa möjliga sätt.</span></div>
Jörgen Friskhttp://www.blogger.com/profile/08558628588891734174noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4399452555913831986.post-73843748490115367292016-06-12T20:08:00.000+02:002017-09-30T09:00:11.984+02:00Sexuella trakasserier och mobbning är advokaternas ansvar<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det här inlägget tar upp de olika utmaningar och svårigheter som
möter barn som mobbas och utsätts för sexuella trakasserier. Den sistnämnda
formen av kränkningar är oerhört vanlig, men än så länge inte lika omtalad som
mobbning har börjat bli. Med utmaningar och svårigheter avses traumatisering
och att skolan inger orosanmälningar till socialtjänsten eller belägger
föräldrar med besöksförbud i stället för att åtgärda mobbning.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Vi riktar oss dels till barns föräldrar och till dig som blir eller har blivit utsatt,
dels till kollegor som förhoppningsvis kommer att arbeta mer med att företräda
barn i skadeståndsrättsliga ärenden.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Diskrimineringsombudsmannen
(DO) och Skolinspektionen (inklusive Barn- och elevombudet, BEO) kan inte göra
allt. Advokatkåren behöver dra sitt strå till stacken, framför allt när det
gäller att driva skadeståndsrättsliga mål, även sådana fall som DO och
Skolinspektionen p g a bristande resurser inte har möjlighet att driva själva.
Det är förmodligen en enorm besvikelse för alla de föräldrar som hoppas på
hjälp, men där DO eller Skolinspektionen bara riktar kritik mot skolan utan att
väcka talan om skadestånd (trots att det vore fullt möjligt) p g a resursbrist.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">5 och 6 kap skollagen: trygghet,
studiero och nolltolerans mot mobbning<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Trygghet
och studiero är en av lagstiftaren prioriterad fråga. Det framgår av att
reglerna om trygghet och studiero är placerade tidigt, redan i </span><a href="https://lagen.nu/2010:800#K5"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">kapitel 5</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, i skollagen.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Mobbning
har också blivit en högre prioritering för lagstiftaren. Reglerna om mobbning
finns i </span><a href="https://lagen.nu/2010:800#K6"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">kapitel 6</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> i skollagen,
direkt efter kapitlet om studiero. Därigenom vill lagstiftaren markera ett
samband: kränkningar och trakasserier är oförenliga med trygghet och studiero.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">I
den </span><a href="http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-19851100_sfs-1985-1100"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">tidigare
skollagen</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">
fanns reglerna om mobbning i lagens näst sista kapitel. Små detaljer kan man
tycka. Men även en sak som kapitlens placering i en lag kan faktiskt visa att
arbetet mot mobbning har blivit viktigare med tiden. Samtidigt, trots att
skollagen skyddar barns rättigheter, så kan de styrdokument lagen kräver
(handlingsplaner, likabehandlingsplaner) i praktiken bli ”hyllvärmare” (för att
citera mobbningsexperten </span><a href="http://epubl.ltu.se/1402-1544/2003/25/LTU-DT-0325-SE.pdf"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Arne Forsman</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">) om inte skolan
gör sitt yttersta för att leva upp till lagens krav. <o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Om
rektor och skola bara vidtar verkningslösa åtgärder (t ex i form av oräkneliga
möten med ett mobbat barns föräldrar, eller övervakning av det barn som kränks,
som om det barnet är problemet) kan de inte inte anses uppfylla kraven i
skollagen, utan är snarare att anse som ett kringgående av lagens bestämmelser.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det
är inte så att advokatkåren kan hjälpa till i alla mobbing- och trakasseriärenden,
men definitivt är det så att många barn går miste om sin rätt till skadestånd p
g a att föräldrarna kanske inte ens känner till att det går att söka sådan
hjälp (och kanske, i värsta fall, p g a att det finns få advokater som arbetar
med de här ärendena).<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Skolvärlden osynliggör sexuella
trakasserier<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<a href="http://www.forskning.se/2011/05/27/sexuella-trakasserier-osynliggors-i-skolan/"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Katja Gillander
Gådin</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">,
professor i folkhälsovetenskap, forskar om hur sexuella trakasserier påverkar
barns psykiska hälsa. Hennes forskning, som bygger på intervjuer med tusentals
grundskoleelever, visar att skolvärlden osynliggör sexuella trakasserier.
Gillander Gådin poängterar bl a:<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">De yngre eleverna, särskilt tjejerna i
årskurs 1-6, verkar ha svårare att bli tagna på allvar när de lyfter problemen,
eftersom ingen vill tro att det kan handla om sexuella trakasserier i den
åldern. Tjejerna blir till sist avtrubbade och drivs att acceptera allt grövre
behandling. De förminskar alltså trakasserierna, men mår psykiskt dåligt ändå<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<a href="http://friends.se/fakta-forskning/om-mobbning/"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Friends</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> räknar med att
60 000 barn och unga mobbas i Sverige. Sexuella trakasserier är också
oerhört vanligt. I </span><a href="http://friends.se/wp-content/uploads/2015/08/Friendsrapporten-2015.pdf"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Friendsrapporten
2015</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">
konstateras: ”Var tionde elev på mellan- och högstadiet uppger att de blivit
utsatta för sexuella trakasserier under det senaste året. Vanligast är det
bland tjejer på högstadiet”. Flickor utsätts med andra ord både för ”könsneutrala”
kränkningar (mobbning) och könsspecifik diskriminering (sexuella trakasserier).</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Flickor
drabbas inte sällan av rent brottsliga sexuella övergrepp som kan bli föremål
för polisanmälan och åtal i en brottmålsrättegång om förövarna har fyllt 15 år.
Det kan innebära trakasserier i form av brottsligt sexuellt ofredande (att
pojkar tafsar, skickar oönskade meddelanden om sex, sprider bilder mot en
flickas vilja, sprider rykten om hennes sexliv o s v) men det kan också
inbegripa grova brottsliga gärningar, som våldtäkt.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Sådant
sker faktiskt på vissa skolor, och är något som skolan kan och bör ställas till
svars för även om det redan har lett till en fällande dom av de unga gärningsmännen (vilket är ovanligt).
Skolan kan och bör ställas till svars i en skadeståndsrättslig tvist i dessa
ärenden, med stöd av diskrimineringslagen.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Barn har skolplikt i Sverige och det är skolans plikt att ansvara för deras trygghet. Och
trygghet innebär naturligtvis att barn inte skall bli tafsade på mot sin vilja,
eller betydligt värre saker.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<a href="https://lagen.nu/2008:567#K2P7S1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">2 kap 7 §</span></span></a><span class="MsoHyperlink"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><u><span style="color: #0563c1;">
diskrimineringslagen</span></u></span></span><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> stadgar att en utbildningsanordnare som får
kännedom om att ett barn eller student utsätts för sexuella trakasserier är
skyldig att utreda och vidta åtgärder.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">2015
kom två domar, en från </span><a href="http://www.do.se/globalassets/diskrimineringsarenden/hovratt/dom-vastra-sverige-hovratt-kommun-gymnasium-anm-2010-421.pdf"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Hovrätten för
Västra Sverige</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">
och en från </span><a href="http://www.do.se/globalassets/diskrimineringsarenden/hovratt/dom-region-ostergotland.pdf"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Göta hovrätt</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">. Båda ärendena
gällde sexuella trakasserier. Hovrätterna slog fast att utbildningsanordnarna
(Region Östergötland och en kommun i Värmland) skulle betala 20 000 kr
respektive 50 000 kr i diskrimineringsersättning.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Lärarkåren har nog aldrig tidigare varit så upplyst om jämställdhet, men i några extrema fall förekommer det fortfarande att skolpersonal som sextrakasserar elever. DO har drivit fram en förlikning
med en </span><a href="http://www.do.se/om-do/pressrum/aktuellt/aktuellt-under-2015/forlikning-med-hogstadieskola-lunds-kommun/"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">högstadieskola i
Lund</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">
(Lunds kommun gick med på att betala 50 000 kr i
diskrimineringsersättning) och driver just nu ett annat ärende mot staten (som
är huvudman för universiteten) gällande </span><a href="http://universitetslararen.se/2016/03/24/lunds-universitet-stams-for-sexuella-trakasserier/"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Lunds
universitet</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">.
I båda fallen har manliga lärare sextrakasserat kvinnliga elever/studenter.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">För
dig som är förälder till ett barn som utsätts för sexuella övergrepp i skolan
bör du både polisanmäla dessa övergrepp och kontakta
Diskrimineringsombudsmannen, Skolinspektionen och/eller advokat. Det ska dock sägas att med tanke på hur många
som mobbas och trakasseras i skolan skulle de här myndigheterna behöva ha kontor
stora som riksdagen. Det finns därför inte sällan anledning att även vända sig till
advokat. Barn som utsätts för sexuella trakasserier kan ha rätt till en
särskild form av skadestånd från utbildningsanordnaren (diskrimineringsersättning).<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Skolans
skyldighet att betala sådan ersättning om skolan inte har gjort sitt för att
motverka trakasserier slås fast i </span><a href="https://lagen.nu/2008:567#K5"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">5 kap 1 §
diskrimineringslagen</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">.
Men detta förutsätter en separat civilrättslig tvist vid sidan av en eventuell
brottmålsrättegång. Till skillnad från brottmålet, där staten genom åklagaren
väcker åtal om barnen har fyllt 15 år, måste du som förälder (själv eller med
hjälp av DO eller advokat) väcka en talan om diskrimineringsersättning. I
praktiken kan du då väcka talan om både diskrimineringsersättning och ”vanligt”
skadestånd för icke könsspecifik mobbning. <o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Rasistiska trakasserier<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Rasism
är också vanligt förekommande i skolan. I en BRÅ-enkät med högstadie- och
gymnasieelever heter det:</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Exempelvis uppger cirka 40 procent av
eleverna med immigrantbakgrund att de vid något tillfälle blivit retade på
grund av sitt ursprung jämfört med 9 procent av ungdomarna med helsvensk
bakgrund</span></i><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">
(</span><a href="https://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800014106/1371914728508/2004_intolerans.pdf"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Intolerans:
Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och invandrarfientliga tendenser
bland unga</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">,
s 12).<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Även
när det gäller rasistiska trakasserier i skolan har DO nyligen drivit fram en
viktig förlikning. En flicka i </span><a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=106&artikel=6129974"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Alvesta</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> hade utsatts
för mobbning med rasistiska förtecken i flera år. Kommunen gick med på att betala
</span><a href="http://www.svd.se/mobbad-elev-far-ersattning"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">55 000 kr</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> i
diskrimineringsersättning till flickan.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">När det gäller försvaret av barns mänskliga rättigheter är det viktigt att den rasistiska mobbningen av flickan i
Alvesta och sexmobbningen av de ovan nämnda kvinnliga gymnasieeleverna har lett
till diskrimineringsersättning. Reglerna som tas upp i det här inlägget gäller
alla former av trakasserier, både sexuella och rasistiska.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Barn får inte utsättas för repressalier<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Skolor
är skyldiga att inge orosanmälan till socialtjänsten om de misstänker att ett barn
far illa (</span><a href="https://lagen.nu/2001:453#K14"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">14 kap 1 §
socialtjänstlagen</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">). Advokater som företräder trakasserade och mobbade barn vet dock att det
påfallande ofta händer att deras föräldrar anmäls av rektor till socialnämnden.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">En
annan sak som är ganska vanlig är att rektor belägger det kränkta barnets
föräldrar med besöksförbud. Här verkar det som att rektorn läser 5 kap
skollagen (om studiero) ”som fan läser bibeln”. I stället för att garantera
studieron genom att förebygga kränkningar anser man sig garantera trygghet och
studiero genom att belägga det kränkta barnets föräldrar med besöksförbud, som
om problemet då är ur världen.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Självklart kan det råda missförhållanden även hemma hos mobbade barn.
Men än så länge, i de mobbingärenden där vi är eller har varit ombud, så
har socialtjänsten omgående lagt ned sin utredning och avstått från ingripande.
Varför? Därför att de har märkt att det inte är några problem hemma hos det mobbade
barnet, utan att barnets dåliga mående beror på en ohållbar skolsituation.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">De
mobbade och trakasserade barn som söker vårt biträde har helt vanliga föräldrar som älskar sina barn. Det som utmärker dem är
kanske att de är mer stridbara än genomsnittsföräldern. Vissa föräldrar kan
säkert ge upp till slut till följd av en rektors missbruk av t ex besöksförbud.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Hur
kommer det sig att så många föräldrar till barn som mobbas/trakasseras råkar ut
för orosanmälningar eller besöksförbud, eller till och med både och? Vår
erfarenhet är att det ofta sker när en rektor inte vill erkänna eller åtgärda
mobbning på skolan, trots att det enligt skollagstiftningen råder </span><a href="http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2578.pdf%3Fk%3D2578"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">nolltolerans</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> mot
kränkningar.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Sådana
rektorer och deras personal brukar bara rikta åtgärder mot det utsatta
barnet. Det är bekvämare för rektorn, som då inte behöver stöta sig med ett
flertal föräldrar. Att rikta åtgärder - t ex skriftliga varningar - mot mobbarna, som är fler till antalet,
kräver mer kurage och handlingskraft.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">I
detta läge upplever föräldrarna hjälplöshet. Att det utsatta barnet t ex enligt
rektorn ska ha en person som följer med dem på skolgården kan vara
kontraproduktivt och rentav leda till att den utsatta flickan eller pojken bara
känner sig ännu mer ensam och annorlunda.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Om
du som förälder har tagit upp mobbning eller trakasserier med skolan, och
rektor sedan meddelar besöksförbud och eller anmäler dig till socialnämnden, är
det inte per automatik att se som repressalier, men kan mycket väl vara det vid
en helhetsbedömning av ärendet. I </span><a href="https://lagen.nu/2010:800#K6P11S1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">6 kap 11 § skollagen</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> samt </span><a href="https://lagen.nu/2008:567#K2P19S1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">2 kap 19 § diskrimineringslagen</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> finns ett
uttryckligt förbud mot att ”hämnas” om barn (eller barns föräldrar) anmäler, påtalar
eller deltar i en utredning om kränkningarna. I synnerhet kan besöksförbud mot
skötsamma föräldrar som försöker hävda sitt barns rättigheter vara att se som en
form av repressalie. Repressalierna är i sin tur en självständig grund för
skadestånd vid sidan om mobbning/trakasserier.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Om
du som förälder har ett barn som kränks i skolan skall du inte behöva acceptera
att bli belagd med besöksförbud och anmäld till socialtjänsten. Ditt barn har
enligt </span><a href="https://lagen.nu/2010:800#K1P4S1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">1 kap 4 §
skollagen</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">
rätt till en givande utveckling i skolan, och dit räknas att inte bli mobbad
eller trakasserad. En anmälan till ”soc” är inte automatiskt att se som en
repressalie, men kan mycket väl vara det om det sker inom ramen för föräldrars
kamp för att få bukt med mobbning.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Traumatisering<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Mobbade
och trakasserade barn och deras föräldrar upplever ofta stor utsatthet och
ensamhet. Varje familj befinner sig i sin egen tragedi, när det hela egentligen
är ett samhällsproblem som bara upprepar sig. Vi som arbetar med det ser hur
identiska problemen är. Det är som om det är samma naiva rektor som sitter på
alla skolor där barn plågas av andra barn för att vuxna inte ”vet” vad de har
för ansvar.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Även
föräldrar drabbas hårt. Det händer att äktenskap och förhållanden går i kras på
grund av att föräldrarna blir nedbrutna av skolledningens naivitet och
okunnighet.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Att
möta mobbade barn och deras föräldrar påminner om att möta asylsökande som har
flytt från krig, förföljelse och tortyr och söker ett bättre liv i Sverige. Överläkaren
och psykiatern </span><a href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15582950.ab"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Per Borgå</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> förklarar att mobbning
ger samma psykologiska ”sår” som tortyr: </span><a href="http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Posttraumatiskt-stressyndrom-PTSD/?ar=True"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">posttraumatiskt
stressyndrom</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">
(PTSD).</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Den
som har mobbats, kränkts och trakasserats kan vara i behov av någon form av
traumabehandling, samtal för att lära sig hantera det hemska hon eller han har
varit med om. Särskilt efter att kränkningarna har upphört.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Sekundär
traumatisering, och därmed även PTSD, kan drabba anhöriga. Som förälder vill du
göra allt för dina barn. De ”som ser sig själva som frälsare och räddare” är
mest i riskzonen för sekundär traumatisk stress, enligt en forskare som citeras
av psykoterapeuten </span><a href="http://www.gpsi.se/filer/Att_paverkas.pdf"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Claes Olsson</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Advokatkåren är en outnyttjad tillgång<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Katja
Gillander Gådins ovan nämnda forskning och BRÅ:s ovan nämnda enkät visar att
sexuella och rasistiska trakasserier är utbredda i skolan. Trakasseriärendena
som drivs av DO utgör toppen av ett isberg. Det går alltså inte att förvänta
sig att kanske fem processförare från DO skall kunna hjälpa alla som behöver
hjälp med att begära skadestånd. Det finns fem tusen advokater som bör kunna
hjälpa till med detta.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Advokatsamfundet
bör bli bättre på att informera allmänheten om att rättsskyddet i hemförsäkringen
i normala fall täcker 80 procent av arvodeskostnaderna.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det
är viktigt att medborgarna i kommunerna känner till att även om Skolinspektionen eller DO inte
väcker en skadeståndstalan för ditt barns räkning, så kan det mycket väl vara
möjligt att få den hjälpen av advokat (om advokaten bedömer att ditt barns
ärende är tillräckligt allvarligt och att det finns förutsättningar för att
driva ärendet med framgång).<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">I ett </span><a href="http://advokatfrisk.blogspot.se/2013/02/foraldrar-och-barn-stam-skolan-nar-den.html"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">tidigare inlägg</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> här på bloggen
ges handfasta råd om vad man bör göra som förälder om skolan
inte åtgärdar mobbning. Vi ska passa på att ta upp en fråga vi ofta brukar få: ”Bör vi anmäla till Skolinspektionen eller vända oss till advokat?” Vårt
svar är: gör både och.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Mobbning
kan, och bör, alltid anmälas till Skolinspektionen. De utför ett
viktigt arbete, som varken ska underskattas eller överskattas. I regel riktar de bara kritik mot skolan, och inget mer händer. 2015 fick de in </span><a href="https://www.skolinspektionen.se/sv/Statistik/Statistik-om-anmalningar/anmalningar-och-beslut-2015/"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">4 035
anmälningar</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">.
Det motsvarar elva anmälningar om mobbning om dagen.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Trots
deras utredningsarbete, som sker helt ”på handlingarna” (utifrån
skriftväxling som inleds med föräldrars anmälan och sedan skolans svar och
föräldrars möjlighet att inkomma med kommentarer) har myndigheten sällan
möjlighet att driva skadeståndsrättsliga mål i domstol. 2015 väckte myndigheten
talan ungefär en gång i veckan, i 1,1 % (46 st) av 4 035 ärenden. Skolinspektionen
(och Barn- och elevombudet, BEO, som hör dit) skulle med andra ord behöva långt
fler anställda.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">En
grundligare utredning är ofta en förutsättning för att kunna reda ut
frågetecknen i ett ärende där föräldrarna säger en sak och skolan en annan (”Vi
ser en glad flicka/pojke” osv, som om inte alla förstår att kränkta barn in i
det längsta gör allt för att inte visa att de är ledsna).<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">För
att ta tillvara barnets rätt till skadestånd och/eller
diskrimineringsersättning kan det ofta krävas att du som förälder anlitar
advokat, som kan utreda vad som har hänt mer ingående.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Skolinspektionens
eller Diskrimineringsombudsmannens utredningar är definitivt något som en
advokat kan ha användning av i efterhand. Givetvis händer det också att dessa
myndigheter kan få användning av advokatens utredningsarbete. Detta är något
som idag sker alltför sällan.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Så
misströsta inte om myndigheterna inte hjälper ditt barn att få skadestånd. I
synnerhet om myndigheterna har uttalat kritik mot skolan i sitt beslut (de
meddelar alltid ett beslut) är detta något som du som förälder kan använda dig
av om du anlitar advokat för att kräva skadestånd.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">En
advokat kan förstås inte garantera att just ditt barns ärende är ett sådant där
man kan förvänta sig att driva en skadeståndsrättslig process med framgång. Men
skulle definitivt gå i fler än 1,1 % av fallen (de fall där Skolinspektionen
går till domstol). Det du kan göra är att låta en advokat titta på det
skriftliga material du har. Ju mer skriftligt material du har desto lättare är
det för oss att göra vår bedömning. Om det t ex är så att det saknas bevisning
eller om skolan trots allt ger intryck av att ha agerat korrekt kommer vi att
avråda från att väcka talan.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Passiva och provocerande offer<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">En
svårighet som kan möta föräldrar är att deras barn skuldbeläggs, att skolan
kräver att det är det kränkta barnet som måste ändra sig. Det är särskilt
vanligt när det gäller pojkar som mobbas och försöker ”ge igen”, det som
mobbningsforskare kallar ”provocerande offer”.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">I
Skolverkets forskningsöversikt <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Skolan –
en arena för mobbning</i> från 2002 beskrivs detta utförligt:<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Många forskare menar att det finns två
huvudkategorier av offer… Passiva offer är oroliga och osäkra. De provocerar
inte och försvarar inte sig själva… Provocerande offer å andra sidan provocerar
andra men är ineffektiva när de skall försvara sig själva.<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Skuldbeläggandet
av det kränkta barnet blir ofta ännu mer uttalat i de fall där barnet inte bara
försöker undvika mobbarna utan försöker (men misslyckas) freda sig genom att gå
till motangrepp. Det alla kränkta barn gör, oavsett om de försöker vara extra
snälla, göra sig osynliga, ställa upp på fler kränkande bilder, eller försöka
ge igen, är att av egen kraft försöka sätta stopp på fortsatta kränkningar.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Om
det mobbade barnet fysiskt försöker värja sig är det ännu vanligare att en
handlingsförlamad skolledning försöker skuldbelägga det mobbade barnet.
Föräldrarna kan få ännu svårare att hävda sitt barns rättigheter, om deras barn
utmålas som en ”lika god kålsupare” som mobbarna.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">En
rektor har ansvaret för barnens skolmiljö och lärarnas arbetsmiljö. Och om
rektors uppfattning är att mobbning är en överskattad fråga och inget problem,
då är föräldrar till mobbade och trakasserade barn plötsligt bara i vägen. Dessa
föräldrar ”tjatar” ju om något som inte finns eller inte är ett problem.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">En rektors administrativa och pedagogiska
ledarskap<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det
är sorgligt att mobbade barn skall behöva byta skola, när det (i värsta fall) är
mobbarna som antingen bör få skriftliga varningar eller omplaceras till en annan klass eller skola eller
stängas av och byta skola. Detta kan rektor göra med stöd av reglerna i </span><a href="https://lagen.nu/2010:800#K5P12S1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">5 kap 12-20 §§ skollagen</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, men det </span><a href="http://bloggar.aftonbladet.se/mobbad/2013/10/skolorna-flyttar-inte-mobbarna-trots-lagstod/"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">sker sällan</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det är inte en lösning i alla lägen, men som nödlösning om en situation har spårat ur tillåter
lagen omplacering eller avstängning av de barn som mobbar och trakasserar. Det har rektorn rätt att besluta
om för att trygga studieron och en givande skolgång för andra barn. Innan det
blir aktuellt kan rektor utfärda en skriftlig varning (</span><a href="https://lagen.nu/2010:800#K5P11S1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">5 kap 11 § skollagen</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">) som
förhoppningsvis leder till att barn som mobbar och trakasserar ändrar sitt
beteende.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Sådana
drastiska åtgärder borde inte vara nödvändiga, för enligt 6 kap skollagen skall
alla skolor ha ett aktivt, förebyggande arbete mot mobbning, som fokuserar på
vänskap och dialog. De här ”mjuka” värdena, </span><a href="http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">värdegrunden</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, beskrivs i
skollagens </span><a href="https://lagen.nu/2010:800#K1P5S1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">1 kap 5 §</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">. Värdegrunden
är inget man bara berättar om på en lektion (det är inte en godtagbar eller
effektiv åtgärd mot mobbning) utan något som ska genomsyra hela
skolverksamheten.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Mobbning
och trakasserier är oförenliga med värdegrunden. Här har lärare och förskole-
och fritidspedagoger en uppgift som de garanterat vill arbeta med. Men tyvärr
är det inte alla som får chansen att göra det, eftersom vissa rektorer i
praktiken motarbetar ett seriöst arbete mot mobbning.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Lärare, förskollärare och fritidspedagoger är idag allt
mer utbildade och kunniga i fråga om barns psykologiska utveckling och behov.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">En
rektor, framhåller </span><a href="http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/ledarskap-organisation/tema-rektor/tema-rektor-1.129790"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Skolverket</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">, har till
uppgift att ”förutom det administrativa ledarskapet, även utöva det sociala
ledarskapet”. Man kan även kalla det för pedagogiskt ledarskap. Och </span><a href="https://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/Fran-brist-till-mojlighet/Rektors-ledarskap/"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Skolinspektionen</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> ser tyvärr
”brister i det pedagogiska ledarskapet på många skolor”.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Gissningsvis
är många yngre pedagoger mer medvetna om vad mobbning och trakasserier innebär
än många medelålders rektorer. Helt enkelt därför att dessa rektorer knappast
lärde sig särskilt mycket om saken då de började arbeta i skolan.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Med
tanke på all kompetens som finns på skolor, förskolor och fritids, med alla
högutbildade och barnkära anställda, är det skandal att det fortfarande finns
rektorer som verkar höra hemma på femtiotalet, när ingen talade om de här frågorna och mobbning ansågs vara ett normalt beteende.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det
finns numera universitetskurser om mobbning i Umeå, Göteborg och Stockholm. Det
borde finnas på fler lärosäten, rimligen på alla där det finns en
lärarutbildning, eftersom det är ett problem av sådan omfattning. En sådan kurs
borde vara självklar för att få inneha ett rektorsämbete. Sitter du som rektor och
ansvarar för ett stort barn får du inte bara ”tro att du vet”.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Ödmjuka rektorer är de bästa rektorerna<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Vem
som helst förstår att det inte är lätt att vara rektor. Vad är en duktig
rektor? Det är, bland annat, en rektor som är ödmjuk. Som tycker att mobbning
och trakasserier är ett problem, något man ständigt måste vara på sin vakt
emot. Sociologen Björn Ahlström vid Umeå universitet har skrivit en </span><a href="https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:266327/FULLTEXT02.pdf"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">avhandling</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> baserad på
enkäter om mobbning i 24 skolor. Han poängterar bland annat:<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">på skolor där det förekommer en högre
grad av mobbning enligt eleverna, svarar rektorerna att just på deras skola är
det ”på en normal nivå” eller ”som vilken skola som helst”.<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">En annan vanlig respons hos dessa
rektorer var att det inte förekommer alls och att de inte upplever nivån av
mobbning som något problem. På skolor där eleverna upplever en lägre grad av
mobbning svarar rektorerna med att nivån är ”ett problem” och att ”det
förekommer” mobbning. Dessa resultat är intressanta då skolor som har elever
som upplever en högre grad av mobbning inte har rektorer som bekräftar detta.</span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">På skolor som har elever som upplever en
lägre grad av mobbning finns det rektorer som uppfattar nivån av mobbning,
oavsett att den är på en relativt låg nivå, som ett problem<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Ahlströms
forskning tyder på att mobbning är en ledarskapsfråga. De rektorer som
oroar sig för mobbning är de bästa, de som är bäst på att tillgodose elevernas
rätt till en trygg och givande skola.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Många
lärare skulle säkert vilja göra mer mot kränkande behandling, helt i linje med
skollagens krav. Samtidigt stöter man i mobbingärenden på många lärare som har blivit
utbrända, bytt jobb och så vidare, sannolikt för att de har känt sig
motarbetade av rektor. Om rektors inställning är att mobbning inte är ett
problem på hans/hennes skola, och en lärare sedan börjar påtala att ett barn i
klassen mobbas, då sätter sig ju den läraren faktiskt upp emot rektorn.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Numera,
med mail och engagerade föräldrar, förstår vi att det ibland kan vara jobbigt
för all skolpersonal, både lärare och rektorer, då föräldrar ”lägger sig i”.
Men det får inte gå så långt att skolledningen börjar strunta i larm från
föräldrar som tar upp att deras barn blir mobbade.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Fördelaktiga regler om bevisning och
rättegångskostnader<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Diskrimineringslagen
och skollagen innehåller regler som gör det lättare för sexuellt trakasserade och
mobbade barn att driva sin talan.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Bevisregeln<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Den
första är att regeln om delad bevisbörda som kommer till uttryck i </span><a href="https://lagen.nu/2010:800#K6P14S1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">6 kap 14 § skollagen</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> samt </span><a href="https://lagen.nu/2008:567#K6P3S1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">6 kap 3 § diskrimineringslagen</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Regeln om rättegångskostnader<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Den
andra är regeln om att tingsrätten kan besluta att även om barnet inte lyckas
övertyga rätten, så kan rätten besluta att skolhuvudmannen ändå skall stå sina
processkostnader, under förutsättning att rätten bedömer att det trots allt
funnits skälig grund för barnet att väcka talan. Denna regel återfinns i </span><a href="https://lagen.nu/2010:800#K6P13S2"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">6 kap 13 § andra stycket skollagen</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> samt </span><a href="https://lagen.nu/2008:567#K6P3S1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">6 kap 7 § första stycket
diskrimineringslagen</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Till
saken hör även att rättsskyddet i hemförsäkringen täcker en motparts kostnader
upp till ett visst belopp för det fall barnets talan inte vinner bifall.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det finns dessutom ofta en möjlighet att nå en förlikning. Det innebär att det inte
ens behöver bli någon rättegång (huvudförhandling), eftersom skolhuvudmannen
ofta kan känna vart målet är på väg och då hellre betala skadestånd frivilligt
än att tvingas göra detta genom en dom från tingsrätten.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Synen på självmord i svensk straff- och skadeståndsrätt<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Hittills har det aldrig betalats ut några
skadestånd från staten i ärenden där barn i Sverige har tagit sitt liv till följd av
mobbning eller sexuella trakasserier. Det beror bland annat på svårigheten att bevisa orsakssambandet och att Sverige
har en tradition med låga skadestånd. Det är därför på sätt och vis ingen enkel fråga för en advokat att rekommendera efterlevande anhöriga att driva en sådan talan. Å
ena sidan tycker nog alla att barnens anhöriga förtjänar upprättelse. Å andra
sidan är skadestånden så pass låga att det är tveksamt om det ens kan bli tal
om upprättelse.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">I
Sverige är det </span><a href="http://www.svt.se/nyheter/inrikes/mobbning-raknas-leda-till-45-sjalvmord-om-aret"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">45 barn om året</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> som tar sina
liv p g a mobbning, enligt mobbningsforskaren Björn Johanssons uppskattning. Ett barn var åttonde dag!<o:p></o:p> De här barnen
är inget annat än mobbningens dödsoffer. Deras föräldrar och syskon kan utan tvivel ha en
fordran på skolan på ersättning. Om det är värt det är en sak för sig. Men någonting kan ändå sägas om hur den rättsliga regleringen ser ut.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Enligt
</span><a href="https://lagen.nu/1972:207#K3P2S1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">3 kap 2 § p 1 skadeståndslagen</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> skall stat och
kommun ersätta personskada som vållas genom fel eller försummelse vid
myndighetsutövning i statlig eller kommunal verksamhet. Det gäller även
skolverksamhet (kommunal verksamhet). Om det handlar om ett barn som har gått
på en friskola kan friskolans huvudman bli skadeståndsskyldig för vållande
genom vårdslöshet (</span><a href="https://lagen.nu/1972:207#K2"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">2 kap 1 §
skadeståndslagen</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">).
Den personskada som avses i juridiska termer är de anhörigas lidande, som drabbar
”någon som stod den avlidne särskilt nära” (</span><a href="https://lagen.nu/1972:207#K5P2S1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">5 kap 2 § p 3 skadeståndslagen</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">). En sådan
talan kräver dock att de efterlevande orkar strida för sin sak utan att ha
någon garanti att vinna framgång (någon sådan 100-procentig garanti finns aldrig
i rättsliga sammanhang).<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det
har hänt att efterlevandes skadeståndsanspråk i anledning av en anhörigs
självmord har prövats rättsligt. Det finns två viktiga rättsfall. Det ena är
ett tvistemål som gäller ett självmord i häktet, det andra är ett arbetsmiljöbrottmål som
gäller självmord p g a mobbning på arbetsplatsen.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det
första målet avgjordes av </span><a href="https://lagen.nu/dom/nja/2007s891"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Högsta domstolen</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">. HD och Göta
hovrätt ansåg inte, till skillnad från Norrköpings tingsrätt, att bevisningen
höll för att göra staten skadeståndsansvarig gentemot två söner
vars pappa tog sitt liv då han var frihetsberövad. Självmord
i häktet p g a akut psykiskt lidande har
vi skrivit om på bloggen </span><a href="http://advokatfrisk.blogspot.se/2012/10/haktning-med-restriktioner-ett.html"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">tidigare</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">En
del av svårigheten att bevisa att stat, kommun eller enskild har ansvar för
någon annans självmord kan utläsas i rättsfallet från HD, som ansåg att det
inte var bevisat att staten ”borde ha insett att det fanns en verklig och
omedelbar risk” för självmordet. Staten behövde alltså inte betala skadestånd
till sönerna.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Eftersom
självmord är en aktiv handling från den som har tappat lusten att leva är det
lättare för t ex en skola att hävda att ”vi visste inget, det kunde inte vi
förutse”.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Du
som läser detta känner nog till socialsekreteraren Lasse Persson i Krokom, som
tog sitt liv, högst sannolikt p g a att han blev mobbad av sina chefer (ett
läkarintyg visade att dödsfallet hade med jobbet att göra). </span><a href="http://www.slussa.se/vanner/docs/LarsPerssonHovratten.pdf"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Hovrätten</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> kom dock fram
till ”att det inte varit fråga om oaktsamhet av sådant slag att den är
straffbar”.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Det
har hänt att polisen har utrett brottet vållande till annans död i samband med sexuella
trakasserier. 2013 utredde polisen att en </span><a href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/natmobbning-kan-vara-vallande-till-annans-dod/"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">13-årig flicka i
Kumla</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">
hade tagit sitt liv genom att kasta sig framför ett tåg. Flickan hade blivit
hotad i syfte att posera, och bilder och filmer på henne hade lagts ut på
nätet. Polisen misstänkte en pojke för vållande till annans död.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Alltför
ofta glömmer man att skolan också har ett ansvar. Föräldrar respekterar
i allmänhet skolplikten. Kommunen kan vid vite förelägga föräldrar att
fullgöra den skyldigheten (</span><a href="https://lagen.nu/2010:800#K7P23S1"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">7 kap 23 §
skollagen</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">).
Därför är det rimligt att kommunen ställs till svars om den inte uppfyller sin
plikt att garantera elevernas trygghet i skolan.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Ett
undantag där rättsväsendet faktiskt klarade av att hantera de här frågorna finner vi
i Japan. 2015 ingick en japansk kommun </span><a href="http://www.japantimes.co.jp/news/2015/03/17/national/crime-legal/otsu-settles-family-boy-bullied-suicide/#.V0qrgCFvmUk"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">en förlikning</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> och gick med på
att betala skadestånd till efterlevande till en 13-årig pojke som tog sitt liv genom
att kasta sig från fjortonde våningen 2011 efter att ha blivit mobbad av sina
klasskamrater, som uppmanade honom att öva på att ta sitt liv. Pojkens familj vände
sig till tingsrätten i staden Otsu 2012. Ärendet blev </span><a href="http://blogs.wsj.com/japanrealtime/2012/07/17/bullied-students-suicide-ignites-public-outcry/"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">mycket
uppmärksammat</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">
och ledde till enorm ilska bland allmänheten, samt en lagändring med syfte att
motverka mobbning.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Ett
annat av relativt få internationella exempel återfinns i Australien. Där drev
en mobbad 14-årig pojkes familj en skadeståndstalan efter att sonen i familjen
tagit sitt liv. Målet handlades av tingsrätten i Sydney. Familjen ingick en
förlikning 2012 som innebar att staten gick med på att </span><a href="http://www.dailytelegraph.com.au/news/nsw/million-settlement-over-bullying-death-of-teen-alex-wildman/story-e6freuzi-1226302141309"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">betala skadestånd</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Vi har inte stött på några motsvarande fall från USA eller England, två länder som
annars har ett starkt rättsligt skydd för den enskildes rättigheter.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">I
Sverige har den enskilda människan länge haft en svag ställning gentemot staten. Innan
skadeståndslagens tillkomst 1972 fanns inget skadeståndsansvar alls för skador
som staten åsamkade enskilda medborgare.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Ett
exempel på hur lågt enskilda människors värdighet och rättigheter värderas är behandlingen
av de kvinnor och män som tvångssteriliserades mellan 1934 och 1975, många av
”rashygieniska” skäl. År 2000 ansågs de ha rätt till </span><a href="http://www.svd.se/300-miljoner-till-steriliserade"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">175 000 kr</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"> vardera i
skadestånd. Av de ca 63 000 människor som steriliserades lär ca 2 000
människor ha begärt och fått ut sådant skadestånd. Vissa lär ha struntat i att
begära ut det, eftersom de ansåg att det var så löjligt lågt.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Advokater, läkare och psykologer<o:p></o:p></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">När
det gäller att väcka talan kan man dela upp mobbing- och trakasseriärenden i
två kategorier: 1. de som fortfarande pågår (där ett barn fortfarande kränks)
och 2. de som är avslutade (sker inte sällan genom att barnet har bytt skola).<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><i>1.
Om ditt barn kränks: låt ditt barn träffa läkare och kontakta advokat</i></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Om ditt barn mobbas kan du höra av dig till oss eller någon annan advokatbyrå som arbetar med de här frågorna. Om du vill att ditt barn skall gå kvar i skolan, och
ingenting verkar hjälpa för att få till stånd en förbättring, kan detta vara
ett möjligt sätt att få till stånd både upprättelse och en förbättring av
skolans rutiner.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">En
skadeståndstalan kan i bästa fall leda till en varaktig förändring på skolan,
att skolhuvudmannen ger vika och betalar skadestånd samt genomdriver
förändringar. Om huvudmannen helt plötsligt får ett skadeståndskrav riktat mot
sig kommer frågan om mobbning/trakasserier att prövas en instans utanför
skolvärlden, d v s tingsrätten. Detta kan i bästa fall få konsekvenser för
ledarstil, rutiner och medvetenhet om mobbning på kommunnivå (ägarnivå om det
är en friskola).<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Samtalsterapi är inte det viktigaste då mobbningen fortfarande pågår, utan snarare efteråt, då situationen har blivit bättre. Barn- och ungdomspsykiatrin brukar inte vilja hjälpa till i
sådana ärenden där det är skolsituationen som gör att ett barn mår akut dåligt. Det
som behövs i det akuta skedet är inte behandling utan att skolan helt enkelt åtgärdar
mobbningen.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Däremot
är det en bra idé - för att inte säga mycket viktigt - att se till att ditt barn får träffa en läkare, om mobbningen
pågår just nu. Barn som mobbas drabbas extremt ofta av fysiska symtom, särskilt
ont i huvudet och ont i magen. Läkaren bör informeras både om barnets fysiska och psykiska mående,
eftersom de hänger ihop. Läkaren kan hjälpa till att sätta press på en skola
som inte gör något, och även upprätta intyg som kan åberopas i tingsrätten, för
att tingsrätten skall bli medveten om allvaret i situationen. Samtidigt, för att läkaren ska kunna upprätta ett tillförlitligt intyg, är det viktigt att läkaren får informationen från barnet, och inte andrahandsinformation från föräldern.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><i>2.
Om ditt barn har kränkts tidigare: överväg traumabehandling<o:p></o:p></i></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">För
dig som läser det här som har ett barn som har varit utsatt förut, eller för
dig som själv har varit det, är situationen annorlunda. Förhoppningsvis har du
kunnat gå vidare i livet och börja återuppbygga ett normalt liv. Här finns det
skäl att fråga sig om det är värt att kontakta advokat.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Nu
menar vi inte den självrisk som du betalar (i normala fall 20 % av arvodet,
som inte täcks av hemförsäkringen). Det vi menar är att om det har gått en tid
sedan du eller ditt barn blev utsatt, så är det ett stort steg att gå igenom
allting en gång till.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Vi rekommenderar ingen som har tidigare har varit utsatt för mobbning och
trakasserier tidigare att kontakta advokat och gå igenom sina gamla trauman en
gång till utan att samtidigt överväga att ta kontakt med vårdcentralen eller
med en samtalsterapeut med inriktning på kris- och traumaterapi.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Vår erfarenhet är att KBT-terapi och liknande behandlingar är effektiv för t ex krigs- och tortyrskadade
flyktingar för att de skall kunna få ett normalt liv.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Advokatkåren
är nämligen inte terapeuter. Vi kan inte erbjuda den typen av hjälp. Däremot
kan vi kräva ersättning inom ramen för en skadeståndstalan för eventuella utlägg för
samtalsterapi. Dessutom kan ett intyg
upprättat av psykolog vara viktig som bevisning i
tingsrätten, även om läkarintyg typiskt sett väger allra tyngst.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Vi rekommenderar alltså att man går och pratar med någon när mobbningen har upphört. Som
mobbningsöverlevare befinner man sig, liksom den som överlevt krig och
förföljelse, i ett läge där man måste skapa nya förutsättningar för att få ett
bra liv. KBT-terapi kan förmedlas via vårdcentralen där du bor. Du kan även hitta
många specialister på kris- och traumabehandling via </span><a href="http://www.psykologiguiden.se/www/pages/search.asp?srchSPT=&srchString=&srchArea=Psychologists&srchPS_Area=&srchPS_OrderBy=0&srchPS_ActivityAreas=2&srchPS_ActivityAreas=4&srchPS_LKFL=0&srchPS_Gender=0&srchPS_Alignment=0&srchPS_Commission_L=0&srchPS_Language=0&srchPS_Certification=0&srchPS_SpecQualifications=0"><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;"><span style="color: #0563c1;">Psykologiguiden</span></span></a><span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Om
det är så att den som har blivit mobbad eller trakasserad har hunnit bli äldre
än 15 år kan det krävas att hon eller han vittnar om sina upplevelser i
tingsrätten. Även yngre barn kan förväntas delta i någon form, t ex genom att
tala med en läkare om sina upplevelser så att läkaren kan upprätta ett intyg. Självklart krävs det styrka och energi för att orka med
allt detta.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "times new roman" , "serif"; font-size: 12pt;">Varje
ärende är unikt, och det finns för- och nackdelar med att söka juridiskt
biträde i efterhand, och på sätt och vis börja kämpa en gång till. Det är
betydligt enklare ur ett rent mänskligt perspektiv att skaffa advokathjälp då
mobbningen och trakasserierna pågår som värst. I vilket fall som helst: med en
advokat på ditt barns sida ökar chanserna för att du kan få rätt mot skolan.<o:p></o:p></span></div>
Jörgen Friskhttp://www.blogger.com/profile/08558628588891734174noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-4399452555913831986.post-27361277599244359562015-07-16T19:20:00.000+02:002017-08-04T08:13:54.982+02:00Vänd dig till advokat om du blir diskrimineradDet här inlägget är i första hand riktat dels till den som riskerar att utsättas för diskriminering, dels till kollegor på advokatbyråer som vill få konkreta exempel på vad diskriminering egentligen innebär.<br />
Inlägget består av fyra delar.<br />
<br />
I. diskrimineringslagen<br />
<br />
II. rättegången<br />
<br />
III. diskriminering<br />
<br />
IV. rättspolitisk diskussion<br />
<br />
Vår förhoppning med det här inlägget är dels att fler skall bli medvetna om att det går att vända sig till advokat, dels att fler advokater skall aktivt börja arbeta aktivt med de här viktiga frågorna.<br />
<br />
<b>I. DISKRIMINERINGSLAGEN</b><br />
<br />
<b>Vem kan göra sig skyldig till diskriminering?</b><br />
<br />
Skadeståndsrättsligt ansvar för direkta och indirekta former av diskriminering gäller både myndighetsanställda (som diskriminerar medborgare), kommuner och andra som bedriver skolverksamhet (om elever särbehandlas negativt) och företag (som diskriminerar anställda, arbetssökande eller kunder).<br />
<br />
Men det räcker inte med att anse sig ha rätt. Det gäller att få rätt om du blivit utsatt. Det förutsätter i regel något slags juridiskt biträde från facket, DO, en antidiskrimineringsbyrå eller en advokat.<br />
<br />
Skadeståndsrättsligt ansvar föreligger dels om någon diskriminerar dig direkt, dels om någon diskriminerar dig indirekt genom att inte leva upp till sina skyldigheter att utreda och vidta åtgärder mot diskriminering (<a href="https://lagen.nu/2008:567#K5P1S1">diskrimineringslagen 5 kap 1 §</a>). Även underlåtenhet att göra något åt diskriminering kan alltså utgöra en grund för skadestånd.<br />
<br />
<b>7 typer av diskriminering</b><br />
<br />
Diskrimineringsgrunderna (situationerna som utgör diskriminering i rättsligt hänseende) är enligt <a href="https://lagen.nu/2008:567#K1P1S1">1 kap 1 § diskrimineringslagen</a>:<br />
<br />
1. kön<br />
<br />
2. könsöverskridande identitet eller uttryck<br />
<br />
3. etnisk tillhörighet<br />
<br />
4. religion eller annan trosuppfattning<br />
<br />
5. funktionsnedsättning<br />
<br />
6. sexuell läggning<br />
<br />
7. ålder<br />
<br />
En av ovan nämnda grunder behöver inte vara den enda eller avgörande anledningen till negativ särbehandling. Det räcker med om du kan styrka att en sådan grund har funnits med i beräkningen och bidragit till en kränkning.<br />
<br />
<b>II. RÄTTEGÅNGEN</b><br />
<br />
Ingen borde behöva stå ut med diskriminering eller vänja sig vid det. Det är viktigt att fler söker juridisk hjälp, men ännu viktigare att fler faktiskt <i>erbjuder</i> juridisk experthjälp.<br />
<br />
Om du vill driva en civilrättslig tvist om diskriminering kan du i vanliga fall få hjälp via rättsskyddet i din hemförsäkring för att bekosta advokatens arvode.<br />
<br />
<b>Bevisning</b><br />
<br />
Rättegång i diskrimineringsrättsliga mål äger rum i tingsrätten (och högre instanser) eller i Arbetsdomstolen (om det gäller anställda, arbetssökande, praktikanter samt inhyrd eller inlånad personal).<br />
<br />
I denna typ av mål gäller s.k. delad bevisbörda. Det innebär att om du som anser dig ha blivit diskriminerad visar omständigheter som ”ger anledning att anta” att diskriminering har ägt rum, så måste den som utpekas som ansvarig själv visa att det inte har förekommit.<br />
<br />
Diskrimineringen kan mycket väl ske vid ett enda tillfälle. Om det däremot är frågan om systematisk diskriminering, t ex på ditt arbete eller i skolan, har vi följande råd.<br />
<br />
<i>1. För dagbok</i><br />
<br />
Minsta kränkning som du utsätts för: skriv ner den.<br />
<br />
Ju mer fakta du har att visa upp, som du och ditt eventuella juridiska ombud kan uppvisa inför exempelvis tingsrätten eller Arbetsdomstolen eller vid samtal om en förlikning, desto bättre.<br />
<br />
Sammanställ fakta i kronologisk ordning med så exakta datum som långt det är möjligt.<br />
<br />
<i>2. Samla bevisning (använd din telefon)</i><br />
<br />
Du kan spela in samtal som du själv deltar i.<br />
<br />
Får man göra det? Svaret är ja, så länge du själv är närvarande. Det är däremot olagligt att spela in samtal som man ”själv icke deltager i” eller ”obehörigen berett sig tillträde till”. Detta klassas som olovlig avlyssning, <a href="https://lagen.nu/1962:700#K4P9aS1">4 kap 9 § brottsbalken</a>.<br />
<br />
Du kan alltså ha mobiltelefonen eller någon annan inspelningsutrustning på dig då du skall in på ett samtal med chefen, till exempel. Det avgörande är <i>att du själv deltar</i>. Då är du i din fulla rätt att spela in ett samtal. Sådan bevisning är i regel mycket användbar i domstol. Filmer och ljudfiler styrker dina påståenden. I en ren ”ord mot ord”-situation är det betydligt svårare att övertyga en domstol.<br />
<br />
Du bör även spara sms, e-mail och annan elektronisk bevisning. Du kan ta kort och även om möjligt filma sådant som du upplever.<br />
<br />
Självklart är det också att föredra om det finns någon som kan vittna och därmed styrka det du berättar.<br />
<br />
<i>3. Polisanmäl</i><br />
<br />
Om du diskrimineras i egenskap av konsument, kund, gäst eller dylikt av en restaurang, en hyresvärd etc kan du polisanmäla brottet olaga diskriminering (<a href="https://lagen.nu/1962:700#K16P9S1">16 kap 9 § brottsbalken</a>).<br />
<br />
Brottet olaga diskriminering kan begås både av företagare (<i>näringsidkare</i>) och deras anställda samt myndighetsanställda (<i>anställd i allmän tjänst</i>) som behandlar någon illa p g a hudfärg eller sexuell läggning. (Kvinnodiskriminering omfattas inte av detta lagrum.)<br />
<br />
Även om det sällan leder någonvart kan en polisanmälan vara bra, om inte annat av den anledningen att det kan vara bra som bevisning i efterhand (ifall du vänder dig till en advokat). Även då förundersökningen läggs ned och inte leder till åtal.<br />
<br />
<i>4. Agera skyndsamt!</i><br />
<br />
I synnerhet i arbetslivet gäller mycket korta tidsfrister innan rätten att gå till domstol preskriberas. Det handlar om bara ett par månader. Sedan förfaller den rätten. Du bör därför inte dröja med att kontakta advokat.<br />
<br />
<b>Skadestånd (diskrimineringsersättning)</b><br />
<br />
Skadestånd i diskrimineringsrättsliga ärenden kallas <i>diskrimineringsersättning</i>. <a href="https://lagen.nu/dom/nja/2014s499">Högsta domstolen</a> har konstaterat att så kallad <i>upprättelseersättning</i> och <i>preventionspåslag</i> är de två komponenter som tillsammans utgör diskrimineringsersättningen.<br />
<br />
Detta innebär att ersättningen består av en del som gäller lidandet och en del som är avskräckande. Det ska kännas för den som diskriminerar.<br />
<br />
En riktpunkt bör vara att preventionspåslaget skall vara lika stort som upprättelseersättningen, anser HD. HD noterar även att när det gäller ersättningens storlek så bör den vara större ”om det rör sig om ett återkommande handingsmönster”, d v s om diskrimineringen är systematisk.<br />
<br />
Här ska man ta i beaktande att om det är t ex en kommun eller ett stort eller medelstort företag som diskriminerar så bör det preventiva påslaget vara större. Om skadestånden i diskrimineringsrättsliga mål är för obetydliga får de inte någon preventiv effekt. Vare sig för den som ska betala eller för andra som annars skulle bli avskräckta från att diskriminera på samma sätt.<b> </b><br />
<br />
<b>Arbetsrättsliga mål</b><br />
<br />
Vad gäller diskriminering i arbetslivet har facket en helt avgörande roll i att bekämpa sådant. Det är något som fackets medlemmar själva anser att deras organisation ska göra. Det borde inte vara så att en anställd ska behöva uppsöka en utomstående advokat. Särskilt inte om han eller hon är med i facket. Det händer dock att både facket och även myndigheter (DO) bedömer att det inte går att kräva diskrimineringsersättning, men att det ändå med hjälp av advokat går att ha framgång i domstol.<br />
<br />
<b>Förlikning</b><br />
<br />
I diskrimineringsärenden kan du i normalfallet utgå från att det är troligare att man når en förlikning än att man når ända fram till en dom i allmän domstol.<br />
<br />
Det beror på att det brukar bli ganska uppenbart, då ärendet har utretts ett tag och parterna (och även domstolen) vet ungefär vad som konkret har hänt. De företag, kommuner osv som har gjort sig skyldiga till diskriminering brukar ibland hellre ge med sig, erkänna att de har gjort fel, och gå med på att göra upp i godo.<br />
<br />
Inte ens för den som medvetet diskriminerar ser det illa ut att ha blivit dömd att betala diskrimineringsersättning. Sannolikt vill stat, kommun och företag undvika att media uppmärksammar att sådant sker. I synnerhet företag inser att de faktiskt kan tappa många kunder om kunderna vet om att det här är ett företag som ägnar sig åt diskriminering.<br />
<br />
<b>III. DISKRIMINERING</b><br />
<br />
<b>Exempel</b><br />
<br />
Diskriminering kan vara då en <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=106&artikel=6182827">skolflicka i Småland</a> får utstå rasistiska glåpord dag ut och dag in. (Alvesta kommun brast i sin utrednings- och åtgärdsskyldighet gällande trakasserier och kränkande behandling. Flickan fick 55 000 kr i skadestånd av kommunen efter förlikning.)<br />
<br />
Det kan vara då en <a href="http://www.dagensjuridik.se/2015/06/det-blir-sa-mycket-kackel-med-tjejer-kvinna-som-inte-fick-jobb-far-75-000-i-skadestand">ung kvinna i Haninge</a> söker jobb på en livsmedelsbutik i Haninge och inte får jobbet med den uttryckliga motiveringen från chefen att ”det blir så mycket kackel om det är<br />
mycket tjejer”. (Kvinnan fick 75 000 kr i skadestånd i en förlikning.)<br />
<br />
Det kan vara en kvinnlig gymnasieelev i Värmland som utsätts för trakasserier av en manlig elev i flera månaders tid utan att skolan gör något åt saken. (<a href="http://www.do.se/globalassets/diskrimineringsarenden/hovratt/dom-vastra-sverige-hovratt-kommun-gymnasium-anm-2010-421.pdf">Hovrätten</a> tillerkände eleven 50 000 kr i diskrimineringsersättning.)<br />
<br />
Det kan vara en <a href="http://www.dagensjuridik.se/2014/06/lakemedelsverket-utsatte-kvinna-dubbel-diskriminering-betalar-75-000-kronor-i-ersattning">57-årig kvinna från Iran</a> som söker en tjänst på Läkemedelsverket som hon är kvalificerad till men inte kallas, samtidigt som yngre, mindre meriterade sökande med svenska namn kallades till intervju. (Kvinnan fick 75 000 kr i ersättning i en förlikning.)<br />
<br />
Det kan vara en kvinna som får blankt nej till att teckna en sjukförsäkring åt sin dotter, på grund av att dottern har en funktionsnedsättning. ( <a href="http://www.dagensjuridik.se/2013/10/hovratten-forsakringsbolag-diskriminerade-horselskadad-det-har-ar-en-viktig-dom">Hovrätten</a> ådömde försäkringsbolaget att betala 150 000 kr i diskrimineringsersättning.)<br />
<br />
<b>Anmälda fall</b><br />
<br />
2014 inkom <a href="http://www.do.se/globalassets/om-do/arsredovisning-statistik-2014.pdf">1 949</a> anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Av dem gällde 660 diskriminering i arbetslivet (på jobbet, anställningsintervjuer osv). Andra samhällsområden där diskriminering är vanligt förekommande är i skolan och hälso- och sjukvården.<br />
<br />
DO, som är en statlig myndighet, driver bara ett fåtal ärenden - någon enstaka procent - till domstol. Dessutom är det troligt att det finns ett enormt mörkertal av situationer som helt enkelt aldrig anmäls, bland annat för att de som utsätts inte förväntar sig att det finns lagliga medel att ta till.<br />
<br />
<b>Samhällsstrukturer</b><br />
<br />
Det är inte alla som har turen att bli bemött som en individ. Du som är kvinna eller som ser icke-europeisk ut måste kämpa särskilt hårt för att hävda din rätt att bli bemött och behandlad på lika villkor. Du har en "uppförsbacke" som en ljushyad man aldrig (i värsta fall) ens reflekterar över.<br />
<br />
Statistik från SCB visar dels att kvinnor <a href="http://www.akademiliv.se/2012/02/4359/">presterar bättre än män</a> på högskolan, dels att <a href="http://www.expressen.se/kvp/invandrarbarnen-far-bast-betyg---om-de-far-chansen/">invandrarungdomar presterar bättre</a> i skolan jämfört med andra elever med föräldrar som har samma inkomst- och utbildningsnivå. Att dessa två kategorier presterar bättre kan säkert ha att göra med kampen mot fördomar och samhällsstrukturer. Som kvinna eller (synlig) ”invandrare” <i>måste</i> du vara snäppet bättre om du vill bli behandlad på lika villkor. Så ser den hårda verkligheten ut och det är ingen idé att hyckla om det.<br />
<br />
Arbetsförmedlingen är en myndighet som ofta har förts på tal i diskrimineringssammanhang. Diskriminering är även utbredd inom <a href="https://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2008-02-21-diskriminering-i-rattsprocessen.html">rättsväsendet</a>. Och även <a href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/do-bryter-mot-diskrimineringslagen/">DO</a> bryter mot bestämmelserna i diskrimineringslagen.<br />
<br />
Så kallad <i>strukturell diskriminering</i> är inte bara ett problem på individnivå utan först och främst en samhällsfråga. Det handlar om <i>regler, normer, rutiner, vedertagna förhållningssätt och beteenden i institutioner och andra samhällsstrukturer </i>(<a href="http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Kommittedirektiv/Strukturell-diskriminering-pa-_GRB1118/">Kommittédirektiv 2003:118</a>).<br />
<br />
Att det drivs ärenden om diskriminering även mot myndigheter. Att ”det i Sverige finns starka förnekelsetendenser” (<a href="http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2005/06/sou-200556/">SOU 2005:56</a> s 451) hänger inte minst ihop med den officiella bilden av Sverige som jämställt och jämlikt. <br />
<br />
<b>IV. RÄTTSPOLITISK DISKUSSION</b><br />
<br />
<b>Köns- och etnicitetsneutral lagstiftning</b><br />
<br />
Diskrimineringsutredningen poängterar att ”könsmaktsordningen och den etniska maktordningen hänger ihop” (SOU 2005:56 s. 74). Ändå är diskrimineringslagen köns- och etnicitetsneutral. Här finns en uppenbar självmotsägelse mot fakta som konstateras i diskrimineringslagens förarbeten.<br />
<br />
Med <i>könsdiskriminering</i> menar vi diskriminering av kvinnor. Med <i>etnisk diskriminering</i> menar vi missgynnande av personer som inte är ljushyade, som inte ser europeiska ut. I kanadensisk lagstiftning används begreppet <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Visible_minority"><i>synlig minoritet</i></a>. Det begreppet hycklar åtminstone inte om att det är rasism som är problemet.<br />
<br />
<b>Behovet av positiv särbehandling</b><br />
<br />
Köns- och etnicitetsneutral diskrimineringslagstiftning är en självmotsägelse som i praktiken upprätthåller det i princip totala förbudet mot positiv särbehandling i Sverige. I <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Affirmative_action_in_the_United_States">USA</a> och <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Employment_equity_(Canada)">Kanada</a> finns däremot positiv särbehandling (kvotering) som bygger på att sexism och rasism faktiskt finns.<br />
<br />
Diskrimineringsutredningen föreslog ”att positiv särbehandling med hänsyn till etnisk eller religiös tillhörighet i arbetslivet (och i utbildning) ska tillåtas” (SOU 2005:56 s. 572).<br />
<br />
Stöd för det finns redan i artikel 1.4 <a href="http://www.regeringen.se/contentassets/3ff8a9bdaaca45c7bc1469bf6d46b1fe/internationell-konvention-om-avskaffandet-av-alla-former-av-rasdiskriminering-so-197140">FN-konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering</a>: <i>Särskilda åtgärder som enbart syftar till att trygga en godtagbar utveckling för sådana rasgrupper, etniska grupper eller enskilda personer som har behov av skydd för att på lika villkor kunna åtnjuta och utöva sina mänskliga rättigheter och grundläggande friheter skall inte betraktas som rasdiskriminering</i>.<br />
<br />
Stöd finns också i artikel 7.1 <a href="http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:32000L0078">EU:s likabehandlingsdirektiv</a>: <i>I syfte att säkerställa full jämlikhet i yrkeslivet får principen om likabehandling inte hindra en medlemsstat från att behålla eller besluta om särskilda åtgärder för att förhindra att personer… missgynnas</i>.<br />
<br />
Ett undantag av det ovan nämnda slaget finns redan i finsk lagstiftning. <a href="http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2014/20141325#Pidp3539136">3 kap 9 § finska diskrimineringslagen</a> stadgar: <i>Sådan proportionerlig särbehandling som syftar till att främja faktisk likabehandling eller att förhindra eller undanröja olägenheter som beror på diskriminering är inte diskriminering</i>.<br />
<br />
Lagstiftaren och därmed <a href="https://lagen.nu/dom/nja/2006s683">Högsta domstolen</a> intar en helt motsatt inställning: positiv särbehandling av ”en som eftersatt betraktad grupp” anses för närvarande av stat och regering som diskriminering (i praktiken som diskriminering av män, av ljushyade personer o s v).<br />
<br />
Den enda form av positiv särbehandling som är tillåten i Sverige i praktiken är sådan som får ske vid nyanställning om det ena eller andra könet är underrepresenterat (<a href="https://lagen.nu/2008:567#K3P9S1">3 kap 9 § diskrimineringslagen</a>). Men inte heller på den här punkten finns ett spår i lagen av att sexism (diskriminering riktad <i>mot kvinnor</i>) är ett problem som måste bekämpas.<br />
<br />
<b>Sexism</b><br />
<br />
Män utsätts <i>inte</i> för sexism. Därför kan t.ex. en manlig advokat få för sig att sexism inte är ett problem i Sverige idag. Men det är bara i hans huvud som det förhåller sig på det sättet. Ifall han undrar om kvinnodiskriminering är ett problem räcker det med att läsa ett par sidor i <a href="http://www.lo.se/start/lo_fakta/sveriges_jamstalldhetsbarometer_2015">Jämställdhetsbarometern</a> som publiceras av LO: ”Arbetarkvinnor har de klart sämsta ekonomiska villkoren på den svenska arbetsmarknaden”.<br />
<br />
Det är även vanligt att kvinnor diskrimineras i samband med graviditet. Detta trots att diskrimineringslagen (<a href="https://lagen.nu/2008:567#K3P5S1">3 kap § 5</a>) numera kräver att arbetsgivaren skall underlätta för sina anställda att förena jobb och föräldraskap. Det finns alltså ett lagrum som direkt förbjuder arbetsgivare att ägna sig åt att diskriminera gravida (eller, för den delen, pappor, eftersom lagen utgår från att män kan diskrimineras).<br />
<br />
Nästan <a href="http://www.dn.se/ekonomi/facket-slar-larm-unga-kvinnor-trakasseras-1/">var femte kvinna</a> utsätts för sexuella trakasserier (<i>ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet</i>, som det heter i diskrimineringslagen) på jobbet.Vi hoppas att fler kvinnor kommer att dra arbetsgivare som tillåter sådant till domstol.<br />
<br />
Överhuvudtaget bör advokatkåren m.fl. aktörer i rättsväsendet uppmärksamma kvinnodiskriminering <i>även</i> i mål om etnisk eller religiös diskriminering. Om en kvinna med icke-europeiskt utseende diskrimineras måste advokaten ställa sig frågan om hon utsätts för dubbel diskriminering, både som kvinna och person med icke-europeiskt utseende.<br />
<br />
Gissningsvis har det en ”uppfostrande” effekt på oss män om det blir mer
uppenbart att sexism hör hemma i domstol, och inte i arbetslivet eller i kontakten med myndigheter.<br />
<br />
<b>Rasism</b> <br />
<br />
Det ovan nämnda kanadensiska rättsliga begreppet <i>synlig minoritet</i> beskriver tydligt vilka det är som drabbas av rasism. En bra beskrivning av vad rasism innebär att det är ett ”privilegiesystem” som ger ljushyade människor fördelar (SOU 2005:56 s 80). Även här är alltså lagens förarbeten tydliga med att det inte är något som kan drabba alla, vilket diskrimineringslagen på ett helt orealistiskt sätt utgår från.<br />
<br />
Ljushyade personer utsätts <i>inte</i> för rasism. Därför kan t.ex. en ljushyad
advokat få för sig att rasism inte är ett problem i Sverige idag. Det är
bara i hans huvud som det förhåller sig på det sättet. Ifall han undrar om rasism är ett problem kan han läsa om hur svarta ungdomar själva upplever rasism i enkäten <a href="http://www.do.se/om-diskriminering/publikationer/att-fargas-av-sverige/"><i>Att färgas av Sverige</i></a>. Enkäten bygger på intervjuer med 33 tonåringar och unga vuxna med afrikansk bakgrund. <i>Jag tror att jag alltid vetat att jag inte är vit</i>, säger en av de som intervjuas.<br />
<br />
En deltagare i enkäten förklarar: <i>Man känner sig kränkt när någon säger ’neger’, man sänker en annan människa… För mig tänker jag på slav, när man säger ’n-ordet’. Det finns också svarta som säger ordet, och då är det viktigt att även svarta förstår och får kunskap om varför man inte skall nedvärdera </i><i>sig själv.</i><br />
<br />
”Neger” är från början ett gammalt juridiskt (sakrättsligt) begrepp som började användas på den svenska slavhandelns tid. 1787 delade den svenske guvernören på Saint Barthélemy in befolkningen i ”vita”, ”fria kulörta” och ”negrer” (<a href="http://www.manskligarattigheter.se/dm3/file_archive/110118/ce44d432d79d6661a45c83c34de61cb3/Slaveri%20d%C3%A5%20och%20nu%2c%20tidningen%2c%20tillgnglighetsversion.pdf"><i>Slaveri då och nu</i></a>, s. 16). Känner man till den historien inser man varför det är ett ord som ingen borde använda: ett ord som förvandlar människor till ”saker”.<br />
<br />
Särskilt stötande exempel på rasism som inte går att uppleva direkt för en ljushyad person är ”rutinkontroller”, kroppsvisiteringar, spontana polisförhör på gatan, stoppande av bilar och krograsism. Mest utsatta är svarta män och kvinnor (avsnittet ”Väktare och polis”, s. 25-29 i <i>Att färgas av Sverige</i>). <br />
<br />
Ingen ska behöva stå ut med sådan negativ särbehandling. Liknande händelser kan utgöra grund för diskrimineringsrättsliga ärenden.<br />
<br />
Rasism är vardagsmat även i skolan (inte för alla, bara för vissa). I en enkät med högstadie- och gymnasieelever heter det: <i>Exempelvis uppger cirka 40 procent av eleverna med immigrantbakgrund att de vid något tillfälle blivit retade på grund av sitt ursprung jämfört med 9 procent av ungdomarna med helsvensk bakgrund </i>(<a href="https://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2004-11-30-intolerans.html">Intolerans: Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och invandrarfientliga tendenser bland unga</a>, s. 12).<br />
<br />
Personer som tillhör synliga minoriteter stöter på klara hinder i arbetslivet. Enligt nationalekonomen <a href="http://www.nationalekonomi.se/filer/pdf/29-8-dor.pdf">Dan-Olof Rooth</a> har adopterade med utländskt utseende ”en arbetslöshet som är cirka tio procentenheter högre” än de med europeiskt utseende.<br />
<br />
Gissningsvis har det en uppfostrande effekt på alla oss som tillhör den ljushyade majoriteten om det blir mer uppenbart att rasism hör hemma i domstol, och inte i
arbetslivet eller i kontakten med myndigheter.<br />
<br />
<b>Hbtq-fobi</b><br />
<br />
<a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Homosexualitet_i_Sverige">Homosexualitet</a> var olagligt i Sverige till och med 1944 och klassades som en sjukdom av Socialstyrelsen till och med 1979. Pride-rörelsen och många modiga initiativ, bl.a.från <a href="http://www.dn.se/sport/ishockey/kiruna-if-initiativtagare-till-acceptansutbildning/">Kiruna IF</a>, har ökat hbtq-personers synlighet och gjort diskrimineringen mindre rumsren. Men ännu diskrimineras icke-heterosexuella och andra hbtq-personer <a href="http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2011/r11-25-Diskriminering-mot-icke-heterosexuella-i-anstallningssituationen.pdf">när de söker jobb</a>.<br />
<br />
Man kan fortfarande utgå från att från att åtskilliga hbtq-personer riskerar diskriminering i sådana lägen där de väljer att vara öppna med sin identitet och inte vill dölja den.<br />
<br />
<b>Funktionshinder och bristande tillgänglighet</b><br />
<br />
Vad gäller funktionsnedsättning klargör diskrimineringslagens <a href="http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2008/03/prop.-20070895/">förarbeten</a> att det inte är graden av funktionsnedsättning som är avgörande utan att det finns ett funktionshinder överhuvudtaget. Det behöver alltså inte vara frågan om ett allvarligt funktionshinder. Även personer med mer begränsade funktionsnedsättningar kan drabbas.<br />
<br />
Numera räknas även <i>bristande tillgänglighet</i> som diskriminering av personer med funktionsnedsättning (<a href="https://lagen.nu/2008:567#K1P4S1">1 kap 4 § p 3</a> diskrimineringslagen). Det betyder att du som har en funktionsnedsättning inte ska behöva ”anpassa” ditt liv. Samhället måste tvärtom bli bättre på att anpassa sig.<br />
<br />
Vid sidan av bristande tillgänglighet är det att anse som diskriminering om du som har funktionsnedsättning blir bemött på ett kränkande sätt. T.ex. att bli behandlad som mindre vetande eller nonchalerad.<br />
<br />
<b>Åldersdiskriminering</b><br />
<br />
När det gäller <i>åldersdiskriminering</i> kan man utgå från att den främst kan drabba dig som är i 50-60-årsåldern. Men även på denna punkt är lagstiftningen neutral. Det finns därför möjlighet att i vissa lägen driva skadeståndsrättsliga mål om diskriminering av unga människor, även om det i praktiken lär vara ganska sällsynt.<br />
<br />
<b>Religiös intolerans: oftast kopplad till rasism</b><br />
<br />
När det gäller religion som diskrimineringsgrund bör man som advokat utgå från att den som diskrimineras på grund av sin religion sannolikt "i första hand" blir diskriminerad för att han eller hon är mörkhyad.<br />
<br />
Det finns rättsfall som handlar om att muslimer <a href="http://www.islam-svarar.se/new/%C3%B6vrigt/37-annat/318-om-att-skaka-hand">inte vill skaka hand</a> med personer av det motsatta könet. En muslim som tillämpar denna religiösa regel gör det inte för att vara otrevlig utan för att det anses vara omoraliskt och fel med fysisk beröring i många lägen. Det hänger helt enkelt ihop med varje persons rätt till sin fysiska integritet. Ingen annan ska kunna bestämma vad du ska göra eller inte göra med din egen kropp. För övrigt tenderar personer från norra Sverige att skaka hand mindre än södra Sverige. Ska norrlänningar dras inför rätta för det, tycker du?<br />
<br />
En muslim med europeiskt utseende löper betydligt mindre risk att bli diskriminerad än en muslim med icke-europeiskt utseende. Advokatkåren bör därför ha i åtanke att diskriminering av muslimer oftast inte bara handlar om religion utan även om etnisk diskriminering med religionen som "ursäkt".<br />
<br />
För att citera en deltagare i en annan <a href="http://www.do.se/om-diskriminering/publikationer/upplevelser-av-diskriminering/">enkät</a>: <i>Jag har svårt att veta ifall jag blir behandlad på ett sätt för att jag är muslim eller av skäl som har samband med min hudfärg, eller om det är en kombination av båda.<br />
</i><br />
En annan deltagare i samma enkät säger: <i>Det syns inte på mig vilken religion jag har och jag går inte runt och berättar heller</i>.<br />
<br />
<b>Advokatens roll</b><br />
<br />
Advokatkåren har en viktig roll att spela. Vi har en särskild ställning och ett särskilt ansvar. Vårt arbete och vår kunskap om verkligheten är en förutsättning för att enskildas ska kunna hävda sina fri- och rättigheter på ett effektivt sätt. Vi måste bli mycket bättre på att ta oss an de mängder av diskrimineringsrättsliga ärenden som facket och DO inte tar tag i.<br />
<br />
I sammanhanget kan nämnas att advokatkåren sakta men säkert börjar spegla befolkningens sammansättning. <a href="https://www.advokatsamfundet.se/Hilda/Hilda/Kvinnor-i-rattsvasendet-och-advokatkaren/Advokatkaren/">58 procent</a> av de biträdande juristerna på advokatbyråerna är kvinnor idag, och <a href="https://www.advokatsamfundet.se/Advokaten/Tidningsnummer/2012/Nr-6-2012-Argang-78/Advokater-mangfalden-och-samhallsbyggandet/">18 procent</a> av de biträdande juristerna har föräldrar som är födda utomlands. Detta bidrar garanterat till att höja kunskapsnivån och därmed också kapaciteten att driva diskrimineringsärenden på byråerna.<br />
<br />
Advokatsamfundet måste ägna sig mer åt att informera allmänheten, i synnerhet de som utsätts för diskriminering, om att det finns juridisk hjälp att få. Följden kan i bästa fall bli att vi bidrar till att förbättra inte minst kvinnornas och de synliga minoriteternas ställning i samhället.Jörgen Friskhttp://www.blogger.com/profile/08558628588891734174noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4399452555913831986.post-82972366418344233062015-01-12T20:20:00.000+01:002017-10-04T21:10:02.102+02:00Våra barnFinns det något viktigare än våra barn? Du har rätt. Det finns det inte. Barn får dock inte alltid den hjälp barnet är i behov av. Hjälp som barnet många gånger borde ha rätt till.<br />
<br />
Det är först i vuxen ålder jag reflekterat på exempelvis situationen i många skolor. När jag gick i skolan blev barn mobbade och så är det tydligen än i dag. En liknande situation på en vanlig arbetsplats skulle aldrig godtas. Barn kan dock sällan eller aldrig bevaka sina rättigheter. Det är vi vuxna som måste hjälpa barnen med detta.<br />
<br />
Jag är i praktiken <i>alltid </i>ombud i vårdnadstvister i Skellefteå, Umeå, Luleå, Lycksele och på andra håll i hela norra Sverige. I synnerhet i Skellefteå och Umeå som har var sin tingsrätt och där advokatbyrån har sina kontor. Med alltid menar jag inte att en vårdnadstvist pågår i evighet utan att jag i snart 20 år anlitats i vårdnadstvister och att det ännu inte blivit så att jag i vart fall på de senaste 15 åren inte haft många pågående mål i domstol. När en tvist om vårdnad, boende och umgänge tar slut tar ofta en annan vid, även om de inte exakt lappar in i varandra i tid.<br />
<br />
Jag är antingen ombud för mamman eller pappan. Barnen har aldrig eget ombud i en vårdnadstvist. Jag anser att det är en klar brist i vårt rättssystem. I vissa tvister, men långt ifrån de flesta, borde barnet ha rätt till ett eget ombud.<br />
<br />
<b>När bör barnet få ett eget ombud?</b><br />
<br />
När domstolen i en vårdnadstvist anser att barnet har behov av ett eget ombud. <br />
<br />
Barnet kan inte få eget ombud endast för att någon av föräldrarnas ombud anser detta. Föräldrarnas ombud kan nämligen inte få ha talerätt i den frågan. I ett vårdnadsmål är det ombudets (advokatens) uppgift att ta tillvara klientens intresse d v s mammans eller pappans intresse. Ombudets arbete är inte att se till barnets bästa. I många vårdnadstvister klarar föräldrarna själva - eller med hjälp av oss ombud - att se till barnets bästa. Men alla föräldrar har inte den förmågan. Det kan i en infekterad vårdnadstvist vara svårt eller till och med helt omöjligt för en förälder att endast se till barnets bästa.<br />
<br />
<b>När bör domstolen tillsätta ett eget ombud för barnet? Om detta vore tillåtet</b><br />
<br />
När domstolen märker att den förälder barnet bor hos strävar efter att se till att barnet inte har någon kontakt - eller endast ytterst begränsad kontakt - med den förälder barnet inte bor med.<br />
<br />
Om jag företräder den person barnet bor med kan det vara mitt arbete att till 100 % arbeta för att barnet inte alls får hålla kontakt med den andra föräldern. Det kan i vissa mål vara rätt för barnet, men i många mål också vara helt fel för barnet. <br />
<br />
Om barnet i mål av ovan nämnd karaktär får ett eget ombud skulle den frågan bli mycket bättre utredd än vad den nu är fallet i våra domstolar.<br />
<br />
<b>Hur det är nu</b><br />
<br />
Vad som är bäst för barnet utreds av det sociala. Det brukar bli fråga om ett eller ett par möten med barnet tillsammans med den förälder barnet bor med. Barnets uppfattning är då inte alltid barnets egen uppfattning utan en uppfattning barnet fått från boendeföräldern.<br />
<br />
Vi vuxna kan manipulera med våra barn. Barn vågar dessutom oftast inte ta konflikt med boendeföräldern före barnen kommit i tonåren. Det som kallas för tonårstrots är endast en normal utveckling. Barnet måste lära sig att ta konflikt inför det kommande vuxenlivet.<br />
<br />
Den uppfattning som redovisas av de sociala myndigheterna till domstolarna är ofta endast den version barnet lärt sig av sin egen boendeförälder!<br />
<br />
Jag är övertygad om att en advokat som blev ombud för barnet i en vårdnadstvist skulle se till att barnets bästa låg i fokus och det behöver inte alls vara det barnet först berättar. Med frågor kan i vart fall ett erfaret ombud ofta komma fram till att barnet helst vill ha kontakt med båda föräldrarna och att barnet vill att föräldrarna skall samarbeta kring alla frågor som rör barnet.<br />
<br />
<b>Kan det vara rätt att barnet inte har kontakt – eller ytterst begränsad kontakt - med den förälder barnet inte bor med?</b><br />
<br />
Ja, vissa föräldrar har med exempelvis onda handlingar visat att barnet skulle ta skada av att behöva hålla kontakt med den förälder barnet inte bor med. <br />
<br />
Men det vanliga i våra domstolar är att barnet skulle må bäst av att ha kontakt med båda föräldrarna. Undantagen i våra domstolar är få.<br />
<br />
<b>Hur kan det komma sig att den förälder barnet bor med vill motverka ett umgänge mellan barnet och den andra föräldern?</b><br />
<br />
Som jag ovan nämnt finns det föräldrar som med exempelvis onda handlingar visat att barnet måste klara sig utan en förälder i vart fall till dess barnet blivit vuxen. Därefter kanske kontakten kan återupptas. Jag vill framhålla att onda handlingar ofta har sin förklaring i psykisk ohälsa, alkohol eller missbruk av narkotika. Eller allt detta på en och samma gång.<br />
<br />
En förälder kan ha många skäl till att vilja att den andra föräldern avskärs all rätt till umgänge.<br />
Föräldern anser ofta att skälen för detta är goda och det kan de vara. Nedan radar jag upp några goda skäl. Ordet pappa nedan går att byta ut mot mamma. <br />
<br />
1.<br />
Pappa klarar inte av att vara nykter när han har barnet och när han blir full blir barnet rädd för pappa.<br />
<br />
2.<br />
Pappa har tidigare slagit barnet och barnet vågar inte vara själv med pappa eller vill inte ens träffa pappa.<br />
<br />
3.<br />
Pappa lider av en svår psykisk störning som innebär att han saknar omsorgsförmåga.<br />
<br />
4.<br />
Pappan kan inte umgås med barnet på barnets villkor. Det rör sig bland annat om pappor som inför barnen inte kan låta bli att prata illa om mamma.<br />
<br />
5.<br />
Pappan har sexuellt förgripit sig på barnet. Det behöver väl ingen närmare förklaring?<br />
<br />
6.<br />
Viss kriminalitet. Jag pratar inte om fortkörning och inte heller om skattebrott. Men vissa brott är av så allvarlig art att brottet i sig kan vara hinder för umgänge. Det kan exempelvis röra sig om att pappan sexuellt förgripit sig på andra barn än sina egna barn.<br />
<br />
Jag har förstås företrätt pappor med svåra alkoholproblem. Kan pappan inte komma till rätta med det problemet måste pappan godta ett begränsat umgänge. Ett umgänge som med garanti är ett nyktert umgänge.<br />
<br />
Jag har företrätt pappor som slagit sina barn. I sådana fall är det oerhört viktigt att ta reda på varför pappan slagit barnet och se till att en sådan situation aldrig upprepas. Vanligt umgänge kan det bara bli tal om när det åter byggts upp ett förtroende mellan pappa och barnet. Arbetet med att bygga upp ett sådant förtroende är bland det viktigaste ett ombud kan arbeta med. Det arbetet kräver också oftast ett mycket gott samarbete mellan ombuden. I vårdnadstvister är det i klientens intresse att i vart fall ombuden kan förhandla med varandra. För föräldrarna brukar i svåra fall inte klara av detta på egen hand.<br />
<br />
Många förklarar misshandeln med alkohol, men en ”vanlig” förälder misshandlar inte sitt barn när föräldern är full. Alkoholen tar dock bort en spärr från vissa föräldrar, som innebär att de kan begå en så dåraktig handling som att misshandla sitt eget barn.<br />
<br />
Jag har företrätt pappor som lidit av allvarliga psykiska störningar. I sådana fall anser jag att det är av vikt att pappans läkare får vara en del av frågan om hur umgänget bör se ut. Det kan i vissa fall vara nödvändigt att rådfråga mer än en läkare. <br />
<br />
Jag har företrätt pappor som inför barnen pratat illa om mamma. Det är dock ett beteende som går att bryta bara viljan finns. Beteendet bör inte bara brytas utan pappan bör förklara för barnet att pappa aldrig menat vad pappa sagt och be barnet om ursäkt.<br />
<br />
Med prata illa menar jag det som kallas för skitsnack och inte att en pappa exempelvis förklarat för barnet att barnet inte kan träffa mamma för att mamma exempelvis är sjuk. Med prata illa menar jag också att i vissa fall prata med barn på ett sätt barnet inte förstår. <br />
<br />
Jag har företrätt pappor som sexuellt förgripit sig på barn. I sådana fall måste pappan förstå att det bara kan bli kontakt med barnet i framtiden på ett sätt som barnet inte kan ta skada av och där kommer åter frågan in om att samarbeta i den frågan med pappans läkare och även barnets läkare. <br />
<br />
Jag har företrätt pappor som begått såväl små som allvarliga brott. Det är dock endast ett fåtal av alla allvarliga brott som kan utgöra hinder för kontakt mellan pappa och barnet. Det går inte säga att ett visst brott alltid utgör hinder för umgänge. Det måste alltid ske en bedömning i varje enskilt fall.<br />
<br />
Idag är det så att många som döms till fängelse inte är friska, men de är inte sjuka nog att dömas till rättspsykiatrisk vård. I våra fängelser sitter således många med psykiska problem.<br />
Det är ofta den problematiken – inte brottet i sig – som kan utgöra hinder för ett framtida normalt umgänge.<br />
<br />
<b>När mamman anser att det föreligger hinder för umgänge som inte avser ovan nämnda kategorier</b><br />
Jag brukar dela in dessa hinder i verkliga hinder och påhittade hinder. Om det står påhittat framför ordet hinder betyder det att det inte finns något hinder.<br />
<br />
<b>Påhittade hinder</b><br />
<br />
Det finns mammor (du får lika gärna läsa pappor om du vill) som vill förhindra pappor får träffa sina barn utan att ha några godtagbara skäl för en sådan inställning. Då finns det mammor som faktiskt hittar på hinder. <br />
<br />
Jag kan nämna att i ett mål där jag nyligen var ombud gick mamman så långt att hon nu står åtalad för brott. Pappan ville ha umgänge. Mamman gjorde allt för att förhindra detta.<br />
Målet slutade med att pappan fick ensam vårdnad om dottern. Pappan hade inte ens sökt ensam vårdnad i början av målet, men mammans handlande tvingade pappan att under målets gång ansöka om ensam vårdnad. Utgången i målet var ett bevis på att våra domstolar dömer rätt om det går att bevisa att mamman ägnat sig åt umgängessabotage.<br />
<br />
Nedan följer en lista på lögner som förekommer.<br />
<br />
1.<br />
Pappan har sexuellt förgripit sig på barnet.<br />
<br />
Det är förstås hemskare om det hänt i verkligheten än en osann anklagelse att det hänt. Men för den som utsätts för en osann anklagelse om sexuella övergrepp på sitt eget barn är det sannolikt bland det värsta den personen kommer att få vara med om i livet. Det finns dessutom nästan alltid någon som kan tro att anklagelsen är sann.<br />
<br />
När en sådan anklagelse framförs i inledningen av ett mål blir det vanliga beslutet från rätten att barnet får bo med mamma tills det är utrett om anklagelsen är sann. Detta första beslut av tingsrätten kan därefter vara avgörande för hela målet. För även om det inte går att bevisa att anklagelsen inte var sann är det inte alltid lätt att bevisa att mamman ljugit.<br />
<br />
2.<br />
Pappan har misshandlat mamman eller barnet.<br />
<br />
Om kvinnan vill ljuga är det bättre att hon anklagar mannen för misshandel av henne än av barnet. Barnet kommer nämligen höras och det är vid ett sådant förhör stor ”risk” för mamman att barnet talar sanning.<br />
<br />
3.<br />
Pappan har alkoholproblem.<br />
<br />
Eftersom många har alkoholproblem är det en bra lögn att dra till med. Pappan kan på olika sätt bevisa att det är en lögn. Bra leverprover är ett bevis som går att ta med till den inledande förhandlingen.<br />
<br />
4.<br />
Pappan har psykiska problem.<br />
<br />
Vi vet ju idag hur mycket problem psykisk ohälsa ställt till med. Ett bra sätt att bemöta en sådan anklagelse är att vid förhandlingen vara lugn och saklig. En pappa som brusar upp av exempelvis en falsk anklagelse kan uppfattas som instabil. I rätten gäller det att visa sina bästa sidor.<br />
<br />
Jag brukar be mina klienter att hålla sig lugna under förhandlingen eftersom det ger ett gott intryck på rätten. Det först intrycket kan vara viktigt i många sammanhang, således även i våra domstolar.<br />
<br />
Det är faktiskt bättre att ombudet tar på sig rollen att brusa upp. För att vara advokat är att ha en viktig roll inte minst vid förhandlingar.<br />
<br />
5.<br />
Pappan saknar omsorgsförmåga.<br />
<br />
En vanlig anklagelse är att när barnet varit hos pappa kommer barnet hem inte bara med smutsiga kläder utan även smutsig in på bara kroppen. Pappan anklagas således för att inte sköta tvätt och barnets personliga hygien. Det går enkelt att motbevisa genom att filma barnet och barnets kläder när barnet åker till mamma. Men första gången anklagelsen framförs i rätten är det inte alltid lätt att vara förberedd på en sådan anklagelse.<br />
<br />
Det finns förstås många andra falska anklagelser. Vissa går att genomskåda, andra inte.<br />
<br />
<b>Hinder som är verkliga utan att behöva vara sanna</b><br />
<br />
Det finns objektiv sanning och subjektiv sanning.<br />
<br />
Objektiv sanning betyder att något är sant. Subjektiv sanning betyder att vi tror att något är sant. Den subjektiva sanningen behöver dock inte vara sann, men kan vara sann. Den objektiva sanningen är alltid sann.<br />
<br />
Det är ofta den subjektiva sanningen som är en del av processen i ett vårdnadsmål. Den objektiva sanningen vet inte alltid rätten eller ombudet något om. Det är inte heller säkert att båda parterna känner till den objektiva sanningen. Låter det krångligt? Jag skall med några exempel förklara med vad jag menar.<br />
<br />
1.<br />
Mamman anklagar pappan för sexuella övergrepp mot barnet för att hon tror att detta verkligen hänt.<br />
<br />
Utredningen visar därefter att mamman hade fel, men hennes anmälan var föranledd av en stark och verklig tro att övergrepp hade hänt.<br />
<br />
2.<br />
Mamman tror att pappan missbrukar när han har barnet. Det vara en helt obefogad oro, men ändå en oro som kan vara en verklig oro. Denna oro beror för det mesta på att pappan tidigare haft missbruksproblem, som han kommit över.<br />
<br />
3.<br />
Mammans oro i andra avseende än punkt 1. och p 2 ovan. Det går inte alltid bortse från mammans oro. Mammans oro brukar kunna ”smitta” barnet. Barnet kan via mamma förstå att allt inte är rätt hos pappa fastän allt egentligen bara är bra hos pappa.<br />
<br />
Mammors verkliga oro – befogad eller obefogad - måste rätten och pappor och vi ombud respektera. Många gånger går det under målets gång att bevisa att oron är obefogad, men inte alltid.<br />
<br />
Om oron är påhittad eller en verklig oro kan vara svårt att får klarhet i. Jag har varit med om båda delarna och jag har säkerligen tagit fel vid ett antal tillfällen. Jag anser dock att jag med ökad erfarenhet lärt mig hur man i de flesta fall kan skilja mellan den påhittade oron och den verkliga oron, men mitt jobb är att ifrågasätta motpartens oro om den inte är styrkt.<br />
<br />
<b>Åter till barnen</b><br />
<br />
Jag anser att det är av vikt att den som är ombud får en så pass bra kontakt med klienten att det är barnets bästa målet handlar, men vad som är bästa för barnet är upp till klienten att avgöra. Jag och klienten kan ha helt olika åsikter när vi diskuterar den frågan enskilt, men i rättssalen är jag alltid på klientens sida till 100 %. När jag skriver alltid menar jag alltid och därför vore det på sin plats att barnen i vissa mål fick ha ett eget ombud.Jörgen Friskhttp://www.blogger.com/profile/08558628588891734174noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4399452555913831986.post-28696217246256565462014-04-02T19:40:00.000+02:002014-04-02T19:40:01.580+02:00Personskadeärenden i domstolJag arbetar ganska mycket med personskador och det handlar allt som oftast om personer som skadats i trafiken. Personer som skadats så allvarligt att de blivit mer eller mindre invalidiserade. <br />
<br />
Skaderegleringen sker gentemot det fordon den skadade befann sig i eller rättare sagt det försäkringsbolag som bilen var försäkrat via. Blir man påkörd när man inte sitter i en bil –när man är ute och går till exempel- är det bilens försäkring som går att ta i anspråk.<br />
<br />
Vissa bilar är dock oförsäkrade och vissa smiter från olyckor. Då är man ändå försäkrad via Trafikförsäkringsföreningen. <br />
<br />
Det vanliga är att personskaderegleringen gentemot försäkringsbolaget sker utan några större konflikter. Man kanske blir oense om en och annan mindre post, men den skadade blir ofta nöjd med helheten. <br />
<br />
<b>Ombud</b><br />
<br />
Ofta har den skakade möjligheten att anlita advokat utan kostnad. Försäkringsbolaget står ofta den kostnaden. <br />
<br />
Skaderegleringen slutar oftast utan tvist. Ärendet kan pågå många år eftersom det kan ta lång tid innan man vet om den skakade kan komma tillbaka till ett vanligt arbete eller inte. Det kan även ta tid att veta om besvären – eller vissa besvär - blir kvarstående eller inte.<br />
<br />
Under flera år har ett mindre antal av mina ärenden varje år gått till domstol. Det beror på att jag och vissa av mina klienter ansett att försäkringsbolaget inte gett klienterna den ersättning som borde ha utgått i anledning av skadan. Går ärendet till domstol handlar det ofta om betydande belopp för den enskilde. Ärendena går bara till domstol via mig om såväl jag som klienterna är missnöjda.<br />
<br />
När jag som ombud medverkar till att starta en tvist i ett personskadeärende är det således alltid så att även jag anser att klienten fått mindre än vad klienten har rätt till. Jag anser i så fall dessutom att det går att bevisa att klienten har rätt. Om jag själv inte tror att jag klarar av att bevisa att klienten har rätt inleder jag ingen process. Då kan jag inte ta på mig uppdraget. Jag måste då be klienten att antingen ge upp eller kontakta annat ombud. Det går inte påbörja en tvist om man som advokat inte själv tror att målet kommer sluta bra för klienten.<br />
<br />
Vissa klienter är pigga på att starta en process. Andra är tveksamma. Några vill inte alls. Klienternas inställning har sällan att göra med hur processläget ser ut. Det har nämligen klienterna ofta mycket dålig insyn i. Rätt eller fel hamnar nämligen om att kunna bevisa sin rätt. Vissa tror det är enkelt, andra är inte alls lika optimistiska.<br />
<br />
Den som startar en process bör således fråga sitt ombud hur han eller hon ser på saken. Om advokaten är optimistisk är det sannolikt en optimism att lita på då den är grundad på kunskap<br />
i arbetet att processa. Är advokaten negativ eller tveksam? Då bör klienten ge upp eller kanske rådfråga ytterligare en advokat. <br />
<br />
Vad processerna handlar om förutom pengar? Det är ofta samma återkommande frågor.<br />
<br />
<b>1.<br />
Orsakssamband</b><br />
<br />
Klienten har en skada, men försäkringsbolaget via en eller flera av sina förtroendeläkare anser att det inte är styrkt att skadan beror på trafikolyckan.<br />
<br />
Förtroendeläkarnas skrivelser före en process är ofta korta och – kanske därför - svåra att förstå. <br />
<br />
<b>Kvinna 46 år</b><br />
<br />
Hon var med om en olycka 2009. Hon fick ont i anslutning till olyckan men åkte inte till akuten. Det onda gav inte med sig och efter fem dagar besökte hon därför vårdcentralen. Därefter handlar det om ett omfattande antal besök hos läkare.<br />
<br />
Försäkringsbolagets läkare skriver att eftersom kvinnan inte omgående sökte läkarvård kan hennes nackbesvär inte bero på trafikolyckan. Läkaren skriver också att hastigheten på det fordon som körde på min klients fordon var för låg vid olyckan för att kunna orsaka en nackskada.<br />
<br />
Kvinnan fick i slutet av 2011 beskedet av försäkringsbolaget att hon inte kunde få någon ersättning för den nackskada hon har. Därefter blev jag kontaktad av kvinnan. Jag tog del av alla hennes handlingar, som journaler, invaliditetsintyg och inte minst kvinnans egen berättelse om olyckan.<br />
<br />
Kvinnan hade inga nackbesvär före olyckan. Det berättade hon för mig. Hennes påstående hade stöd i hennes sjukjournaler och via uppgifter från anhöriga och vänner.<br />
<br />
Kvinnan hade också 100 % stöd av sin egen läkare. Den egna läkaren såg ingen annan förklaring till besvären än olyckan. Hennes läkare hade därför skrivit ett mycket utförligt och bra invaliditetsintyg. Med bra menar jag att intyget var lätt att förstå även för oss som inte är läkare. <br />
<br />
Låter försäkringsbolagets läkares utlåtande märkligt? Det är märkligt. För det första är det inte alla som besöker akuten efter en trafikolycka. Många tror att det onda kommer att ge mig sig efter en kortare tid, men så blir inte alltid fallet. För det andra blev kvinnan påkörd bakifrån och vilken hastighet hon blev påkörd vet bara den som körde på henne. Har den som körde talat sanning när han sa att hastigheten var 50 km per timme? Kanske. Kanske inte. Många som begått fel tummar på sanningen. Min erfarenhet är dessutom att 50 km per timme kan förorsaka en bestående nackskada.<br />
<br />
Men mest viktigt. Om klienten inte hade nackbesvär innan olyckan, men fick nackbesvär i samband med olyckan är det som jag ser det till 100 % klarlagt vad hennes nackbesvär beror på.<br />
<br />
Kvinnan hade två försäkringar. Bilförsäkringen och hemförsäkringen. Ersättning för invaliditet går att få från båda försäkringarna.<br />
<br />
Bilförsäkringen godtog till slut (utom rätta) att utge ersättning för invaliditet motsvarande en invaliditet om 6 %. Kvinnans läkare har bedömt invaliditeten till 16 %.<br />
<br />
Jag föreslog en kompromiss. Ersättning utifrån 11 % (halva vägen var). Försäkringsbolaget tackade nej.<br />
<br />
Ärendet gick till domstol. Det slutade med en förlikning. Den skadade fick ersättning som motsvarade 11 %. <br />
<br />
Varför förlikas? Då vet jag och klienten hur målet slutar. Det är svårt att veta hur en domstol bedömer invaliditetsgraden. Det ekonomiska utfallet var dessutom klienten nöjd med.<br />
<br />
Hemförsäkringen har sagt helt nej. Process har nyligen inletts. Jag kommer återkomma till hur den processen slutar. Ni vet redan vad jag tror. Jag tror inte målet går att förlora annat än om domstolen dömer fel.<br />
<br />
Dömer domstolar fel? Inte ofta, men det har hänt och det kommer att hända igen. Om de alltid dömde rätt skulle vi inte behöva överinstanser som hovrätter och Högsta Domstolen.<br />
<br />
Dömer Högsta Domstolen alltid rätt? Nej, det har till och med hänt att HD medgett att HD dömt fel. HD medgav detta så sent som i ett mål juni 2013. Ingen är felfri. Inte ens HD.<br />
<br />
<b>2.<br />
Förlorad arbetsinkomst</b><br />
<br />
Det är ofta den viktigaste posten att reglera i ett personskadeärende.<br />
<br />
<b>Kvinna 28 år</b><br />
<br />
Jag företrädde inte henne i personskadeärendet emot Folksam. Kvinnan skadade sig illa och hon fick livränta av Folksam. Med livränta fick hon en inkomst om ca 180 000 kr per år, vilket ger en inkomst om 15 000 kr per månad.<br />
<br />
Klienten var missnöjd med livräntan men också missnöjd med ersättning för invaliditeten och utlägg.<br />
<br />
Jag gick igenom ärendet och delade klientens uppfattning om att 15 000 kr per månad var ett för lågt belopp. Jag ansåg dock att de handlingarna hon hade tillgång till inte gav stöd för att invaliditetsersättningen var för låg och utläggen handlade endast om några tusenlappar så den frågan ansåg jag inte att man kunde ta upp i domstol.<br />
<br />
Jag ansåg att klienten skulle begära ungefär ytterligare 1 500 000 kr för inkomstförlust, vilket var det belopp stämningsansökan omfattade.<br />
<br />
Det fanns vissa bevisproblem i målet, som jag inte närmare kan gå in på. Bevisproblemen är i sig ganska tråkiga att läsa om, men förlorar man ett mål i ett personskadeärende handlar det ofta om att bevisningen inte räckte till.<br />
<br />
Försäkringsbolaget lämnade förlikningsbud under målets gång. Från början var det mycket blygsamma bud. Bud som klienten på min inrådan tackade nej till.<br />
<br />
Till slut kom ett bud på 750 000 kr, vilket klienten – även det på min inrådan – tackade ja till.<br />
<br />
Varför tacka nej till 750 000 kr när man yrkat 1 500 000 kr? Yrkandet kan ha varit något i överkant och 750 000 kr är ett stort belopp för många klienter. Bevisproblemen som fanns hade dessutom kunnat sätta stopp för en vinnande dom. <br />
<br />
Förlikningen innebar också slut på processandet och pengar i handen nu och inte först om flera år.<br />
<br />
När det gäller inkomstförlust anser jag att den skadade inte ska ge sig om det handlar om större belopp. Det är nästan alltid värt att ta risken att processa om advokaten tror på målet.<br />
<br />
<b>Flicka 14 år</b><br />
<br />
Hon var 14 år när hon blev svårt skadad. Det hände under en operation. Det handlade om att läkaren som opererade gjorde ett allvarligt fel. Felet innebar att klienten har blivit rullstolsbunden (men hon har trots detta kunnat få barn). Hon är således inte 14 år längre.<br />
<br />
Flickan/kvinnan var och är förstås mycket besviken på läkaren. Hur besviken? Så besviken man kan vara på någon, som man anser ha förstört ens liv.<br />
<br />
Flickan kontaktade inte mig. Det gjorde hennes pappa som tyckte att skaderegleringen mot försäkringsbolaget inte fungerade bra. Viss ersättning hade utgått, men inte i närheten av vad den skakades pappa ansåg skäligt.<br />
<br />
Jag brukar inte arbeta med personskadeärenden som avser felbehandlingar eftersom den skakade i så fall själv får stå för ombudskostnaderna. Jag brukar i stället ge råd om hur den skakade själv ska sköta sitt eget ärende.<br />
<br />
Detta var således ett undantagsfall och pappan betalade ett mindre arvode som jag avsåg att nöja mig med om resultatet inte blev det enda rätta, nämligen betydande ersättning för skadan.<br />
<br />
Jag arbetade med ärendet lång tid och var många gånger inne på att ärendet kommer att bli föremål för en kommande process i domstol. Till slut erbjöds klienten ca 9 000 000 kr vilket då var taket i försäkringen, d v s högsta belopp som kan utgå. Pengarna har haft stor betydelse för klienten, som tack vare ersättningen kan göra sådant hon tidigare bara drömt om. Hennes livskvalitet har ökat. Pengar har betydelse. <br />
<br />
Om erbjudandet inte hade kommit till slut är detta ett ärende som hamnat i domstol. Jag är övertygad om att det skulle gått bra vid en prövning i sak i domstol. Jag är dock glad och tacksam för att en svårt skadad klient inte behövde processa. En process i sig skulle ha tagit många år om den behövt gå igenom alla instanser.<br />
<br />
Jag har i tidigare bloggar nämnt några andra ärenden under årens lopp och nöjer mig denna gång med de tre ärenden jag ovan tagit upp.<br />
<br />
Jag vill slutligen en gång till nämna att de flesta ärenden slutar utan process. Jag tycker att försäkringsbolagen är bra att ha att göra med. Försäkringsbolagen har en viktig uppgift och de sköter ofta ärendena mycket bra. Men det är alltid viktigt att bevaka sin egen rätt. Det underlättas ofta av att ha ett kunnigt och engagerat ombud som biträde.<br />
<br />
Att arbeta med personskadeärenden har underlättats av dagen teknik. Med många klienter håller jag kontakten enbart via mejl. Det betyder att klienterna kan skriva till mig när de vill. Vill de skicka mejl mitt i natten eller under en helg går det bra. Jag brukar alltid svar inom en vecka och arbeta med ärendet när jag har lugn och ro. Förr träffade jag alla klienter, men det var inte effektivare. Visserligen är det mer socialt att träffas, men vill klienterna vara sociala har de säkert någon trevligare person än mig att umgås med. Jag gillar att arbeta när det är arbetstid och inte vara annat än advokat under arbetstid. Mitt uppdrag är att hjälpa klienterna med deras personskadeärende. Den sociala biten klarar klienterna utmärkt själva utan min närvaro. <br />
<br />
Ska inte arbetet även vara att lyssna och trösta? Till viss del kan kurativ verksamhet behövas och godtas i det juridiska arbetet, men kurativ verksamhet finns det i mina ögon många som är betydligt bättre på än advokatkåren. <br />
<br />
Jörgen Friskhttp://www.blogger.com/profile/08558628588891734174noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4399452555913831986.post-87162681041873301202013-12-21T11:01:00.000+01:002013-12-21T11:01:29.632+01:00Tvister i våra domstolar är svåra att driva ända till dom när klienternas hela ekonomi står på spelI min egenskap av advokat är jag ofta i domstol. Målen kan delas upp i brottmål, familjemål och övriga tvister.<br />
<br />
<b>Brottmålen</b><br />
<br />
Då har klienten inte valt att hamna i en process. Klienten står i stället åtalad av staten via åklagaren för ett av åklagaren påstått brott. Brottmål kan i teorin även drivas privat, men det är mycket ovanligt och något jag varit med om endast vid några tillfällen.<br />
<br />
Som brottmålsadvokat har man två uppgifter. När klienten nekar handlar det om att peka på det som talar för en friande dom, men samtidigt även plädera för mildast möjliga påföljd för klienten.<br />
<br />
När klienten erkänner handlar det om det senare, d v s plädera för mildast möjliga påföljd.<br />
<br />
Det finns ett fåtal undantagsfall där man som advokat nog bör tala för en friande dom trots att<br />
klienten valt att erkänna gärningen. Det handlar om de få fall där man med fog kan tvivla på att klienten - trots erkännande - är skyldig till brott. Thomas Quick målen kanske var sådana mål? Jag vet inte. Jag är inte tillräckligt insatt i de målen, trots allt som stått om målen i media. Jag är således inte kritisk mot Thomas Quicks försvarare för att jag inte vet om<br />
han begick något fel eller inte.<br />
<br />
I brottmålen finns inget att förlika. Målen måste prövas i sak, förutom att man i godo kan göra upp (förlikas) i den del målen eventuellt även avser skadestånd. Många gånger finns det med ett skadeståndsyrkande från målsäganden (den som utsatts för brott).<br />
<b><br />
Familjemålen</b><br />
<br />
De handlar ofta om vårdnaden om barn, barns boende eller umgänge med barn. Varje gång ett sådant mål måste avgöras av domstol är det en förlust. Det bästa är när parterna - kanske via oss ombud - lyckas komma överens. De flesta mål slutar därför med en överenskommelse.<br />
<br />
Det heter att de målen är indispositiva vilket betyder att domstolen har sista ordet, men domstolen går nästa aldrig emot vad parterna (föräldrarna) själva kommit överens om. <br />
<br />
I familjemålen får parterna stå sina egna rättegångskostnader. I vissa undantagsfall kan en förälder förpliktas att stå motpartens rättegångskostnader helt eller delvis, men då handlar det om att ena föräldern förorsakat onödiga rättegångskostnader i målet, vilket inte är vanligt. I vart fall inte när föräldern företräds av en advokat. <br />
<br />
<b>Övriga tvister</b><br />
<br />
Det kan handla om i stort sett vad som helst. Fordringar, grannbråk, fel i fastighet, entreprenadarbeten o s v. Ofta är ena parten eller båda parterna privatpersoner. <br />
<br />
Att ge sig in i en tvist är ofta ett riskabelt ekonomiskt projekt för den enskilde. Jag ska med ett konkret fall redogöra för den ekonomiska risken. Fallet i sig visar på den fara som jag tänker på.<br />
<br />
<b>Det konkreta fallet</b> <br />
<br />
Två makar i sin bästa ålder (min ålder förstås) anlitar ett byggföretag för att bygga om i stort sett hela sitt bostadshus. Makarna vet att det kommer kosta en hel del men ser entreprenaden som ett bra och riktigt beslut.<br />
<br />
Byggföretaget påbörjar arbetet men under arbetets gång blir företaget och makarna oense om priset. Byggföretaget hävdar att löpande pris är avtalat och att arbetet kommer att kosta ca 1 000 000 kr. Makarna hävdar att fast pris om 500 000 kr är avtalat.<br />
<br />
Det tråkiga är att det inte finns något skriftligt avtal mellan byggföretaget och makarna. Avtalet är ett muntligt avtal.<br />
<br />
När företaget och makarna blir oense har makarna redan erlagt 300 000 kr. Oenighet om priset medför att byggföretaget bums och omedelbart avbryter entreprenaden. Byggföretaget tar sitt pick och pack och drar. <br />
<br />
Entreprenaden var påbörjat men inte klart. Hur mycket som var klart? Det råder det också tvist om. Byggföretaget menar att nästa allt var klart. Makarna påstår att entreprenaden var klar till ungefär 50 %.<br />
<br />
Entreprenören skickar en slutfaktura på 800 000 kr till makarna. Att betala således 500 000 kr till enligt företaget. Konsumenterna säger nej. Avtalat pris var ju 500 000 kr. Makarna har redan betalat 300 000 kr och eftersom makarna menar att ungefär halva entreprenaden återstår vill de inte betala en krona till.<br />
<br />
Företaget anlitar en egen advokat. Advokaten skickar ett krav till konsumenterna och hotar med stämning vid utebliven betalning. Det är vad man har rätt att hota med. Det är inget olaga hot. Poliser får hota med våld i vissa situationer. Vem som helst får hota med att gå till domstol vid tvist.<br />
<br />
Först nu kommer jag in i bilden. Konsumenterna vänder sig till mig. Jag skriver brev till företagets advokat och förklarar att företaget får vara nöjd med vad de hittills erhållit dels eftersom fast pris 500 000 kr var avtalat, dels för att endast hälften av entreprenaden var färdigställd.<br />
<br />
Det blir tyst viss tid men därefter ger företaget in en stämningsansökan mot mina klienter.<br />
Förlorar de målet har de att betala 500 000 kr + rättegångskostnader. Det handlar således om stora pengar. För många handlar det om belopp som är svåra att hantera.<br />
<br />
Jag söker rättsskydd åt klienterna via deras hemförsäkring och rättsskydd beviljas omgående. Försäkringsbolaget ger ett snabbt besked om att försäkringen täcker rättegångskostnader om 200 000 kr, men att självrisken är 20 %. Självrisken är alltid 20 % eller 25 %.<br />
<br />
Rättsskyddet innebär att om klienterna förlorar målet och rättegångskostnaderna sammanlagt blir 200 000 kr har klienterna själva att betala 40 000 kr (20 % av 200 000 kr). 200 000 kr är mycket pengar men i vissa processer överstiger rättegångskostnaderna ett belopp om 200 000 kr. Rättegångskostnader som överstiger 200 000 kr har klienterna – vid förlust – själva att stå för.<br />
<br />
Om tvisten enbart handlat om vad som var avtalat pris hade jag kunnat lova att de samman-lagda rättegångskostnaderna inte riskerat att bli i närheten av 200 000 kr. Inte ens i närheten av 100 000 kr.<br />
<br />
Tvisten handlar dock inte enbart om avtalat pris. Den handlar om ytterligare 19 olika tvistepunkter i entreprenaden. Den handlar om byggföretaget saltat den räkning de skickat, den handlar om vilka arbeten företaget utfört, den handlar om kvalitén på många delar av det utförda arbetet, den handlar om makarnas reklamation skett i rätt tid o s v. Det handlar med andra ord om en mycket omfattande tvist.<br />
<br />
Mitt arbete försvåras av att jag har att göra med en mycket duktig advokat på andra sidan. En helt jämbördig motståndare, med stor erfarenhet av domstolstvister. Vi gör allt vad vi kan för våra klienter och vi gör båda ett bra arbete. Målet pågår några år innan huvudförhandling närmar sig. <br />
<br />
Några veckor innan förhandlingen går jag igenom målet mycket noga för att bedöma hur tvisten kommer att sluta punkt för punkt. Jag ser en jämn match framför mig. Jag tror att vi vinner en del, men inte allt. <br />
<br />
Jag skulle för att få mer erfarenhet och vishet gärna vilja få prövning av tvisten, men jag har ett stort ansvar mot klienterna. Jag måste i första hand alltid försöka hitta bästa möjliga lösning för mina klienter.<br />
<br />
Vinna målet vore förstås den bästa lösningen. Men det finns problem. Ett stort problem är att avtalet mellan parterna är muntligt. Vem ska vinna vad avser avtalat pris i en sådan situation?<br />
Den som kan bevisa sin rätt, men det är inte säkert att tingsrätten anser att någon av parterna kan bevisa vad som är avtalat. När ord står mot ord är det inte alltid tingsrätten tror mer på någon av parterna.<br />
<br />
Om vare sig konsumenten eller näringsidkaren lyckas bevisa vad som är avtalat finns det en bestämmelse i konsumenttjänstlagen (51 §) som ger konsumenten rätt om avtalat pris vid småhusentreprenader.<br />
<br />
Den konsument som läser 51 § konsumenttjänstlagen tror sig därför få rätt om ord står mot ord. Men det finns alltid ett men. 51 § gäller bara vid nybyggnad och tillbyggnad. Den gäller inte vid ombyggnad eller reparationer. Varför? Fråga inte mig. Jag har läst lagens förarbeten noga utan att förstå varför.<br />
<br />
Denna entreprenad handlar om ombyggnad/reparation.<br />
<br />
Är det makarna som då ska ha bevisbördan? Det är inte heller säkert. Huvudregeln är att bevisbördan ligger på den som påstår fast pris, men det är en huvudregel som domstolar kan komma att döma emot. Det finns inget fall från HD som avser ombyggnad vid småhusentreprenad.<br />
<br />
Ville jag ha svar på frågan vad som gäller måste målet helst upp ända till HD. Det skulle hjälpa mina klienter endast om HD la bevisbördan på näringsidkaren.<br />
<br />
Det fanns dock många andra frågor än avtalat pris.<br />
<br />
Min uppfattning är att ungefär hela rättsskyddet skulle gå åt vid prövning i första instans.<br />
Jag träffar makarna ungefär en vecka innan förhandling. Vi pratar förstås om målet och de ekonomiska riskerna. Makarna vill inte förlora. De vill inte att målet ska gå vidare till hovrätten och därefter kanske till HD.<br />
<br />
Jag förstår makarna. Jag kan inte lova att vinna målet. Inte ens i någon del. För i så fall skulle jag lova att domstolen ser på saken som jag gör. Det vet jag aldrig i förhand även om jag ibland tror mig veta hur domstolen kommer att döma.<br />
<br />
Efter mötet med makarna får jag friheten att inleda förlikningsförhandlingar med motpartsombudet. Det slutar med en förlikning mellan parterna.<br />
<br />
Makarna får betala betydligt mindre än hälften av vad de var stämda på, men ändå ett stort belopp. Jag tror inte makarna är helt nöjda, men alternativet var en tvist i tingsrätten som sannolikt gått vidare till hovrätten, oavsett utgången i tingsrätten.<br />
<br />
Hade inte jag och den andra advokaten varit nöjdare med att målet prövats i tingsrätten och gått vidare till hovrätten? Vi hade ju tjänat mer pengar på det. Det hade ingen av oss varit.<br />
Ingen av oss vill riskera klienters medel i onödan. Vi visste båda att utgången var oviss.<br />
Vi ville inte lägga klienternas öden i händer på domare som vi inte vet hur de skulle ha dömt.<br />
Vi hade båda ansvar för våra egna klienter.<br />
<br />
Jag är dock mycket nyfiken hur målet skulle ha gått vid en rättslig prövning. Men när klienterna inte är Volvo eller något annat storföretag som har råd att processa utan att tänka på rättegångskostnaderna stannar många mål vid en förlikning. Vanligt folk har inte råd att förlora en stor och omfattande process. Så enkelt är det, men det är samtidigt det svåra med advokatyrket.<br />
<br />
Kan jag inleda en process där jag tror att klienten kommer att förlora målet? Nej det sker aldrig. Om jag inte tror på klientens sak måste klienten söka ett annat ombud. Jag kan aldrig tänka mig påbörja ett mål jag tror klienten kommer att förlora. Med aldrig menar jag aldrig. <br />
Inga undantag. Undantagen är många gånger huvudregel i juridikens förtrollade värld.<br />
<br />
<br />
<br />
Jörgen Friskhttp://www.blogger.com/profile/08558628588891734174noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4399452555913831986.post-85934171265003919592013-09-28T21:07:00.001+02:002013-09-28T21:07:34.368+02:00HD:s nya praxis avseende dubbelbestraffning, Ne bis idemHD:s beslut den 11 juni 2013 (mål B 4946-12) att förbjuda dubbelbestraffning var väntat. Jag kan dock inte annat än känna mig nöjd eftersom jag redan mars 2010 (i DN) förklarade varför jag ansåg att det HD nu 2013 kommit fram till är det enda rätta. <br />
<br />
HD har i ett mål den 16 juli 2013 (mål Ö 1526-13) uttalat sig om möjligheten till resning för de som dubbelbestraffats. Alla som tidigare dubbelbestraffats kommer inte att få resning avseende brottmålet.<br />
<br />
De som först åtalats och därefter påförts skattetillägg kommer inte att få resning avseende brottmålet. De får i stället söka resning i förvaltningsdomstol avseende skattetillägget. <br />
<br />
De vars rättsliga brottmålsförfarande avslutades före 2009 verkar heller inte kunna få resning.<br />
Kanske kommer datumet sättas till den 1 januari 2009, men det kan också bli den 1 februari 2009 eller den 10 februari 2009. Jag är osäker på det exakta datumet. För en del har det exakta datumet stor betydelse. Jag har nyligen gett in en resningsansökan där det rättsliga förfarandet avslutades i slutet av januari 2009. För min klient vore det mycket tråkigt om HD anser att brytdatumet blir den 1 februari 2009 eller den 10 februari 2010. Klientens tröst är i så fall att hans ärende fortsätter i Europadomstolen, men nu ligger ärendet stilla i Europadomstolen i avvaktan på hur det går i resningsärendet i HD. <br />
<br />
För de som har pågående mål i Europadomstolen kommer HD:s avgörande sannolikt innebära att de som numera kan få resning inte får någon prövning i Europadomstolen. HD:s beslut innebär att för de som kan få resning är de inhemska rättsmedlen inte längre uttömda, vilket är en förutsättning för prövning i Europadomstolen. Många klagomål i Europadomstolen lär därför bli avskrivna.<br />
<br />
För de som har kvar rätten till prövning i Europadomstolen kommer en fråga bli om de som dömts före den 1 januari 2009 (som kan vara den 1 februari 2009 eller den 10 februari 2009) har rätt till skadestånd och i så fall hur långt tillbaka i tiden. Jag anser fortfarande att det finns starka skäl för att bestämma tiden till i vart fall några år innan 2009. Detta eftersom ett mycket viktigt avgörande i Europadomstolen från början av 2009 avsåg förhållandena i medlemsstaterna flera år innan 2009.<br />
<br />
För de som inte får resning finns en fråga. Kan de ändå få skadestånd? Jag har inget svar på den frågan och tror att den frågan i allra högsta grad kommer att påverkas av framtida avgöranden från Europadomstolen.<br />
<br />
Det första avgörandet från Europadomstolen borde komma nästa år.<br />
<br />
HD har i sitt beslut inte tillåtit genomsyn. Med genomsyn avser jag invändningen om att åtal borde avvisas även om skattetillägg påförts den juridiska personen, om det direkt eller indirekt ekonomiskt belastat den åtalade. Det invändningen godtog inte HD. Denna fråga kommer sannolikt att prövas av Europadomstolen. Den vanliga formen av juridisk person är ett aktiebolag.<br />
<br />
<b>Skatteverket</b><br />
<br />
HD har framhållit att domstolar och åklagare har rätt att utgå ifrån att beslut från Skatteverket är rätt och riktiga. Det betyder att domare och åklagare inte aktivt behöver granska Skatteverkets beslut. Så som det redan var tidigare.<br />
<br />
Jag anser dock att det på oss som är offentliga försvarare efter HD:s avgörande ställs ännu högra krav att vara aktiva och noga granska de skattebeslut som ligger bakom åtalen i skattebrott. Det är inte svårt att vara noggrann (men det kan ta viss tid). Skatterevisioner kan många gånger få lagboken att framstå som tunn.<br />
<br />
Jag tror att det finns många fall där dubbelbestraffning förekommer, utan att domare, åklagare och försvarare inser detta. Förr – när dubbelbestraffning inte var dubbelbestraffning – spelade det mindre roll om ”ingen” förstod detta för då var det inte att anse som dubbelbestraffning.<br />
<br />
Hur kan det finnas dubbelbestraffning som alla i ett mål kan missa? Jag kan med ett exempel förklara vad jag menar.<br />
<br />
En företagare har underlåtit att betala den juridiska personens moms om låt säga 1 000 000 kr.<br />
Företaget – ett aktiebolag – påförs därför moms med 1 000 000 kr och skattetillägg å momsen. Skatteverket yrkar inte att företagaren ska betala momsen i egenskap av ställföreträdare enligt skatteförfarandelagen (tidigare skattebetalningslagen).<br />
<br />
Åklagaren väcker åtal och understryker att den åtalade inte krävts på betalning av momsen och ej heller på skattetillägget å momsen. Domstolen och försvararen ser därför inget hinder för åtal. Den åtalade döms och sätts bakom lås och bom, dock ej på vatten och bröd (ett sedan länge avskaffat straff)<br />
<br />
Skatteverket hade dock fått klart för sig att företagaren stoppat momsen i egen ficka och hade därför höjt företagarens inkomst av tjänst med 1 000 000 kr och påfört skattetillägg med<br />
40 %.<br />
<br />
I praktiken har således företagaren beskattas för den moms åtalet avser och även påförts skattetillägg på den moms åtalet avser. Är detta dubbelbestraffning? Då ska åtalet avvisas.<br />
Denna fråga har jag i ett nu pågående mål i en av våra hovrätter. Om det inte skulle vara sådan dubbelbestraffning som förhindrar åtal menar jag i andra hand att den omständigheten att den åtalade påförts skattetillägg talar för en betydligt mildare dom än om så inte var fallet.<br />
<br />
Har inte HD prövat ovan nämnda fråga? Det anser jag inte. Kanske för att det i det mål HD dömde inte förekom ovan nämnd form av dubbelbestraffning? Eller kanske för att försvaret inte kom med denna invändning? HD har ju själva skrivit att det inte ankommer på domstolarna eller åklagarna att nitiskt nagelfara bakomliggande skattebeslut.<br />
<br />
Försvararens roll i skattebrottsmål har - som jag ser det - utökats till att nitiskt gå igenom hela den skatteprocess som ligger bakom åtalet. I vissa fall kan denna granskning ske i gott samarbete med klienten (den åtalade), men alla klienter har inte själv ork eller kunnande att ta tag i granskningen på egen hand eller ens tillsammans med sin försvarare. <br />
<br />
<b>Beslut från HD</b><br />
<br />
I veckan fick jag – min klient om man ska vara noga – ett beslut från HD som avsåg dubbelbestraffning. Åtalet avvisades och underinstansernas domar undanröjdes, förutom rätten till ersättning för klientens försvar (jag blev inte utan ”lön” med andra ord). Det tog mig drygt 3 år innan jag fick rätt i ett konkret fall i det ämne jag skrivit om sedan mars 2010. Det<br />
är därför en bra vecka, trots vädret.<br />
<br />
För en vecka sedan hade vi sensommar. När jag skriver dessa rader snöar det. Var tog hösten vägen? Det blir mitt nästa bloggämne eller så blir det något mer juridiskt ämne. Vi får se.<br />
<br />
Trevlig helg.<br />
Jörgen Friskhttp://www.blogger.com/profile/08558628588891734174noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4399452555913831986.post-17608774209650225712013-09-28T21:06:00.001+02:002013-09-28T21:06:56.893+02:00HD:s nya praxis avseende dubbelbestraffning, Ne bis idemHD:s beslut den 11 juni 2013 (mål B 4946-12) att förbjuda dubbelbestraffning var väntat. Jag kan dock inte annat än känna mig nöjd eftersom jag redan mars 2010 (i DN) förklarade varför jag ansåg att det HD nu 2013 kommit fram till är det enda rätta. <br />
<br />
HD har i ett mål den 16 juli 2013 (mål Ö 1526-13) uttalat sig om möjligheten till resning för de som dubbelbestraffats. Alla som tidigare dubbelbestraffats kommer inte att få resning avseende brottmålet.<br />
<br />
De som först åtalats och därefter påförts skattetillägg kommer inte att få resning avseende brottmålet. De får i stället söka resning i förvaltningsdomstol avseende skattetillägget. <br />
<br />
De vars rättsliga brottmålsförfarande avslutades före 2009 verkar heller inte kunna få resning.<br />
Kanske kommer datumet sättas till den 1 januari 2009, men det kan också bli den 1 februari 2009 eller den 10 februari 2009. Jag är osäker på det exakta datumet. För en del har det exakta datumet stor betydelse. Jag har nyligen gett in en resningsansökan där det rättsliga förfarandet avslutades i slutet av januari 2009. För min klient vore det mycket tråkigt om HD anser att brytdatumet blir den 1 februari 2009 eller den 10 februari 2010. Klientens tröst är i så fall att hans ärende fortsätter i Europadomstolen, men nu ligger ärendet stilla i Europadomstolen i avvaktan på hur det går i resningsärendet i HD. <br />
<br />
För de som har pågående mål i Europadomstolen kommer HD:s avgörande sannolikt innebära att de som numera kan få resning inte får någon prövning i Europadomstolen. HD:s beslut innebär att för de som kan få resning är de inhemska rättsmedlen inte längre uttömda, vilket är en förutsättning för prövning i Europadomstolen. Många klagomål i Europadomstolen lär därför bli avskrivna.<br />
<br />
För de som har kvar rätten till prövning i Europadomstolen kommer en fråga bli om de som dömts före den 1 januari 2009 (som kan vara den 1 februari 2009 eller den 10 februari 2009) har rätt till skadestånd och i så fall hur långt tillbaka i tiden. Jag anser fortfarande att det finns starka skäl för att bestämma tiden till i vart fall några år innan 2009. Detta eftersom ett mycket viktigt avgörande i Europadomstolen från början av 2009 avsåg förhållandena i medlemsstaterna flera år innan 2009.<br />
<br />
För de som inte får resning finns en fråga. Kan de ändå få skadestånd? Jag har inget svar på den frågan och tror att den frågan i allra högsta grad kommer att påverkas av framtida avgöranden från Europadomstolen.<br />
<br />
Det första avgörandet från Europadomstolen borde komma nästa år.<br />
<br />
HD har i sitt beslut inte tillåtit genomsyn. Med genomsyn avser jag invändningen om att åtal borde avvisas även om skattetillägg påförts den juridiska personen, om det direkt eller indirekt ekonomiskt belastat den åtalade. Det invändningen godtog inte HD. Denna fråga kommer sannolikt att prövas av Europadomstolen. Den vanliga formen av juridisk person är ett aktiebolag.<br />
<br />
<b>Skatteverket</b><br />
<br />
HD har framhållit att domstolar och åklagare har rätt att utgå ifrån att beslut från Skatteverket är rätt och riktiga. Det betyder att domare och åklagare inte aktivt behöver granska Skatteverkets beslut. Så som det redan var tidigare.<br />
<br />
Jag anser dock att det på oss som är offentliga försvarare efter HD:s avgörande ställs ännu högra krav att vara aktiva och noga granska de skattebeslut som ligger bakom åtalen i skattebrott. Det är inte svårt att vara noggrann (men det kan ta viss tid). Skatterevisioner kan många gånger få lagboken att framstå som tunn.<br />
<br />
Jag tror att det finns många fall där dubbelbestraffning förekommer, utan att domare, åklagare och försvarare inser detta. Förr – när dubbelbestraffning inte var dubbelbestraffning – spelade det mindre roll om ”ingen” förstod detta för då var det inte att anse som dubbelbestraffning.<br />
<br />
Hur kan det finnas dubbelbestraffning som alla i ett mål kan missa? Jag kan med ett exempel förklara vad jag menar.<br />
<br />
En företagare har underlåtit att betala den juridiska personens moms om låt säga 1 000 000 kr.<br />
Företaget – ett aktiebolag – påförs därför moms med 1 000 000 kr och skattetillägg å momsen. Skatteverket yrkar inte att företagaren ska betala momsen i egenskap av ställföreträdare enligt skatteförfarandelagen (tidigare skattebetalningslagen).<br />
<br />
Åklagaren väcker åtal och understryker att den åtalade inte krävts på betalning av momsen och ej heller på skattetillägget å momsen. Domstolen och försvararen ser därför inget hinder för åtal. Den åtalade döms och sätts bakom lås och bom, dock ej på vatten och bröd (ett sedan länge avskaffat straff)<br />
<br />
Skatteverket hade dock fått klart för sig att företagaren stoppat momsen i egen ficka och hade därför höjt företagarens inkomst av tjänst med 1 000 000 kr och påfört skattetillägg med<br />
40 %.<br />
<br />
I praktiken har således företagaren beskattas för den moms åtalet avser och även påförts skattetillägg på den moms åtalet avser. Är detta dubbelbestraffning? Då ska åtalet avvisas.<br />
Denna fråga har jag i ett nu pågående mål i en av våra hovrätter. Om det inte skulle vara sådan dubbelbestraffning som förhindrar åtal menar jag i andra hand att den omständigheten att den åtalade påförts skattetillägg talar för en betydligt mildare dom än om så inte var fallet.<br />
<br />
Har inte HD prövat ovan nämnda fråga? Det anser jag inte. Kanske för att det i det mål HD dömde inte förekom ovan nämnd form av dubbelbestraffning? Eller kanske för att försvaret inte kom med denna invändning? HD har ju själva skrivit att det inte ankommer på domstolarna eller åklagarna att nitiskt nagelfara bakomliggande skattebeslut.<br />
<br />
Försvararens roll i skattebrottsmål har - som jag ser det - utökats till att nitiskt gå igenom hela den skatteprocess som ligger bakom åtalet. I vissa fall kan denna granskning ske i gott samarbete med klienten (den åtalade), men alla klienter har inte själv ork eller kunnande att ta tag i granskningen på egen hand eller ens tillsammans med sin försvarare. <br />
<br />
<b>Beslut från HD</b><br />
<br />
I veckan fick jag – min klient om man ska vara noga – ett beslut från HD som avsåg dubbelbestraffning. Åtalet avvisades och underinstansernas domar undanröjdes, förutom rätten till ersättning för klientens försvar (jag blev inte utan ”lön” med andra ord). Det tog mig drygt 3 år innan jag fick rätt i ett konkret fall i det ämne jag skrivit om sedan mars 2010. Det<br />
är därför en bra vecka, trots vädret.<br />
<br />
För en vecka sedan hade vi sensommar. När jag skriver dessa rader snöar det. Var tog hösten vägen? Det blir mitt nästa bloggämne eller så blir det något mer juridiskt ämne. Vi får se.<br />
<br />
Trevlig helg.<br />
Jörgen Friskhttp://www.blogger.com/profile/08558628588891734174noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4399452555913831986.post-76994555548777847942013-07-19T15:46:00.001+02:002013-07-19T17:22:43.011+02:00Dubbelbestraffningsfrågan – HD:s beslut den 16 juli 2013Ni som följt min blogg vet att skattetillägg och åtal för den handling som medfört skattetillägg är ett ämne jag ofta skrivit om och i dag är en lämplig dag att återkomma till det ämnet.<br />
<br />
HD har i veckan beslutat – <a href="http://www.hogstadomstolen.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2013/2013-07-16%20O%201526-13%20Beslut.pdf ">mål nr Ö 1526-13</a> - att resning kommer att beviljas för vissa av de som tidigare dömts för skattebrott och påförts skattetillägg. Den 10 februari 2009 är det datum som redan dömda ska hålla reda på.<br />
<br />
De som först påförts skattetillägg och därefter den 10 februari 2009 eller senare dömts för skattebrott ska alla kunna få resning.<br />
<br />
De som dömts före den 10 februari 2009 kan möjligen få resning om skatteförfarandena avseende skattetillägg påbörjades efter brottmålsdomarna, men skatteförfarandena måste i så fall ha påbörjats den 10 februari 2009 eller senare. <br />
<br />
Den 10 februari 2009 beslutade Europadomstolen att dubbla straff i form av såväl skattetillägg som åtal (och fällande eller friande brottmålsdom) stred mot Europakonventionen. HD framhåller att det beslutat av Europadomstolen var en tydlig ändring av rättsläget. <br />
<br />
<b>Vad betyder HD:s dom?</b><br />
<br />
Det är uppenbart att alla som påförts skattetillägg och dömts för brott efter den 10 februari 2009 (och sannolikt även exakt den 10 februari 2009) kommer att få resning och att det betyder att de brottsmålsdomar som redan finns kommer att undanröjas genom att åtalen för skattebrott avvisas via resningsinstitutet.<br />
<br />
De som får sina domar undanröjda kommer att få skadestånd. Det kommer inte bli samma skadestånd för alla, utan det kommer ske en individuell bedömning i varje enskilt fall. <br />
<br />
Frågan är om de som blev dömda innan den 10 februari 2009 kan få skadestånd eller agera på annat sätt. Jag vet de som dömts bara några månader innan den 10 februari 2009. Jag tror att det kan bli svårt för de personerna att få skadestånd, men jag anser att HD:s beslut endast undanröjer möjligheten till resning och inte utgör hinder för skadestånd. Jag befarar dock att Staten och kanske många domare kommer anse att dagens beslut av HD också är ett hinder för att erhålla skadestånd. Jag skulle dock välkomna en prövning av rätten till skadestånd för tiden innan den 10 februari 2009 och jag är säker på att flera sådana fall kommer att prövas.<br />
<br />
Jag rekommenderar alla som nu sitter i fängelse men som är dömda innan den 10 februari 2009 att söka nåd. Det är inte rimligt att dessa personer ska behöva avtjäna ytterligare tid när de som begått brott senare än dem kommer att friges eller - numera – inte ens kommer att åtalas för skattebrott. Regeringen kan inte ge alla de som sitter för skattebrott allmän amnesti eftersom de som sitter för skattebrott även kan vara dömda för andra brott. Det måste därför ske en enskild bedömning i varje enskilt fall. <br />
<br />
Jag förstår att det inom kort kommer en lagändring. Jag tror att de som begått skattebrott antingen får välja mellan skattetillägg eller åtal för skattebrott, men vid grova skattebrott lär nog ingen valmöjlighet finnas. Då blir det – gissar jag – åtal, men endast åtal. Det kan även bli andra lagtekniska lösningar. Det är dock upp till Staten att snabbt agera. Den situation som råder idag är oacceptabel och har i praktiken så varit en längre tid.<br />
<br />
Jag vet att det även pågår processer i Europadomstolen om skattetillägg. Jag vet detta eftersom jag själv har ett flertal mål i denna fråga, som ligger i Europadomstolen. Det återstår att se om Sverige fälls i de ärendena och hur långt tillbaka i tiden Europadomstolen i så fall går. Nöjer sig Europadomstolen med brytdatumet den 10 februari 2009? Jag vet inte, men gissar att svenska Staten kommer att argumentera för att inget ansvar kan åläggas svenska Staten för tiden innan den 10 februari 2009.<br />
<br />
Om Europadomstolen går längre tillbaka i tiden än den 10 februari 2009 talar det starkt för att skadestånd bör utgå även till de som dömts innan den 10 februari 2009, men efter att ha läst HD:s beslut från i dag tror jag inte det räcker för att HD ska medge resningsansökningar för tiden innan den brytdagen. <br />
<br />
Jag arbetar med denna fråga i många ärenden i praktiken och kommer att återkomma till ämnet inom kort, bland annat med besked på om nåd är en utväg för de som dömts innan den 10 februari 2009, men ännu inte avtjänat sina straff. <br />
Jörgen Friskhttp://www.blogger.com/profile/08558628588891734174noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4399452555913831986.post-57423881033908942592013-06-12T09:08:00.000+02:002013-06-12T09:09:34.173+02:00Högsta Domstolen ändrar sin egen praxis i dubbelbestraffningsfråganÄntligen har vi som trott på en ändrad praxis i denna fråga äntligen fått rätt. Jag har också denna trevliga dag blivit intervjuad i Sveriges Radio Studio Ett tillsammans med skatteverkets rättslige expert Olle Sundin om vad domen får för framtida konsekvenser. Hör inslaget <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5561209">här</a>.<br />
<br />
Jag har flera gånger tidigare skrivit om skattetillägg och åtal för det handlande som medfört skattetillägg. HD har i dag kommit med ett beslut som betyder att den som påförts skattetillägg inte kan åtalas för samma handling (gärning) som medfört skattetillägg.<br />
<br />
Målet avgjordes av HD i dess helhet (s k plenumavgörande) och att så var fallet lär nog huvudsakligen bero på att HD så sent som den 31 mars 2010 beslutade att det var tillåtet med åtal för samma handling som medfört skattetillägg. Förra gången var HD oeniga med domarrösterna tre mot två. Denna gång var samtliga 16 domare eniga.<br />
<br />
Målet har förstås betydelse för alla pågående rättegångar där den åtalade redan påförts skattetillägg. Åtalen för skattebrott kommer antingen att avvisas av domstolarna eller så kommer åklagarna återkalla åtalen. Det borde i första hand ankomma på åklagarna att återkalla åtalen. Jag lovar att alla försvarsadvokater kommer att ”påminna” åklagarna om denna nya praxis.<br />
<br />
Målen har vidare även betydelse för all pågående förundersökningar om skattebrott. Har den misstänkte redan påförts skattetillägg för det skattebrott som utreds kommer förunder-sökningarna om skattebrott att läggas ned.<br />
<br />
Målen har även betydelse för de som redan dömts för skattebrott och påförts skattetillägg.<br />
Efter att ha läst HD:s dom är min spontana uppfattning att de som redan avtjänat straff på något sätt ska kompenseras.<br />
<br />
I många fall bör de som redan fällts begära resning även om skadestånd möjligen kan gå att få utan ett resningsförfarande. För många innebär den fällande domen att man finns med i belastningsregistret, vilket kan försvåra vardagen i många sammanhang. <br />
<br />
När det gäller kompensation beror kompensationen förstås på vilken påföljd skattebrottet medfört. Vid böter borde erlagt bötesbelopp betalas tillbaka. Vid fängelse bör den enskilde individen kompenseras för fängelsetiden. Det bör handla om ideell ersättning för den tid den enskilde suttit i fängelse. Det bör också handla om ekonomiskt skadestånd för förlorad arbetsinkomst. Många borde ha rätt till betydande skadestånd.<br />
<br />
Varför HD ändrade sig? Jag menar att HD dömde fel den 31 mars 2010 (fast två av fem domare hade då rätt). HD dömde förstås inte medvetet fel, men alla – även HD – kan göra fel.<br />
<br />
Jag är ombud i flera ärenden i Europadomstolen. Jag trodde att den fråga HD nu avgjort först skulle prövas av Europadomstolen, men så blev inte fallet. Jag tror mer än någonsin på att Sverige kommer att fällas av Europadomstolen. De kommande besluten från Europa-domstolen får dock inte alls den betydelse jag räknat med. HD hann före.<br />
<br />
Många kanske funderar på om det inte går att få tillbaka skattetillägget i stället för att kompenseras för utdömt straff. I vissa fall kan det kanske bli så, men jag tror att huvudregeln blir kompensation för utdömt straff och inte återbetalning av skattetillägget.<br />
<br />
Skattetillägget är dock att se som ett straff men för att inte blanda ihop det straffet med andra straff skriver jag oftast enbart skattetillägg.<br />
<br />
Jag kommer att återkomma till detta ämne igen och då med närmare information om domens betydelse. Jag kommer att analysera domen mycket noga. En fråga värd att fundera på är följande. Om skattetillägg är ett straff får då det straffet verkställas mot den skattskyldige innan skattetillägget vunnit laga kraft? I går var det så. Vad som gäller i dag får vi nog veta inom kort. <br />
<br />
På återhörande. <br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Jörgen Friskhttp://www.blogger.com/profile/08558628588891734174noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4399452555913831986.post-81799563257401661722013-03-29T11:28:00.000+01:002013-03-29T11:28:14.738+01:00HD tar upp frågan om dubbelbestraffning igen, Ne bis in idemDetta ämne har jag skrivit om tidigare. Så många gånger att jag tappat räkningen. <br />
<br />
Jag har flera gånger skrivit om skattetillägg och frågan om det är tillåtet med såväl påförande av skattetillägg och åtal för den handling som medfört skattetillägg. Till min glädje har <a href="http://www.dagensjuridik.se/2013/03/efter-eu-domstolens-dom-om-dubbelbestraffning-hogsta-domstolen-tar-upp-fragan-i-plenum?utm_source=anpdm.com&utm_medium=email&utm_content=link&utm_campaign=nyhetsbrev">Högsta Domstolen den 19 mars i år</a> beslutat att ta upp frågan om det är tillåtet eller inte tillåtet med åtal när den åtalade handlingen även medfört påförande av skattetillägg. Vad som är ovanligt med målet i HD? Det är att HD så sent som 2010 (NJA 2010 s 168 I och II) beslutat att det är tillåtet med påförande av skattetillägg och åtal för den handling som medfört skattetillägg. Nu ska HD pröva den frågan igen. Denna gång i plenum.<br />
<br />
Kort tid innan HD avgjorde målen i HD skrev jag till DN (DN debatt) om varför jag ansåg att det inte var tillåtet med påförande av skattetillägg och åtal för samma handling som medfört skattetillägg. Den insändaren publicerades i <a href="http://www.dn.se/debatt/hundratals-fangelsedomda-kan-ha-straffats-tva-ganger">DN den 15 mars 2010</a>. <br />
<br />
HD dömde visserligen inte som jag skrev, men två domare av fem i HD hade i sak samma uppfattning som jag. Och jag har inte ändrat uppfattning efter HD:s avgöranden efter 2010. Därför har jag med en dåres envishet fortsatt att argumentera för att det inte är tillåtet med såväl skattetillägg som åtal för en och samma handling. Det sägs att dåren aldrig erkänner att han har fel, till skillnad från den vise, men just i detta fall har jag inte sett mig själv som en dåre. Det handlar dock om en svår fråga.<br />
<br />
Jag har argumenterat i Europadomstolen (där avgöranden väntas senare i år). Jag har argumenterat i egenskap av försvarare i våra tingsrätter och hovrätter. Jag har argumenterat på bloggen. Jag har argumenterat varje gång frågan kommit upp på olika juristträffar och att frågan blivit ett ämne på juristträffar kan nog bero på mig. Jag borde vara trött på ämnet, men ju mer jag sätter mig in i frågan desto intressantare tycker jag att den är.<br />
<br />
Den som begår skattebrott kan idag påföras såväl skattetillägg som ett straff för skattebrottet,<br />
För att få ett straff måste man först bli åtalad. Tingsrätten kan därefter besluta om straffen fängelse eller böter. Det kan även bli annan påföljd som exempelvis villkorlig dom eller samhällstjänst.<br />
<br />
Varför skulle det finnas hinder för att påföra såväl skattetillägg som straff för en och samma handling? Det är att se som dubbelbestraffning enligt min uppfattning - och många andras uppfattning - och för en och samma handling ska man bara bestraffas en gång. Den enda gång men bestraffas för en och samma gärning kan det dock bli fråga om flera olika påföljder samtidigt.<br />
<br />
Frågan är dock inte enbart om det ska ses som dubbelbestraffning eller inte. Frågan är betydligt mer komplex än så. Jag tänker denna gång inte analysera denna komplexitet alls utan bara konstatera att HD kommer att göra denna komplexa analys. HD kommer att avgöra målet i plenum. Jag skulle inte bli förvånad om det blir en oenig dom d v s att domarna har olika uppfattningar. <br />
<br />
Hur målet i HD slutar? Det återstår att se, men jag tror att det betyder slutet för den ordning vi har i dag med påförande av skattetillägg och åtal för samma handling som medfört skattetillägg. <br />
<br />
Varför HD tagit upp samma fråga till prövning en gång till? Det vet jag inte, men kanske för att många underinstansdomare dömer emot avgörandena från HD 2010. Det råder något av ett mindre kaos kring denna fråga. Det kan nog det kommande avgörandet från HD råda bot på. Eller kanske för att HD anser att de dömde fel 2010. <br />
<br />
Att målet kommer att avgöras i plenum betyder att alla domare i HD kommer döma i målet. Det är mycket ovanligt att HD avgör mål i plenum. Om HD dömer emot ett nyligt avgjort mål från HD bör det dock alltid ske i plenum.<br />
Jörgen Friskhttp://www.blogger.com/profile/08558628588891734174noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4399452555913831986.post-30072444810307591842013-02-16T16:23:00.001+01:002013-02-16T16:28:01.753+01:00Föräldrar och barn: stäm skolan när den inte agerar för att stoppa mobbningMobbning är ett av våra verkligt stora samhällsproblem, som det talas alltför tyst om. Kanske för att just vi vuxna i viss mån har gett upp, för att vi tror att det inte går att göra något. Här finns likväl en hel del som vi advokater, tillsammans med barn och föräldrar, kan göra.<br />
<br />
Det finns få uppdrag som är lika angelägna att driva i domstol som just mobbningsärenden. Alldeles för få fall av nonchalans, slöhet och ointresse i skolan (som möjliggör mobbning) hamnar i domstol.<br />
<br />
Passivitet från skolan är den verkliga ondskan i sammanhanget, inte barns grymhet. Att vi låter barn bete sig hursomhelst mot varandra, det är problemet. Skolan har skyldigheter enligt skollagen, och om den som driver skolverksamhet inte förhindrar att barn skadar andra barn, då kan en domstol förklara att den som driver verksamheten är skadeståndsskyldig gentemot ett barn som blivit utsatt för mobbning.<br />
<br />
<b>Statistiken</b><br />
<br />
Att mobbning är ett samhällsproblem framgår då man tar del av statistiken. Enligt Skolverket känner sig 17 000 elever i mellanstadiet mobbade. Mobbning är ännu vanligare i högstadiet. Allt som allt räknar man med att 28 000 elever i Sverige upplever att de blir utsatta för mobbning.<br />
<br />
Det är inte lätt att ta till sig de här siffrorna. En bra början kan vara att titta på Friends’ informationsfilm <a href="http://www.youtube.com/watch?v=QXowcrBZPjA&list=UUv2X3R30cWi5cenA7qAkw-Q&index=10 ">”Vägen till skolan”</a><br />
som handlar om ett enskilt fall av mobbning. Filmen, där man ser hur en pojke upplever sin väg till skolan på morgonen, säger verkligen en hel del.<br />
<br />
Även om mobbning förekommer överallt i landet verkar vissa landsändar stå för en större del av fallen (även om skillnaderna också förstås kan bero på att det är svårt att få fram korrekta siffror). Nyligen uppgav 15 procent av ungdomarna i årskurs åtta och 7 procent av gymnasieungdomarna i <a href="http://hallandsposten.se/nyheter/halmstad/1.1906651-mobbning-ett-orosmoln-men-de-flesta-mar-bra ">Halland</a> att de blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret. Det är en mycket hög siffra. Halland ger därmed intryck av att vara en del av landet där mobbning är ett särskilt utbrett fenomen. Jag hoppas för Hallands skull att det är ett felaktigt intryck, för det är verkligen ingen smickrande statistik för ett län att så många barn känner sig kränkta och trakasserade i skolan.<br />
<br />
Det är därför positivt att en kommun i länet nyligen gick ut i TV4 och lovade att det ska råda <a href="http://www.tv4play.se/program/nyheterna-halland?video_id=2258863 ">nolltolerans mot mobbning</a>.<br />
Men jag håller med den tuffa och modiga tjejen i inslaget som ställde kommunen mot väggen: det är skrämmande att det inte gjorts någonting.<br />
<br />
Hur ska vi tillsammans se till att kommuner och andra huvudmän lever upp till sina löften om nolltolerans (och sina skyldigheter enligt skollagen), så att allt detta inte bara blir tomma ord?<br />
<br />
<b>Juridisk hjälp finns att få</b><br />
<br />
För oss advokater kan det bli en viktig uppgift att bidra till ett mobbningsfritt samhälle, en skola där det råder nolltolerans mot mobbning. Det jag talar om är att bistå föräldrar och barn med att väcka skadeståndstalan mot skolor (huvudmannen, d v s kommunen eller stiftelsen som driver skolan) som inte gör tillräckligt mot mobbning.<br />
<br />
En skadeståndstalan är möjligen det bästa (och ibland det enda) sättet att få upprättelse för barn som utsätts för systematiska kränkningar i skolkorridorer, skolgårdar, på vägen till och från skolan, på Internet o s v.<br />
<br />
En dom eller förlikning genom vilken barnet tillerkänns skadestånd från skolan är en viktig signal, som kan bidra till att ge barnet tillbaka sin självkänsla, visa andra barn att mobbning inte är okej, men framför allt: en dom eller förlikning om skadestånd visar skolorna och de som driver skolverksamhet att mobbning inte är ett agerande som ”man får räkna med”. Det ska vara ekonomiskt kännbart för skolorna runtom i landet så att de helt enkelt blir mer motiverade att motarbeta mobbning och undvika skadeståndsskyldighet gentemot sina elever.<br />
<br />
Skolan ska vara en plats präglad av värme och respekt, där det är roligt att lära sig saker. Det är inget att diskutera om, utan en principfråga. Om vi får fler domstolsärenden om skadestånd kan detta bli ett viktigt sätt att påverka. För det är de vuxna som måste påverkas i första hand.<br />
<br />
Det förekommer säkert redan i dagsläget att fall av mobbning där fysisk misshandel ingår leder till brottmålsprocesser, d v s fall där polisen inleder förundersökning och åklagare väcker åtal. Men dessa ärenden är enligt min mening inte lika betydelsefulla som processer om skadestånd som riktas direkt mot skolans huvudmän. För även om minderåriga mobbare får ett straff så kommer skolorna (som enligt skollagen ska se till att mobbning inte förekommer) undan alltför billigt.<br />
<br />
Det är inte alla föräldrar och barn som känner till att möjligheten att få en advokat (tack vare rättsskyddet i hemförsäkringen). Denna möjlighet innebär i korthet att advokatens arbetskostnader i stort täcks av det försäkringsbolag där föräldrarna har sin hemförsäkring.<br />
<br />
Det är på sätt och vis en drastisk åtgärd att väcka skadeståndstalan mot skolans huvudman. Men om skolans huvudman, rektor och/eller annan personal har visat passivitet, slöhet och ointresse för mobbning, då kan en rättsprocess till slut vara det enda effektiva sättet att agera. Domstolen kan då (om man vinner målet eller förliker det) hjälpa föräldrar och barn att statuera exempel som blir (moraliskt och ekonomiskt) kännbara både för skolan och för barnet.<br />
<br />
Det finns även en annan fördel med att vinna mål om skadestånd mot en skola. En seger i ett mål om skadestånd p g a mobbning skapar ringar på vattnet, särskilt om media skriver om det. Det kan bidra till att majoriteten av landets skolor ser till att bli bättre på att följa skollagen.<br />
<br />
<b>BRIS och Friends kan också bidra till att informera om juridisk hjälp</b><br />
<br />
De flesta tycker nog att föreningar som BRIS och Friends gör ett hedervärt arbete för att bekämpa och informera om mobbning. Om både <a href="http://bris.se/?pageID=20">BRIS</a> och <a href="http://www.friends.se/barn-unga/soka-hjalp ">Friends</a> lade upp en länk till<a href="http://www.advokatsamfundet.se/Behover-du-advokat/Sok-advokat1/"> Advokatsamfundet</a> på sina sidor med tips om hur man kan söka hjälp skulle BRIS och Friends kunna bidra till att fler får kännedom om den här möjligheten (kanske den mest effektiva möjligheten).<br />
<br />
För även om man anmäler skolan till Skolinspektionen eller Diskrimineringsombudsmannen, så kan inte dessa myndigheter dra hela lasset själva. Vi advokater är en outnyttjad resurs i sammanhanget.<br />
<br />
Även Advokatsamfundets bör kunna satsa på att utbilda advokater och biträdande jurister om mobbning, så att vi blir ännu bättre på att driva dessa mål. I USA finns sådan <a href="http://www.nbi-sems.com/Details.aspx/Litigating-School-Bullying-and-Cyberbullying-Lawsuits/On-Demand-Video/R-60030DM%7C?NavigationDataSource1=Rpp:25,Nrc:id-3-dynrank-disabled,Nra:pEventDate%2BpEventStartTime%2BStates%2BCredits%2BScope+of+Content%2BpLocationCity%2BpDescription%2BpProductId%2BpProductDescription%2BProductCode+(HIDDEN)%2BpAdditionalFormats%2BDivision,Nmrf:~NOT(Zone%3AMP3+DOWNLOAD)~,N:63828-4294964444
">kursverksamhet</a> för jurister sedan tidigare. Kanske kan det vara av intresse även på landets juridiska fakulteter.<br />
<br />
Att som barn ha <i>en egen advokat</i> på sin sida då man blivit utsatt för mobbing är förstås en enorm trygghet och något som kan vara av livsavgörande betydelse. Jämför detta med att växa upp i vetskapen om att skolan tillät en orättvisa i det tysta, och att ingen gjorde ett dugg åt det. Att ha en advokat kan innebära att barnet lättare inser att barnet har rätten på sin sida.<br />
<br />
Det är viktigt att alla (vuxna som barn) förstår att det inte är ”fel” på andra barn (barn som utsätts för mobbning) utan att det är fel på skolor som passivt tillåter att sådant får ske.<br />
<br />
<b>Debatten mellan Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen</b><br />
<br />
I praktiken kan man tyvärr inte utgå från att Barn- och elevombudet (BEO, en del av Skolinspektionen) och Diskrimineringsombudsmannen (DO) ska kunna kliva in i varje enskilt fall av mobbning och ställa allt till rätta. Dessa myndigheter kan bara driva ett litet antal rättsprocesser om skadestånd. Vi advokater behövs för att fler ärenden ska kunna prövas.<br />
<br />
Debatten som fördes mellan <a href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sexuellt-krankta-elever-lamnas-i-sticket_7853658.svd ">Skolinspektionens generaldirektör och Barn-och elevombudet</a> och <a href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/en-felaktig-bild-av-hur-do-arbetar_7857242.svd ">Diskrimineringsombudsmannen</a><br />
visar att dessa båda myndigheter omöjligen kan hantera samtliga fall av mobbning (med eller utan inslag av diskriminering). De tar sig i själva verket bara an ett fåtal av de allra ”värsta” fallen.<br />
<br />
Om fler föräldrar tar sina hemförsäkringar i anspråk och vänder sig till advokat för att driva skadeståndstalan gällande mobbning skulle det ge advokatkåren ytterligare en samhällsnyttig uppgift. Vi skulle då kunna bistå BEO och DO, som i dagsläget bara kan ta sig an en bråkdel av alla fall av mobbning.<br />
<br />
Domstolarna och rättsväsendet har auktoritet. Det gör intryck på folk om ett barn får upprättelse för att en domstol har bestämt att så ska ske. Då tingsrätten slår fast att skolans huvudman ska betala ett skadestånd är en signal: ”mobbning är inte OK, och om ni skolor inte förhindrar det i enlighet med skollagens bestämmelser kommer ni att få betala skadestånd till den som drabbas av er underlåtenhet, punkt slut”.<br />
<br />
<b>Vad barn och föräldrar bör tänka på</b><br />
<br />
När det gäller den juridiska processen kan man säga följande (och nu vänder jag mig direkt till dig som går i skolan och känner att du blir utsatt för mobbning).<br />
<br />
1. För dagbok<br />
<br />
Minsta kränkning som du utsätts för: skriv ner den. Även om det ”bara” är en papperstuss eller ett elakt ord i korridoren. Det är oacceptabla handlingar, det också. Det gäller att ha bra koll: ”idag den 20 februari blev jag slagen, vi kontaktade skolan, hade ett möte som utmynnade i detta” o s v. Det får inte vara för diffust (”någon gång på höstterminen blev jag slagen men jag vet inte av vem”).<br />
<br />
Dokumentera vad skolan gjort (eller inte gjort) i olika situationer för att sätta stopp för mobbningen. Det är i slutändan detta ett ärende om skadestånd kretsar kring: har skolan gjort tillräckligt eller ej? <br />
<br />
Sammanställ fakta och uppgifter i kronologisk ordning, helst redan innan det första mötet med advokaten. Det kommer nämligen att bli ord mot ord i de flesta fall, så det gäller att ha en bra ordning på det hela.<br />
<br />
2. Samla bevisning<br />
<br />
Ta kort som visar om någon har haft sönder en bok för dig, eller om du har fått ett blåmärke för att du har blivit slagen. Spara, skriv ut och/eller arkivera ”nätmobbning” som sker via Facebook, Youtube och andra sociala media. (Nästan all nätmobbning hör samman med mobbning i skolan, såsom framgår av forskning som ska redovisas närmare nedan.)<br />
<br />
Ovanstående råd kanske verkar överdrivna, men tingsrätten som ska pröva en talan om skadestånd vill ha så gedigen bevisning som möjligt. Man kan inte få gehör för sin talan helt utan vidare. Skolorna brukar sällan erkänna att de har gjort fel, även om det finns värmande exempel, som <a href="http://advokatfrisk.blogspot.se/2012/02/nagot-om-mobbningsmal-i-praktiken-och.html ">Sorsele kommun</a>. Sorsele erkände sent omsider sina misstag, bad om ursäkt och gav min klient 110 000 kr i skadestånd.<br />
<br />
Jag hoppas att det så småningom blir vanligare att andra huvudmän agerar på samma sätt. Jag upplever för det mesta att skolan försöker försvara sitt eget skinn genom att säga att ”vi har gjort vad vi kan”. Man försöker slingra sig genom att kalla mobbning för ”konflikter” och påstå att barnen har ”olika uppfattningar”. Ungefär som att barnen är lika goda kålsupare oavsett om de mobbar eller utsätts för mobbning.<br />
<br />
Eftersom inte alla skolors huvudmän alltid kan förväntas agera lika renhårigt som Sorsele kommun då advokaten ställer dem mot väggen är det viktigt att barn och föräldrar dokumenterar det som händer och det som har hänt.<br />
<br />
<b>Möjligheten till förlikning</b><br />
<br />
I tvister om huruvida en skolas huvudman inte har motarbetat mobbning i tillräckligt hög grad kan förlikning ske. Förlikning skedde i Sorselemålet ovan och även nyligen i det mål där jag företrädde flera barn mot en <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4531612">friskola i Göteborg</a>. Visst kan man tycka att det skulle smälla om möjligt ännu högre att få en dom i tingsrätten, men likväl är en sådan förlikning som nu senast i Göteborg förstås också en seger för barnen. Den visar någonstans att skolans huvudmän i viss mån har gett med sig. Man gör då helt enkelt upp om ett visst belopp som barnen ska få, varpå förlikningen stadfästs av domstolen.<br />
<br />
Jag kan inte uttala mig om beloppet, eftersom det hör till vår överenskommelse att beloppets storlek inte ska yppas. Friskolan i Göteborg ville dock, hör och häpna, inte be om ursäkt.<br />
<br />
Att man som kommun eller stiftelse inte vill be om ursäkt trots att man betalat ut ett belopp till följd av en förlikning visar onekligen att mobbning handlar om attitydproblem, då vuxna människor har så svårt att erkänna sitt ansvar. Inte så konstigt kanske då att vissa barn känner att de har grönt ljus att bete sig hur som helst mot andra barn som i sin tur får sin skolgång förstörd.<br />
<br />
Jag har vid det här laget haft ett flertal mobbningsärenden i domstol och givetvis finns ingen garanti att man alltid har framgång. Men hittills har jag alltid kunnat se till att mina klienter (barnen som jag har företrätt) har fått skadestånd. Alla de här barnen har (till skillnad från de allra flesta skolor) visat stort mod genom att de har vågat ge sig in i den här kampen. Men det har inte varit förgäves.<br />
<br />
<b>Fostra skolan genom att stämma den</b><br />
<br />
Mobbning är i första hand inte något barn gör utan något som vi vuxna låter hända. Barn är barn och det är vi vuxna som har ansvaret. Släpper vi det ansvaret har det verkligen gått för långt.<br />
<br />
Det borde vara lika självklart som svenska och matte att all skolverksamhet genomsyras av humanism, men tyvärr ställs alltför få skolhuvudmän till svars för sin passivitet och sitt ansvar för att mobbning kan få fortsätta.<br />
<br />
Föräldrar och barn som påbörjar en rättsprocess hjälper enligt min mening andra barn också. Får man rätt mot skolorna så ”fostrar” man dem också till att förstå att man inte kan vara hur slö som helst. Barn ser igenom de vuxnas hyckleri och passivitet. Både mobbare och de som mobbas kan uppfatta de vuxnas tystnad och oförmåga att agera som ett bevis på att mobbning är ett okej beteende. Det är de vuxna som behöver skärpa sig.<br />
<br />
Domstolsprocesser är ett utmärkt steg på vägen.<br />
<br />
<b>Att flytta eller byta skola</b><br />
<br />
Föräldrar älskar sina barn. Och ibland händer det att en familj flyttar till en annan ort för att ”rädda” ett barn som blivit utsatt för mobbning på skolan. Jag har haft klienter som har gjort det. Det är en vacker gest, och jag beundrar de föräldrar som gör en sådan uppoffring i hopp om att barnen ska få det bättre på en annan plats.<br />
<br />
Men hur mycket jag än beundrar föräldrar som gör allt för sina barn på detta sätt, så borde det inte behöva ske. Det ska gå att lösa på plats innan det går så långt. Att vända sig till en stridbar jurist är en bra början.<br />
<br />
Ett mindre radikalt sätt att hantera saken som många föräldrar försöker med är att låta barnet byta skola.<br />
<br />
Även detta är förstås beslut som man tar av omtanke och kärlek om sina barn. Men det är långtifrån säkert att det är en lösning som fungerar. Tyvärr kan samma mönster upprepa sig på den nya skolan om samma slapphet råder där (risken finns, onekligen).<br />
<br />
Även om det är svårt att uttala sig generellt så är jag tämligen säker på att konfrontation med skolledningen i domstol i många fall är en bättre lösning för att få en förändring till det bättre.<br />
<br />
<b>Något om skolornas skyldigheter enligt 6 kap skollagen</b><br />
<br />
Tanken från lagstiftaren är att skollagen och diskrimineringslagen ska komplettera varandra. En advokat hjälper föräldrar och barn att driva skadeståndstalan oavsett om det finns inslag av diskriminering eller ej i mobbningen.<br />
<br />
I de ovan nämnda debattartiklarna diskuteras det faktum att BEO och DO arbetar på olika sätt och att mobbning kan komma att hanteras av olika myndigheter beroende på om det finns inslag av diskriminering eller ej. Och jag håller med författarna om att det är helt orimligt att elever som utsätts för grova trakasserier inte ska kunna få upprättelse.<br />
<br />
Något bör sägas om skillnaden mellan tvistemål och brottmål, som båda handläggs av våra tingsrätter. Det jag talar om i det här inlägget är inte polisanmälningar, åtal och fällande domar i brottmål. Den vägen kan man också gå och det kan förstås inte sällan vara aktuellt att polisanmäla brott. Men det jag talar om nu är en civilprocess, som inte handlar om att fälla ett barn för ett brott utan om att bevisa att en skolas huvudman är skadeståndsskyldig.<br />
<br />
Bestämmelserna om mobbning har fått en framskjuten plats i den nu gällande skollagen och återfinns i dess <a href="https://lagen.nu/2010:800#K6 ">6 kapitel</a>.<br />
<br />
Vad gäller skadestånd framgår av 6 kap 12 § att huvudmannen ska betala skadestånd om huvudmannen eller personalen åsidosatt sina skyldigheter i 7-11 §§. Huvudmannen ska även ersätta annan skada som uppstått av ett sådant åsidosättande. <br />
<br />
Den skyldighet som skolorna inte lever upp till när mobbning tillåts fortsätta är först och främst huvudmannens skyldighet att enligt 10 § anmäla, utreda och vidta åtgärder mot mobbning. Det innebär att när personal på skolan får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för mobbning ska detta anmälas till rektorn. (Det avgörande är alltså barnets uppfattning.) Rektorn ska i sin tur anmäla detta till huvudmannen (den som driver skolan) och vidta åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.<br />
<br />
Detta ansvar gäller oavsett om det är ”vanlig” mobbning eller om det rör sig om mobbning som har inslag av diskriminering enligt diskrimineringslagen (diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning etcetera).<br />
<br />
Bevisbörderegeln i 14 § skollagen är viktig. Den innebär att huvudmannen för skolan har bevisbördan för att visa att mobbning inte har förekommit. Att bevisbördan ligger på skolan är en viktig princip. Det ställer höga krav på skolornas egen bevisföring då de väl blir indragna i en domstolstvist.<br />
<br />
<b>Forskning om mobbning och ”nätmobbning”</b><br />
<br />
Just nu skrivs det en del om s k nätmobbning. Enligt en världsledande expert som forskat i över 40 år om mobbning, psykologiprofessorn <a href="http://ebookbrowse.com/mobbing-i-skolen-dan-olweus-ppt-d296810935 ">Dan Olweus</a> vid universitetet i Bergen, blir 85-90 procent av de barn som blir mobbade ”digitalt” också mobbade på traditionellt vis. Nätmobbning omfattas med andra ord i 85-90 procent av fallen av skolans skyldigheter enligt skollagen.<br />
<br />
Olweus påpekar också att flickor och pojkar är lika utsatta för ”digital mobbning”. Det är med andra ord en myt att bara flickor blir mobbade på nätet.<br />
<br />
I tvistemål om mobbning kan man utgå från att skolor som inte tar sitt ansvar kan vilja hävda att man inte har något ansvar för vad som sker ute på nätet. Dan Olweus’ forskning motsäger detta argument, eftersom den visar att det i nästan alla fall finns ett orsakssamband mellan mobbning i skolan och nätmobbning.<br />
<br />
Även det sunda förnuftet säger att det är störst risk att bli mobbad av barn man känner, barn på den egna skolan. Fall av nätmobbning via Facebook, Youtube o s v bör således, med beaktande av professor Olweus forskning, av våra domstolar ses som en viktig form av stödbevisning om att skolans huvudman inte lever upp till sina skyldigheter.<br />
<br />
Man kan således bara instämma med Friends generalsekreterare Lars Arrhenius, f d advokat och en förkämpe för barns rättigheter, som i en <a href="http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/04/25/kamp-mot-mobbning-fortsatter-pa-ny-arena ">intervju</a> konstaterar att skolan ”absolut” har ansvar för kränkningar som sker på Internet.<br />
<br />
<b>Framtidsutsikter</b><br />
<br />
Vi vuxna kan inte skylla ifrån oss och peka på barn som gör fel. Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt, så deras miljö när de uppfyller sin plikt att gå i skolan är vårt ansvar. Det finns inga förmildrande omständigheter då en skola misslyckas med att motverka mobbning. Barnet har en skyldighet att gå i skolan, skolan har en skyldighet att tillhandahålla en god miljö, punkt slut.<br />
<br />
Friends-filmen <a href="http://www.youtube.com/watch?v=lpKdl8Sb6zs&list=UUv2X3R30cWi5cenA7qAkw-Q ">”Elaka ord”</a>inger hopp i slutet, där pojken hittar ett vänligt ord i stället för alla elaka ord han fått höra tidigare. Jag tycker att det är viktigt att ha en sådan inställning: att saker och ting faktiskt kan bli bättre. Barn som blir mobbade kan få både upprättelse och en positiv förändring i sina liv.<br />
<br />
De kommuner, företag, skolor, rektorer och lärare som lyckas med att skapa en mobbningsfri miljö ska ha en stor eloge. Till dess att vi har ett mobbningsfritt samhälle så kan jag lova att jag och mina kollegor i Advokatsamfundet står till förfogande för att ställa skolor till svars. Kanske blir de då bättre på att tillhandahålla en miljö att där våra barn får växa och lära i en miljö präglad av kamratskap och glädje i stället för rädsla och grymhet.<br />
<br />
Hjälp finns att få. Och då menar jag, som du förstår, handfast, konkret hjälp som har goda förutsättningar att leda någon vart. För det kan jag lova: en domstol är en mycket väl lämpad plats att få saken bedömd i.<br />
<br />
<b>Sammanfattning</b><br />
<br />
I USA vänder sig nu allt fler föräldrar till domstol för att ta strid p g a att deras barn blir mobbade. Enligt en <a href="http://usatoday30.usatoday.com/news/education/story/2011-09-11/bullying-lawsuits-parents-self-defense-courts/50363256/1">artikel</a> <br />
tros detta bero på ökad medvetenhet om problemet, nya lagstiftning och anti-mobbningsregler på skolorna, samt att juristkåren har fått fler experter på ämnet.<br />
<br />
En advokat säger i artikeln att han drivit över 60 mobbningsärenden på två år. Och han säger något jag känner igen från de föräldrar som har vänt sig till mig: ”Varje förälder som vänder sig till mig gör det av en och samma anledning. De vill se till att det som hänt deras barn inte händer andra barn”.<br />
<br />
Föräldrar som vänder sig till advokat i sådana här ärenden brinner inte bara för sina egna barn utan även för andra barn inte ska bli utsatta för samma orättvisa och passivitet. Samma patos finner man hos barnen själva. De vill inte bli utsatta för orättvisor och de vill inte heller att andra barn ska bli det. Se på Betty Jansson i TV4-inslaget ovan, som gjort en beundransvärd insats genom att ställa de lokala politikerna mot väggen.<br />
<br />
Ett annat exempel är Dylan Frey, som blev mobbad i mellanstadiet i en skola i Minnesota och som tillsammans med fem andra elever fick dela på ett skadestånd på 270 000 dollar. Han konstaterar i en <a href="http://minnesota.publicradio.org/display/web/2012/03/05/anoka-hennpein-settles-bullying-lawsuits ">artikel</a> att han hoppas att förlikningen leder till att andra barn ska slippa utstå liknande trakasserier.<br />
<br />
Samma inställning har även föräldrarna till en pojke i Uppsala som nyligen gick ut i media och tog strid för sin son. ”Vi vill inte att andra ska råka ut för samma sak”, säger pojkens föräldrar till Uppsala Nya Tidning. (De föräldrarna har sedermera tagit kontakt med mig för att driva deras sons skadeståndstalan.)<br />
<br />
Som ni förstår lär jag säkert återkomma till det här ämnet. Till dess kan jag, som vidare läsning, rekommendera en artikel av en kanadensisk <a href="http://www.castanet.net/news/Law-Matters/69528/Bullies-schools-and-lawsuits ">advokatkollega</a> som konstaterar att man bör se på skolan på exakt samma sätt som man ser på läkare eller advokater. Säg att man går till en läkare, advokat eller skola och sedan lider skada p g a läkarens, advokatens eller skolans underlåtenhet, inkompetens eller felaktiga agerande.<br />
<br />
Bör man inte då förvänta sig att den som bär ansvaret för skadan också ställs till svars?<br />
Jörgen Friskhttp://www.blogger.com/profile/08558628588891734174noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-4399452555913831986.post-43447291567940410532013-02-02T13:17:00.000+01:002013-02-02T13:20:32.767+01:00Bristande rättssäkerhet då Skatteverket bedömer personligt betalningsansvar vid konkursJag har tidigare skrivit en del här på bloggen om ett av mina favoritämnen: skattetillägg.<br />
<br />
Än så länge har inget beslut mot Sverige kommit från Europadomstolen. Ni som följt bloggen vet att jag hade hoppats på ett första beslut redan 2012, men så blev det alltså inte. Nu ser vi fram mot ett besked 2013 i stället.<br />
<br />
Idag tänker jag koncentrera mig på en annan skatterättslig problematik, närmare bestämt statens skattekrav på företrädare för aktiebolag enligt 59 kap <a href="http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20111244.htm#K59 ">skatteförfarandelagen.</a><br />
<br />
I december 2012 tv-sändes en öppen <a href="http://www.svtplay.se/klipp/895772/oppen-utfragning-om-skattekontroll-i-foretag ">utfrågning</a> i riksdagens skatteutskott. I programmet påtalar Riksrevisionen bland annat att det förekommer regionala skillnader i valet av åtgärd vid skattekontrollen av företag.<br />
<br />
Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är regionala skillnader i en och samma myndighets handläggning ett stort problem. Det innebär att likabehandlingsprincipen sätts på spel.<br />
<br />
Problemet är emellertid större än så, vågar jag påstå. Inte nödvändigtvis vid Skatteverkets sedvanliga arbete med att utreda och beskatta. Men när det blir tal om konkurs, då finns det tyvärr enorma skillnader. Och jag vågar påstå att det rör sig om inte bara regionala skillnader utan även om betydande individuella skillnader mellan olika handläggare på samma Skattekontor.<br />
<br />
Vi advokater ser tyvärr alltför många exempel på godtycklig och oregelbunden (d v s synnerligen rättsosäker) behandling av företagare i konkurssammanhang (d v s när det kan bli tal om personligt betalningsansvar för en företrädare för ett aktiebolag, en fråga av enorm vikt för den enskilde bolagsföreträdaren).<br />
<br />
Som jurist kan man inte bli annat än på dåligt humör då man hör att det ens kan existera sådana här skillnader i ett rättssamhälle.<br />
<br />
Vi jurister har ju, som alla vet, ett och samma rättsväsende att rätta oss efter. Skattesystemet ska rimligen inte fungera på ett annat sätt än övriga rättssystemet.<br />
<br />
Skatteutskottets ordförande poängterar i det ovan nämnda tv-inslaget att det finns ett oundgängligt behov av ett väl fungerande skattesystem som både har en hög effektivitet, en hög legitimitet, och allmänhetens förtroende. Jag håller med, och det är exakt därför jag skriver detta inlägg.<br />
<br />
Som sagt så är jag personligen ganska säker på att Skatteverket följer likabehandlingsprincipen då de beskattar medborgarna ”i vanliga fall”. Där verkar tjänstemännen på myndigheten göra ett bra jobb.<br />
<br />
Däremot har jag fått intrycket att Skatteverket agerar minst sagt godtyckligt efter en konkurs. Detta till följd av att handläggare på myndigheten verkar få agera en hel del efter eget huvud.<br />
<br />
En del företagare som gått i konkurs kan bevisligen bli jagade från hus och hem av Skatteverket (eftersom de hållits betalningsansvariga).<br />
<br />
En del kan fortsätta och bli lämnade i fred (även i ärenden där man undrar varför i fridens namn Skatteverket inte ingriper och ansöker om betalningsansvar).<br />
<br />
Enligt 59 kap 13 § skatteförfarandelagen kan en företrädare för en juridisk person som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte betalat skatt bli skyldig att betala den skatt som den juridiska personen (det handlar oftast om ett aktiebolag) borde ha betalt.<br />
<br />
Skälet till att ett aktiebolag inte har erlagt skatt är vanligen att aktiebolaget blivit på obestånd. <br />
<br />
Många bolag i konkurs har således skatteskulder, och det handlar inte sällan om omfattande skatteskulder. Företrädaren för bolaget tror – alltför ofta – att konkursen innebär att ansvaret för skulder upphört, men företrädaren kan få en obehaglig överraskning genom att Skatteverket till förvaltningsrätten ger in ansökan i enlighet med 59 kap 16 § skatteförfarandelagen om att företrädaren för bolaget tillsammans med bolaget ska stå bolagets skatteskuld enligt lagens 59 kap 13 §. När ansökan inges yrkar även Skatteverket att företrädarens egendom ska tas i beslag som säkerhet för skatteskulden. Det yrkandet brukar bifallas omgående av förvaltningsrätten.<br />
<br />
Som advokat ser jag tyvärr en hel del orättvisor när det gäller den praktiska tillämpningen av den här bestämmelsen. Det verkar enbart vara slumpen som avgör om företrädaren faktiskt får ett krav eller inte. Många som borde få krav slipper krav och vice versa.<br />
<br />
Det enda rätta vore givetvis att alla behandlades lika inför lagen, men så går det inte till i det verkliga livet.<br />
<br />
Jag ska nämna två fall från verkliga livet som har handlagts av ett och samma skattekontor. Namnen jag använder är fingerade. Låt oss kalla de båda exemplen för Alexander och Kalle. Eftersom tur verkar ha en del att göra med hur man blir behandlad av Skatteverket i konkurssammanhang, så tyckte jag att det var passande att kalla dem Alexander (Kalle Ankas tursamme kusin heter ju så) och Kalle (som sällan har tur utan för det mesta drar det kortaste strået).<br />
<br />
<b>Alexander</b><br />
<br />
Alexander har ett bolag som han försätter i konkurs. Det är hans andra konkurs på kort tid. Bolaget har momsskulder om flera miljoner kronor. I den tidigare konkurseren har det också funnits momsskulder på flera miljoner. Förutom skatteskulderna (moms) hade bolaget miljonskulder till olika leverantörer.<br />
<br />
Leverantörerna var upprörda och flera leverantörer vände sig till Skatteverket och ansåg att Alexanders agerande inte borde tillåtas. Skatteverket gjorde i det här fallet inte ett dugg, vilket leverantörerna av naturliga skäl fann både märkligt och upprörande.<br />
<br />
Det blev således ingen ansökan från staten (Skatteverket) mot Alexander med stöd av 59 kap 16 § skatteförfarandelagen. Till saken hör att Alexander har ganska betydande tillgångar. Han har under åren lagt undan en del i den egna madrassen, så att säga.<br />
<br />
Sammanfattningsvis har således Alexander ”konkat” två bolag på ganska kort tid och är på gång med ett tredje bolag. Han har flyttat tillgångar mellan bolagen som han inte ens betalat för (i det första konkursade bolaget), d v s han har gjort sig skyldig till borgenärsbrott. Och i var och en av hans konkurser har det funnits miljontals kronor i momsskulder samt miljontals skulder till leverantörer.<br />
<br />
Alexander har likväl inte fått något krav om personligt betalningsansvar från Skatteverket. Alexander har haft tur. Man kan nästan tro att skatteförfarandelagen inte gäller honom.<br />
<br />
<b>Kalle</b><br />
<br />
Kalle har inte haft samma tur som Alexander. Kalle har haft ett bolag som gått i konkurs, på egen begäran. Efter en skatterevision bedömde Skatteverket att Bolaget hade obetalda skatter om cirka två miljoner kronor. Med skattetillägg blev det en skatteskuld om ca två och en halv miljon kronor. En sådan skuld kunde inte bolaget betala och bolaget begärde sig därför omgående i konkurs. Det är viktigt att begära sig i konkurs omgående. Annars kan det bli tal om personligt ansvar för företrädare för bolaget.<br />
<br />
Skatteverket hade arbetat i nästan ett års tid med revisionen. Efter konkursen begärde Kalle likväl omprövning av Skatteverkets beslut om att höja skatten. Kalle fick en smula rätt. Skatten sänktes från två miljoner kronor till en och en halv miljon kronor. Några dagar senare gav staten (genom Skatteverket) in en ansökan till förvaltningsrätten med yrkande om att Kalle skulle bli personligt betalningsansvarig för dessa en och en halv miljon kronor. <br />
<br />
Bolaget genom Kalle överklagar beslutet om att bolaget ska påföras en och en halv miljon kronor i skatt. Kalle är inte någon expert på att upprätta överklaganden och det överklagande han skrev ihop på egen hand var tyvärr inte särskilt välformulerat. (Det är svårt som ”glad amatör” att skriva ihop ett överklagande.)<br />
<br />
Kalle försöker hålla sig undan processen mot sig själv (målet om personligt betalningsansvar). En illa vald taktik, eftersom det handlar om förenklad delgivning från domstolen. Kalle anses nämligen delgiven även om han inte svarar. Rådet att hålla sig undan har Kalle fått av en bekant (som inte heller han är jurist). Inget särskilt bra råd i det här sammanhanget.<br />
<br />
Skatteverket anmäler även Kalle för skattebrott och bokföringsbrott. Kalle, som gärna vill anlita advokat i skatteprocesserna, får veta av sitt försäkringsbolag att han kan glömma rättsskydd så länge han är misstänkt för brott. Hårda bud för honom, således.<br />
<br />
Kalle får en offentlig försvarare (dock inte undertecknad) och det slutar med att brottsmisstankarna skrivs av. Åklagaren anser inte att det går att styrka att Kalle begått något brott. Jag för min del tror att åklagaren ansåg att det var komplicerat (så pass komplicerat att uppsåt inte kunde anses föreligga).<br />
<br />
Kalle kommer ihåg samtalet med försäkringsbolaget och anlitar mig som ombud i skatteprocesserna. Skatteprocesser handlar om intressanta frågor. Momsfrågorna trodde jag var enkla, men även de var relativt intrikata. Det fanns även frågor om preliminär skatt och arbetsgivaravgifter (ej lika intrikata frågor).<br />
<br />
För att Kalle ska bli personligt betalningsansvarig krävs att han av uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte betalat de skatter Skatteverket påfört Bolaget. Detta är dock inte den första frågan. De påförda skatterna måste dessutom vara rätt påförda skatter.<br />
<br />
Målen har nu kommit så långt att målen mot bolagen är avgjorda i första instans. Förvaltningsrätten ansåg att ca 300 000 kr av påförda en och en halv miljon kronor var korrekt påförda. Om domen står sig (den är överklagad av Skatteverket) kan Kalle ”bara” bli förpliktad att utge 300 000 kr. Av beloppet 300 000 kr har dock Kalle hela tiden ansett att ca 200 000 kr var rätt. Om Skatteverket från början påfört 300 000 kr (eller 200 000 kr) hade bolaget kunnat betala dessa skatter och bolaget hade levt vidare. Det hade då inte heller blivit fråga om ett mål om personligt betalningsansvar för Kalle.<br />
<br />
En viktig sak med förvaltningsrättens dom – vare sig den är rätt eller fel i sak – är att den visade att Kalle inte uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har gjort något fel. Det har inte varit fråga om sådana självklarheter att det Kalle nödvändigtvis borde ha insett att det fanns obetalda skatter på den nivå som Skatteverket beslutat om. Redan på denna grund bör därför statens talan mot Kalle ogillas.<br />
<br />
<b>Varför ”ger sig” inte Skatteverket efter domen mot Kalle?</b><br />
<br />
Kalles bolag har nu alltså inte bara gått i konkurs. Bolaget har dessutom upphört att existera eftersom konkursen är avslutad utan överskott (konkurser slutar sällan eller aldrig med överskott). När bolaget upphört saknar det rättskapacitet och därför även partshabilitet (förmåga att vara part i en rättegång).<br />
<br />
Regeringsrätten (numera Högsta Förvaltningsdomstolen) har dock beslutat att bolag får föra skatteprocesser eftersom utgången kan ha betydelse för företrädarens personliga betalningsansvar för skatter. Rättsfallet kan du läsa <a href="https://lagen.nu/dom/ra/2000:41 ">här</a>.<br />
<br />
Bolaget hade alltså rätt att processa i förvaltningsrätten. Den processen vann bolaget nästan helt och hållet.<br />
<br />
Nu vill Skatteverket själva få föra process i kammarrätten mot en motpart som saknar rättskapacitet och partshabilitet. Om det är tillåtet återstår att se. Jag anser inte att det är tillåtet. Det kan rimligen inte anses vara av sådan vikt för staten att det ska anses vara tillåtet. Tillåts det är det för att staten ska få jaga den enskilde medborgaren långt utöver vad som är rimligt och acceptabelt.<br />
<br />
Staten borde efter domen från förvaltningsrätten begripa att Kalle inte agerat uppsåtligt eller av grov oaktsamhet. Men staten verkar inte fundera på den frågan utan har valt att i stället gräva ned sig i svåra skattefrågor.<br />
<br />
Jag tror helt enkelt att Staten inte vill ge sig av principiella skäl. Enskilda tjänstemän har lagt ned alldeles för mycket arbete på ärendet, utan att förstå hur dåligt Kalle mår av att (såvitt jag kan bedöma saken) bli felaktigt krävd på miljonbelopp.<br />
<br />
Skatteverket har via Kronofogden tagit allt Kalle äger och har. Kalle, som är 60 år fyllda, hade 32 000 kr i besparingar. Mer fanns inte att ta av. De pengarna är numera utmätta. Kalle hade dessutom en belånad fastighet. Det fanns – efter att lånen var betalda – ett överskott om cirka 150 000 kr i fastigheten. Fastigheten är idag utmätt och såld till ett betydande underpris. Här har vi en del av problemet (och antagligen en del av förklaringen till att staten bara ”kör på” utan att stanna upp och tänka efter). Om Skatteverket ”ger sig” medger de ju samtidigt att man från statens sida har gjort fel och att Kalle bör få skadestånd för felet. Vilken eller vilka tjänstemän vill medge sina egna fel? Tyvärr finns det säkert alltför mycket yrkesstolthet inblandad i sådana här ärenden, något som leder till att likabehandlingsprincipen inte respekteras. Individuella skillnader mellan statens tjänstemän, i deras arbetssätt och urval, tillåts spela alldeles för stor roll i enskilda näringsidkares öden.<br />
<br />
Jag vet inte om Kalles fall får ett lyckligt slut. Jag tror det. Jag har ansett att Kalle haft rätt hela tiden, annars hade jag inte åtagit mig ärendet. Men hur det slutar kan man aldrig veta. Målen det handlar om kan komma att pågå många år till. Kanske kommer det att krävas en dom från Högsta förvaltningsdomstolen, eller rentav från Europadomstolen.<br />
<br />
<b>Hur kan Alexander ha sådan tur?</b><br />
<br />
Alexander är inte min klient. Jag känner till hans ärende genom att det finns leverantörer som känner sig blåsta. Jag vet även att t o m Alexanders revisor varnat för att moms inte betalats i rätt tid och för att bolagets aktiekapital var förbrukat. Det handlar om elementära momsfrågor, d v s inte överdrivet komplicerad skattejuridik.<br />
<br />
För en utomstående betraktare är det obegripligt och oroväckande att Alexander klarat sig medan Kalle har drivits från hus och hem. Svaret kan inte sökas någon annan stans än på Skatteverket. På Skatteverket arbetar tjänstemän och jag misstänker att det är på individnivå som skillnaderna ligger. Det gäller att ha tur när man blir utlottad på en viss handläggare. Men följden av detta blir att Skatteverket som myndighet inte arbetar lika mot de enskilda näringsidkarna. Vissa av dem har fantastisk tur, andra fruktansvärd otur. Det är svårt att inte tänka på serietidningarnas värld, Alexander Lukas osannolika tur och Kalles makalösa otur. Godtycket gäller inte bara dem, utan många andra företagare. Under åren har jag sett många chockerande och upprörande exempel på detta.<br />
<br />
De som har otur har heller inte alltid råd att anlita ombud. Dessa skattebetalare är det extra synd om. De som har råd har dock ofta inga egna medel kvar (de har ju tagits i beslag), men har råd för att de har anhöriga eller vänner som ställer upp ekonomiskt. Det gäller att man har trofasta vänner som inte sviker i nödens stund. För utan juridisk hjälp kan det var mycket svårt att någonsin få rätt mot staten.<br />
<br />
I övrigt kan man bara konstatera gällande Skatteverkets allmänna trovärdighet och effektivitet att det enligt mitt förmenande måste till centrala direktiv för handläggningen av ärenden enligt skatteförfarandelagen.<br />
<br />
Att vi ska vara lika inför lagen måste ju även gälla den lagen, eller hur?<br />
Jörgen Friskhttp://www.blogger.com/profile/08558628588891734174noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4399452555913831986.post-89337852376201505152012-12-27T08:21:00.000+01:002012-12-27T08:21:10.318+01:00Ondska – en försvarsadvokats vardagOndska – och godhet – borde vara lika naturliga skolämnen som matematik och svenska. <br />
<br />
För oss som arbetar som försvarsadvokater är ondska en del av vårt arbete. Det är ondska – inte godhet – som avhandlas i många av våra brottmål. Våldsbrott exempelvis handlar alltid om ondska, aldrig om godhet.<br />
<br />
Ondska är för mig de onda handlingar vi människor utför. Varför denna ondska? I varje brottmål söker försvarsadvokaten en förklaring. Om förklaringen är till fördel för klienten presenterar försvararen förklaringen. Finns ingen sådan förklaring? Då har försvararen en svår uppgift framför sig.<br />
<br />
Ondska är för mig något konkret. Handlingar som förstör för andra människor. Handlingar som i vissa fall tar andra människors liv. Ondskan kan många gånger vara obegriplig, men den finns bland oss.<br />
<br />
I rättssalen använder vi lagkunniga sällan eller aldrig begreppet ondska. Det är ett ord som ter sig främmande för oss. Vi talar om att de som utfört onda handlingar är psykotiska eller sadistiska eller andra termer som leder oss bort från ordet ond till den medicinska världen.För om man kan få in begreppet ond i det medicinska går det onda kanske att bota med medicin? Nej, så enkelt är det nog inte, men vi lagkunniga vill alltid förstå varför. Vi vill förstå varför ett brott är begånget. Vi vill också gärna bota det onda, men det finns nog ingen medicin mot det onda. Tyvärr.<br />
<br />
Vi lagkunniga talar visserligen om onda handlingar, men använder mycket sällan eller aldrig ordet ond om någon människa.<br />
<br />
Varför begås onda gärningar? I nästan alla brottmål finns en förklaring. Förklaring är sällan samma sak som ursäkt. Den som rånar skrämmer sitt offer för att tjäna snabba pengar. För rånaren uppvägs det ”goda” motivet att tjäna snabba pengar det onda motivet att skrämma någon. För den som misshandlar någon kan det onda i att slå någon uppvägas i det ”goda” att få spöa den man tycker illa om. Förklaringar går således ofta att finna.<br />
<br />
En förklaring som är allt för vanlig är att förståndet lämnar vissa människor när det är påverkade av alkohol. Många kör rattfulla – om och om igen - eller blir våldsamma. Förklaringen kan man i de fallen kalla för dåligt ”ölsinne”. I min bekantskapskrets finns personer med dåligt ölsinne, men tack och lov inte bland mina närmaste. Om alkohol ”uppfanns” i dag skulle det snabbt klassas som vilken narkotika som helst.<br />
<br />
Ondska för dig kanske är personer som Breivik, Anders Eklund (Englas mördare) Hitler och andra personer vars namn automatiskt leder tankarna till ordet ondska. De är alla personer som begått onda handlingar – förstört andra människors liv. Men frågan är om deras ondska hade gått att stoppa? En fråga som förstås inte går att besvara. Men det går att via våra skolor skapa förutsättningar för att framtidens vuxna – våra barn – får utbildning i ämnena ondska och godhet. Och på så sätt kanske stoppa en del framtida ondska.<br />
<br />
Godhet är ondskans motsats. Det tråkiga är att vi tar godhet för givet. Vi anser att godhet är det naturliga och att ondhet är det obegripliga. Genom att ta godhet för givet är det något som inte i tillräcklig grad uppskattas. Hur reagerar du på godhet? Ibland tror vi att den som gör något gott egentligen vill något för eget syfte. Vi kan inte alltid tro att någon är god enbart för att vara snäll.<br />
<br />
Ondska måste vi dock lära oss att bekämpa och det helst från unga år. Det är nämligen svårt att lära gamla hundar att sitta. Många barn får uppleva ondska tidigt för i många skolor förekommer mobbning dagligen. Vi vuxna får dock även vi då och då en dos av ondska, men vad gör vi åt det? Ofta gör vi ingenting. Det är enklast att inte lägga sig i. Genom att inte göra något tillåter vi att ondskan frodas.<br />
<br />
Vad gör du om någon är otrevlig mot exempelvis en servitris? Jag har upplevt att en person jag trodde mig känna ganska väl var mycket otrevlig mot en servitris. Vad jag gjorde åt det? Ingenting. I efterhand ångrade jag mig. Jag borde ha tagit servitrisen i försvar.<br />
<br />
Vad gör grannarna när de tror att grannbarnet blir misshandlat? Vissa ringer polisen, vissa lägger sig inte i. Varje gång man inte lägger sig i är det genom likgiltighet – eller rädsla – som man tillåter det onda.<br />
<br />
Skälet till att jag inte la mig i historien med servitrisen var att jag inte ville stöta mig med den jag var bekant med, men jag gjorde det på bekostnad av en annan människa. Jag var därför lika skyldig till den obehagliga händelsen som den jag var - och fortfarande är – bekant med.<br />
<br />
Händelsen med servitrisen är inte enda gången jag inte lagt mig i. Varför ser jag och många med mig åt ett annat håll inför obehagliga händelser? Skälet till att man ser bort är inte att man själv är ond, utan att man känner obehag i att lägga sig i. Man – jag – är således rädd för vissa obehagliga situationer.<br />
<br />
Jag menar dock inte att man alltid ska lägga sig i bokstavligen. Ibland kan det vara alldeles för farligt. Men att ringa polisen det måste vi alla våga.<br />
<br />
Jag anser att alla skolor borde undervisa i ämnet ondska/godhet. För som vuxen bör man våga stå upp för det rätta, men för att klara av det är det bra med kunskap om hur man ska agera.<br />
<br />
Tillbaka till den servitris jag en gång svek. Jag undrar om hon minns händelsen? Jag minns den som om det vore i går, men det var en händelse för många år sedan. Servitrisen kanske har glömt händelsen (jag hoppas i vart fall att hon glömt att jag var en del av händelsen.<br />
<br />
Många gånger när jag sitter i rättssalen tänker jag ”hur tusan kunde det här hända” eller ”det här borde aldrig få ha hänt”. Problemet är att det har hänt. Det onda är alltid närvarande i rättssalen. Alltid kanske är en överdrift. Det finns även brottmål som inte har ett dyft med ondska att göra. Som exempel när jag försvarade ett barn som bjudit ett annat barn på alkohol.<br />
<br />
Jag ansåg inte bjudandet var att anse som langning och hade därför förklarat för barnet – min klient – att brott med bestämdhet skulle förnekas. Min klient sken som en sol när jag sa det.Klienten var glad över att ha fått en ”egen” advokat. Min klient hade dock i tidigare förhör erkänt brott inför polis och åklagare och efter att jag å klientens vägnar nekat till brott blev åklagaren arg över att klienten – barnet – ändrat inställning från varande helt skyldig till helt oskyldig. Min klient blev i den situationen rädd för åklagaren – som hade pondus - och valde att än en gång erkänna brott, varefter jag än en gång måste förklara att klienten inte var skyldig till brott.<br />
<br />
Min klient vågade inte säga emot åklagaren och när åklagaren under målets gång ställde frågor till klienten – barnet - valde klienten att lätt gråtande hålla med åklagaren om sin egen skuld. Som försvarare kunde jag dock inte annat än vidhålla att klienten var oskyldig. Det var nämligen min juridiska bedömning. En enig tingsrätt delade min bedömning.<br />
<br />
Domaren förklarade dock för barnet att han inte borde dricka sprit och barnet lovade att aldrig mer ta en droppe sprit i sitt liv. Detta var ett mål för länge sedan och om barnet hållit sitt löfte vet jag inte, men jag tvivlar på att så blev fallet.<br />
<br />
Klienten var över 15 år, men under 18 år. Så länge man är under 18 år är man ett barn enligt FN:s barnkonvention och svensk rätt.<br />
<br />
Åter till ondska. Den vill många stoppa. För att stoppa den ropar många på hårdare straff.Tror du att ondskan minskar i ett samhälle som har hårda straff. Vad är hårdare straff? Långa fängelsetider? Dålig behandling av de som sitter i fängelse? Dödsstraff? Du som tycker det anser att ondska ska besegras med ondska. Att ondska är lösningen på ondska. För det är onda handlingar att avrätta människor (dödsstraff) att behandla fångar illa och att låsa in människor lång tid.<br />
<br />
Frågan borde vara om ondska går att stoppa på annat sätt än med ondska. Många tror det. Jag är en av många som tror det. Jag förstår att vissa måste vara inlåst lång tid (kanske för alltid) men tror på att det finns många andra metoder än ondska för att få stopp på ondska. En sådan metod är att låta våra barn lära sig godhet i skolan och förstå att ondska – som exempelvis mobbning i skolan – inte kan accepteras. En annan viktig faktor att är skapa ett tryggt samhälle, vilket förutsätter ett samhälle där alla känner sig välkomna. Är inte alla välkomna? Inte så länge det finns fördomar som exempelvis kan bero på främlingshat, intolerans mot olika religioner och förutfattade meningar mot andra kulturer. <br />
<br />
Ondska leder tankarna till frågan om fängelse eller psykiatrisk vård. Den som lider av en allvarlig psykisk störning skall inte dömas till fängelse – oavsett hur ond gärningen eller människan bakom gärningen än är – utan till psykiatrisk vård. För vissa onda gärningar vill många i allmänheten inte godta psykiatrisk vård. I Norge är det många som har svårt att acceptera att Breivik skulle kunna dömas till psykiatrisk vård i stället för fängelse.<br />
<br />
Frågan om valet mellan fängelse eller vård handlar om en så svår fråga som ”om vi alltid är ansvariga för våra gärningar eller inte.” För den som inte är ansvarig för sina gärningar bör väl inte dömas till straff utan annan påföljd, som exempelvis vård? <br />
<br />
Kom dock ihåg att psykiatrisk vård i praktiken kan pågå hela livet för ett brott med lågt straffvärde. Fängelse kan för den åtalade många gånger vara ”bättre” än vård, om man med ”bättre” menar kortare tid av frihetsberövande.<br />
<br />
Nog om ondska för denna gång, men min erfarenhet säger mig att alla någon gång begår en ond gärning. Jesus dock undantagen, men han var trots allt Guds son.<br />
<br />
Slutligen vill jag önska er alla en God Jul och ett Gott Nytt År. Men tänk på att julen och nyår för många barn är en tid av ondska som beror på att allt för många föräldrar har dåligt ölsinne. Hur många barn i Sverige kommer uppleva en ond jul? Fler än du tror. Julen är dock barnens högtid. Låt därför spriten vara. I vart fall ni som är föräldrar.<br />
Jörgen Friskhttp://www.blogger.com/profile/08558628588891734174noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-4399452555913831986.post-77075411732036679662012-12-13T20:33:00.001+01:002012-12-13T20:55:44.024+01:00Prisjägarna IV; HD har i dag (luciadagen) avgjort frågan om styrelsemedlemmars personliga ansvarNi som följt min blogg har möjligen läst ”Prisjägarna II” och ”Styrelseledamots förpliktelse för aktiebolagets förpliktelser”. Jag har dessutom skrivit ett tidigare inlägg om detta ämne.<br />
Detta är således fjärde gången jag återkommer till denna fråga.<br />
<br />
Domen från HD kom idag. Det blev en framgång för mina klienter. Så jag får skriva som när det egna favoritlaget vinner inom sportens värld. Vi vann! När det egna favoritlagen förlorar brukar jag förklara det med att ”de förlorade”. Jag har pratat med en av klienterna och berättat att vi vann. Klienterna hade förlorat i såväl tingsrätten som hovrätten. <br />
<br />
Med ordet prisjägare har jag velat betona att det pågått en ”hetsjakt” på styrelseledamöter i aktiebolag. Jag har varit kritisk till denna ”jakt” men beskrivit den ”hetsjakten” som en konsekvens av vår lagstiftning. Jag har dock ansett att lagen fått andra konsekvenser än vad lagstiftaren (riksdagen) tänkt sig och att jag och många med mig ansett att detta inte bara varit olyckligt utan även fel. Jag skrev att ändring kan ske genom praxis (i praktiken en dom från HD) eller annars genom ändring av lagen. Ändring har i dag skett genom dom av HD - den 13 december 2012 - i mål nr T 5779-10. Läs hela <a href="http://www.friskadvokatbyra.se/bilder/Dom HD T 5779-10 2012-12-13.pdf">domen</a>.<br />
<br />
Domen handlar om komplicerad juridik, men jag ska försöka berätta vad det handlar om så enkelt som möjligt.<br />
<br />
<b>Att sitta i en styrelse</b><br />
<br />
En och annan tror att det är riskfritt att sitta i styrelsen i ett aktiebolag. Det är det inte. Det är ett uppdrag som under vissa förutsättningar kan medföra personligt betalningsansvar för de som sitter i styrelsen. <br />
<br />
Den fråga som HD avgjort handlar om det medansvar en styrelseledamot i ett aktiebolag kan ha för bolagets förpliktelser (enligt de aktiebolagsrättsliga kapitalbristreglerna).<br />
<br />
När det finns skäl att anta att bolaget eget kapital understiger hälften av det egna registrerade aktiekapitalet ska styrelsen genast upprätta och låta bolagets revisorer granska en första kontrollbalansräkning. Om styrelsen underlåter det svarar styrelseledamöterna solidariskt för de skulder som uppkommer under tiden därefter (ansvarsperioden).<br />
<br />
De klienter jag företrädde hade kommit in som styrelseledamöter i ett bolag som långt innan de blev ledamöter i bolaget hade förbrukat mer än halva aktiekapitalet. Frågan var om mina klienter i egenskap av ledamöter i styrelsen hade medansvar för skulder på grund av att bolaget långt innan de tillträdde hade förbrukat mer än halva sitt aktiekapital.<br />
<br />
Tingsrätten och hovrätten ansåg detta eftersom skulderna uppkommit under ansvarsperioden<br />
(tiden därefter). Även om skulderna uppkommit under ansvarsperioden kan styrelseledamot ändå undgå personligt betalningsansvar, om styrelseledamoten kan visa att han inte varit oaktsam. Tingsrätten och hovrätten ansåg att mina klienter inte klarade av att bevisa att de inte varit oaktsamma.<br />
<br />
<b>Objektivt ansvar</b><br />
<br />
Det är den första frågan som ska prövas. Om skulden uppkommit under ansvarsperioden föreligger objektivt ansvar.<br />
<br />
<b>Subjektivt ansvar</b><br />
<br />
Det är den andra frågan som ska prövas. Om det föreligger objektivt ansvar blir det inget personligt ansvar om styrelseledamoten kan visa att hans handlande inte varit oaktsamt, d v s att styrelseledamoten förfarit aktsamt.<br />
<br />
<b>HD</b><br />
<br />
Mina klienter hade så fort de tillträdde i styrelsen sett till att tillföra bolaget kapital så att bolagets kapital var återställt (till och med mer än återställt). Detta genom en nyemission.<br />
Därigenom trodde mina klienter att allt var frid och fröjd. Nyemissionen registrerades ca <br />
fyra månader efter att de tillträdde som styrelseledamöter. En månad senare fastställdes på bolagsstämma årsredovisningen för föregående år. Enligt årsredovisningen förelåg det den <br />
31 december föregående år full täckning för aktiekapitalet.<br />
<br />
Den första frågan HD prövade var – som framgår ovan – om det förelåg objektivt ansvar.<br />
HD ansåg att ansvarsperioden tog slut när årsredovisningen fastställdes på bolagsstämman, vilket skedde ca fem månader efter att mina klienter tillträtt som styrelseledamöter. Så under de första fem månaderna mina klienter var styrelseledamöter ansåg HD att det förelåg objektivt ansvar, men att det upphörde vid ovan nämnd tidpunkt.<br />
<br />
Jag argumenterade för att ansvarsprioden skulle upphöra samma dag som nyemissionen, men efter att ha läst HD:s dom delar jag HD:s bedömning. Domen är mycket bra skriven och därför enkel att förstå.<br />
<br />
En del av de skulder målet avsåg hade uppkommit under ansvarsperioden. HD prövade därför även om mina klienter varit vårdslösa eller rättare sagt om mina klienter bevisat att de inte varit vårdslösa (omvänd bevisbörda gäller avseende denna fråga). <br />
<br />
I korthet kan sägas att HD ansåg att mina klienter bevisat att de inte varit vårdlösa genom att de första dagen de blev styrelseledamöter tillförde bolaget det aktiekapital som saknades genom nyemission. Det hade nog räckt om så skett relativt snabbt och inte redan första dagen.<br />
<br />
<b>Vad innebär domen</b><br />
<br />
Den innebär att ansvaret för styrelseledamöter fått den rimliga gräns lagstiftaren sannolikt tänkt sig. Det krävs ingen lagändring. Det innebär också att många revisorer kan andas ut.<br />
För det är många revisorer som haft den uppfattning HD kommit fram till och många revisorer lär ha gett råd på just det sätt HD kommit fram till.<br />
<br />
För egen del är det naturligtvis en stor tillfredsställelse att läsa domen. Jag hade inriktat talan framförallt på subjektiv ansvarsfrihet. Den objektiva var jag inte alls lika inne på även om jag förstår även argumenterade för sådan ansvarsfrihet.<br />
<br />
Gladast är jag dock för klienternas skull och ett särskilt tack till er som låtit mig föra er talan, utan att klaga ens när vi förlorade i hovrätten. Jag trodde att vi skulle nå framgång med subjektiv ansvarfrihet i hovrätten, men det blir inte alltid som man tror. <br />
<br />
<br />
Jörgen Friskhttp://www.blogger.com/profile/08558628588891734174noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4399452555913831986.post-57250839177810609552012-12-07T16:06:00.003+01:002012-12-07T16:07:16.527+01:00Skattetilläggets framtid? Svaret närmar sigNi som följt bloggen vet att frågan om skattetillägg är något jag då och då skrivit om.<br />
Denna gång har jag påmints om frågan genom ett beslut av Hovrätten för Övre Norrland<br />
den 4 december 2012.<br />
<br />
Frågan om skattetillägg handlar om det är tillåtet med åtal när den åtalade handlingen (gärningen) även medfört skattetillägg. <br />
<br />
Det går även att vända på frågan. Är påförande av skattetillägg tillåtet om den handling som bör medföra skattetillägg redan medfört åtal? Beslutet om åtal kan nämligen komma före beslutet om skattetillägg.<br />
<br />
Hovrätten beslutade den 4 december i år – mål nr B 177-12 – att vilandeförklara ett mål där jag är offentlig försvarare i avvaktan på ett kommande beslut från EU-domstolen. Beslutet från EU-domstolen väntas inom kort.<br />
<br />
Det kommer snart även beslut i frågan från Europadomstolen. Det kan vara lätt att blanda ihop Europadomstolen och EU-domstolen.<br />
<br />
Skälet till att det kommer att komma ett beslut från EU-domstolen beror på att en domare från Haparanda tingsrätt tagit upp frågan till EU-domstolen. När så skedde trodde jag att domaren från Haparanda tingsrätt blandat ihop EU-domstolen med Europadomstolen. Detta eftersom Europadomstolen i några mycket uppmärksammade fall från 2009 beslutat att det inte är tillåtet med såväl skattetillägg som åtal för den handling som medfört skattetillägg. Det rör sig om ärenden där Ryssland och Finland fällts. I efterhand har jag förstått att domaren från Haparanda sett saken ur ett EU perspektiv. Så jag har endast beröm att utdela till den domaren. Vi är med i EU och ska därför följa EU:s regler. Men tar de surströmmingen från oss kommer jag inte att acceptera detta, såvida inte det blir ett allvarligt brott att köpa eller äta surströmming. Då måste jag som advokat acceptera EU:s beslut även om det rör en så helig sak som surströmming är för oss norrlänningar. <br />
<br />
Jag är inte alls säker på utgången i EU-målet. Jag ska inte fördjupa mig kring den frågan innan beslutet kommer från EU-domstolen, men i korthet tror jag att det som brukar kallas ”formella skäl” kan komma att innebära att EU-domstolen inte ens kommer att lägga sig i frågan om Sverige har rätt att åtala någon för en handling som även medfört skattetillägg.<br />
<br />
Jag är mycket mer optimistisk när det gäller kommande beslut från Europadomstolen. Jag har nämligen svårt att förstå varför Finland och Ryssland blev fällda om Sverige frias. Varför skulle Sverige klara sig? Den som kan förklara varför Sverige skulle klara sig får gärna höra av sig. <br />
<br />
Betydelsen av kommande beslut från EU-domstolen och Europadomstolen berör många skattskyldiga. Jag tror att det kommer att kosta svenska staten omfattande belopp i återbetalning av skattetillägg eller i skadestånd för personer som inte borde stått åtalade.Vissa kan komma att släppas från pågående fängelsestraff. <br />
<br />
Så när beslut kommer från EU-domstolen och inte minst Europadomstolen avser jag skriva om detta på bloggen. Det kan jag lova. Jag hoppas få skriva ”vad var det jag sa” och inte någonting annat.<br />
<br />
Frågan om tillåtligheten av åtal och skattetillägg har i slutet av mars 2010 varit föremål för HD:s prövning. Med fotbollsresultatet 3-2 (3-2 i domarröster) vann Staten mot de enskilda medborgarna. Jag kan inte låta bli att nämna att domaren Göran Lambertz var på Statens sida och att före detta advokaten Stefan Lindskog (numera domare i HD) var på de enskildas sida. HD:s avgöranden från 2012 kan dock vara historia efter kommande avgöranden från Europadomstolen och EU-domstolen. Och en del domare anser redan nu att HD dömt så pass fel att dessa domare inte följer HD:s avgöranden. Det är något som är unikt i svensk rättshistoria.<br />
<br />
Jag tror att advokatkåren i tveksamma fall alltid är på den enskildas sida. Det bör nämligen inte finnas tveksamma fall i lagstiftning på så viktiga områden som straff och skatter. Men de gånger det ändå finns tveksamma fall är det bättre att ”fria än fälla” d v s vara på den enskildes sida. Det är – anser jag - en viktig demokratisk princip. <br />
<br />
Jörgen Friskhttp://www.blogger.com/profile/08558628588891734174noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4399452555913831986.post-10832368902209510912012-11-22T07:40:00.001+01:002012-11-22T07:51:05.673+01:00Särskild medling i affärstvister: något om den nya lagstiftningenJag tänkte passa på att skriva några rader om den nya intressanta möjligheten till särskild medling i affärstvister. En reform som förhoppningsvis kan få positiva följder i åtminstone vissa typer av tvister (tvister av lite större omfattning), där det kan vara värt ett försök att förlikas med hjälp av en oberoende, opartisk och utomstående medlare på ett tidigt stadium av en tvist i domstol.<br />
<br />
Lagstödet för beslut om särskild medling i tingsrätt är 42:17 andra stycket rättegångsbalken. Motsvarande bestämmelse för hovrätten finns i 50:11 andra stycket rättegångsbalken, och det finns även en ny bestämmelse med samma innebörd för Arbetsdomstolen i 5:3 lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. De här bestämmelserna trädde i kraft den 1 augusti 2012.<br />
<br />
Min uppfattning är att det är rätt tänkt av regeringen att bana väg för att fler advokater kliver in som medlare i tvistemål. Vi kommer därigenom att kunna avlasta domarkåren och göra så att de slipper att hamna i en obekväm sits där de lätt ”jävar ut sig” och sitter på dubbla stolar. Att medla och döma i en och samma tvist är inte lätt att förena, det ska gudarna veta.<br />
<br />
En fördel med att parterna frivilligt kallar in en advokat eller annan erfaren jurist som medlare – särskilt i början av tvisten – är att de kommer att få hjälp av en person som är expert på att se tvister ur en parts ögon. Vår yrkesroll gör att vi är oslagbara när det gäller att sätta sig in i en parts behov och önskemål och se skillnad på vad som är möjligt och vad som inte är det.<br />
<br />
Som advokat är du expert på tvister, d v s att företräda den ena eller andra sidan. Som medlare kan du dock ha en betydligt mer ”kreativ” roll. Detta kan mycket väl vara till gagn för båda parterna och i slutändan förstås även för staten, som vill ha mer frivillig medling eftersom den bekostas av parterna.<br />
<br />
Det är förstås, som i många andra frågor, även här fråga om en EU-anpassning. Och en vettig sådan, även om framtiden får utvisa exakt hur bra det kommer att gå. Sverige har inte så mycket tradition av frivillig medling som vissa andra länder, men det är aldrig för sent att komma igång.<br />
<br />
Jag är personligen betydligt mer positivt inställd till medling i mer omfattande affärstvister än vad jag är när det gäller medling i familjerättsliga mål, vilket jag är <a href="http://advokatfrisk.blogspot.se/2012/06/roster-for-och-emot-barnombud-i.html">tämligen skeptisk </a>till. Familjerättsliga tvister är i regel så oerhört infekterade redan från början att medling ofta ter sig helt meningslöst. På familjerättens område är jag helt övertygad om att den rätta reformen skulle vara att införa <a href="http://advokatfrisk.blogspot.se/2012/07/barnombud-i-vardnadsmal-sa-ser-det-ut-i.html">ombud för barnet </a>och möjligen bekosta denna reform genom att minska eller rentav avskaffa möjligheten till medling i de målen.<br />
<br />
Men nu: åter till ämnet, medling i affärstvister. Det är definitivt något som har potential, även om det säkert kan ta något år innan vi kan se hur bra det fungerar. Det kommer här att ske en process där skickliga medlare förhoppningsvis kommer att träda fram och göra sig ett namn. Det är framför allt parterna som kommer att bidra till urvalet av dessa medlare, så att medlingen som utförs verkligen är effektiv och av hög kvalitet. Företag kommer knappast att vara intresserade av att tillsammans betala en medlare, advokat eller ej, om de inte känner att det verkligen kan leda någonvart eller att det finns ett ekonomiskt incitament till detta.<br />
<br />
<a href="http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2008:136:0003:0008:SV:PDF">Direktivet</a> som nu har genomförts syftar till att göra medling mer attraktivt i medlemsstaterna. Attraktivt på vilket sätt, kan man fråga sig. Jag ska försöka besvara den frågan efter bästa förmåga och mot bakgrund av min erfarenhet som advokat.<br />
<br />
<b>Fördelarna med medling ur ett advokatperspektiv</b><br />
<br />
Medlingen som regeringen nu aktivt vill främja för kan i bästa fall göra att paniken inte behöver inträda på samma sätt som tidigare den dag då ett företag hamnar i en affärstvist. Medlingen finns där som ett alternativ där man kan mötas under betydligt mer avspända former – i praktiken utan insyn från domstolen – fast ett tvisteförfarande har inletts i tingsrätten.<br />
<br />
Den enda ”yttre inblandningen” om parterna väljer medling, förhoppningsvis i ett tidigt skede av tvisten, är förstås medlaren själv. Den personen kommer att vara där för parternas skull och på parternas villkor.<br />
<br />
Som sagt är det framför allt i början av tvisten där det kan vara lämpligt att pröva på frivillig medling som man solidariskt bekostar. I början av domstolsförfarandet finns det fortfarande kvar en hel del öppenhet och osäkerhet. Vad vill den andra parten egentligen? Hur hamnade vi här? Och, det ska också sägas, tvisten har då inte hunnit bli så dyr som om man låter den rulla på.<br />
<br />
Den öppenhet och osäkerhet som brukar råda i början av en tvist brukar försvinna ganska snabbt ju mer tvisten slits i domstolen. Ombudskostnader, kostnader för bevisning och annat springer snabbt i väg. I värsta fall förliks man till slut, kanske framför allt av rädsla för att man börjar få för sig att domstolen ”lutar” åt ett visst håll.<br />
<br />
Även den omständigheten att man är osäker på hur domstolen kommer att döma är förstås också ett incitament till förlikning. Såvida tvisten rör ett mer betydande belopp (d v s så att inte medlarens arvode blir oproportionerligt i förhållande till kapitalbeloppet tvisten handlar om) kan det vara ett alternativ som är värt att pröva för parterna.<br />
<b> <br />
Särskild medling jämfört med Göteborgsmodellen</b><br />
<br />
Framtiden kommer att utvisa exakt hur bra det nya medlingsförfarandet är. Men det är definitivt min uppfattning av medling med hjälp av ”oberoende expertis” är överlägset den s k Göteborgsmodellen, där rättens ordförande går mellan parterna med förslag. <br />
<br />
Göteborgsmodellen går om man ska tala klarspråk ut på att domaren ”skrämmer” båda parterna och understryker för dem hur illa det är att som affärsman hamna i domstol, att det vore bättre att inte vara där o s v. Det som är farligt med Göteborgsmodellen – och det vet alla domare – är att de snabbt kan jäva ut sig. De går in alldeles för mycket på de juridiska grunderna som respektive part har – och hamnar lätt omgående i ett läge där de ”går för långt” i sin strävan att förlika parterna.<br />
<br />
En gång var jag exempelvis med om att en domare (helt felaktigt dessutom) sade till min klient: ”Jag vet att jag jävar ut mig nu, men du har ingen rättslig grund för din talan”. Domaren hade fel (vi hade en stark rättslig grund, vilket senare skulle visa sig) men dessutom blev rätten tvungen att sätta in en annan domare när det var dags för huvudförhandling. Domaren som sagt sin mening på det sätt som jag nyss beskrivit hade ju jävat ut sig fullständigt.<br />
<br />
Den största fördelen med särskild medling är att det kommer att befria domarkåren från en tung börda samtidigt som man får in en oberoende aktör som inte ska ha med det fortsatta målet att göra. Oavsett hur medlingen går kommer medlaren därefter inte att vara med. Målet fortsätter (om medlingen inte var framgångsrik) och domaren är då ”obefläckad” och kan fortsätta sin processledning utan problem.<br />
<br />
Göteborgsmodellen – där domaren kliver in – används som bekant ofta mycket sent i processen, strax innan huvudförhandlingen eller som inledning på huvudförhandlingen. Med beaktande av att medling kan användas i början av målet kan man säkert i många fall spara mycket pengar både för parterna och för staten.<br />
<br />
Förlikningsviljan brukar som sagt vara störst i slutet av målet (då domaren kliver in), dagarna innan huvudförhandlingen eller vid huvudförhandlingen. Rättegångskostnaderna kan då ha blivit mycket större än det ursprungliga kapitalbeloppet och du har en situation som är minst sagt obehaglig för båda parterna.<br />
<br />
I början av ett mål är man visserligen mindre intresserad (psykologiskt sett) av att förlikas än i slutet av ett mål – men den stora moroten i inledningsskedet är ju att rättegångskostnaderna är mycket lägre på det stadiet. Med en medlare kan det helt enkelt vara mer intressant (ur ekonomisk synvinkel) att förlikas.<br />
<br />
Att tvister snabbt rusar iväg ekonomiskt för parterna är allmänt känt. Här är vi inne på faran med särskild medling. För det är trots allt parterna som ska betala medlarens arvode. Det bör därför enligt min mening vara aktuellt med medling först och främst i tvister som rör större belopp.<br />
<br />
<b>Fallenhet, taktkänsla och lämplighet</b><br />
<br />
Något kan sägas även om medlingsinstitutets effektivitet och kvalitet. Jag håller här givetvis med den kollega som talar i följande <a href="http://www.domstol.se/Tvist/Sarskild-medling/Film-En-advokats-erfarenheter-av-medling/">informationsfilm</a> och påpekar att möjligheterna till en bra överenskommelse ökar om man har en erfaren advokat eller annan lämplig oberoende medlare. Oavsett yrkesbakgrund måste medlaren givetvis inge förtroende som opartisk.<br />
<br />
Som påpekas i de regler som antagits av <a href="http://www.sccinstitute.se/filearchive/1/12754/web_a4_medling_sv.pdf">Stockholms handelskammares medlingsinstitut<br />
</a>bör en medlare ha rätt sorts erfarenhet men också en fallenhet för uppdraget. Domstolsverket använder sig av uttrycket taktkänsla vilket också är en bra beskrivning av vad det handlar om. Medlaren måste kunna ta in vad båda parter har att säga och se vad man eventuellt kan bygga på.<br />
<br />
Den särskilde medlaren ska kunna föra upp diskussionen på en ny nivå där parterna kan mötas och affärsrelationer räddas för framtiden och kanske rentav bli bättre – det måste i alla fall vara målsättningen som man strävar mot. <br />
<br />
<b>Förslag till fortsatt läsning</b><br />
<br />
Med dessa mycket allmänt hållna tankar och reflektioner vill jag lämna dig med en liten insiktsfull <a href="http://www.directionservice.org/cadre/pdf/The%20Attorney%20Friendly%20Mediator.pdf">text om medling </a>vars författare konstaterar att målet med medlingsförfarandet är att skapa allianser mellan parterna. Det är ett mål som man kanske inte alltid uppnår varje gång, men det är helt rätt målsättning. Det ska bli spännande att se hur detta utvecklar sig under de närmaste åren.<br />
Jörgen Friskhttp://www.blogger.com/profile/08558628588891734174noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4399452555913831986.post-73825939710508213902012-10-15T10:22:00.000+02:002017-02-21T15:41:00.529+01:00Häktning med restriktioner: ett allvarligt hot mot människors psykiska hälsaJag har tidigare skrivit om <a href="http://advokatfrisk.blogspot.se/2012/09/haktning-alltfor-enkelt-och-rattsosakert.html">häktningar</a> och om att häktningsreglerna är på tok för rättsosäkra – och att våra domstolars benägenhet att häkta har ökat sedan man började föra statistik över detta (från 85 procent 1994 till 88 procent 2009 och 2010). Årligen begär inte mindre än ca 1 700 personer av de ca 11 000 som häktas varje år ersättning för att de varit oriktigt frihetsberövade (d v s de frikändes senare av domstol). Det rör sig alltså om nästan 2 000 personer varje år. Läs mer om detta <a href="http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1006295-hogre-ersattning-till-oskyldigt-haktade?m=print">här</a>.<br />
<br />
Många advokatkollegor har under åren riktat hård kritik mot utformningen av häktningsreglerna. Nu tänker jag fortsätta i samma anda, med anledning av de katastrofala följderna för den psykiska hälsan som isolering (d v s häktning med restriktioner) orsakar för många av de män och kvinnor som sitter frihetsberövade under tiden som förundersökning mot dem pågår.<br />
<br />
Med restriktioner menas att den häktades kontakter med andra inskränks, inte sällan till ett minimum. Man kan bli belagd med förbud att läsa tidningar, lyssna på radio eller se på tv. Dessutom får man ofta inte träffa några andra häktade.<br />
<br />
Att man får träffa häktespersonalen eller advokaten brukar kännas som en ganska klen tröst i sammanhanget. Detta eftersom även den egna advokaten blir begränsad av det faktum att klienten har restriktioner. När jag som advokat besöker en klient med restriktioner är jag lagligen och av yrkesetiska skäl förhindrad att tala med klienten om kontakter med klientens familj, vad som står i tidningarna o s v.<br />
<br />
Det är ett stort ansvar advokaten har: att trots dessa begränsningar göra så mycket som möjligt för att klienten ska få sin rätt tillvaratagen.<br />
<br />
<b>Isolering verkar som ett gift på människans psyke</b><br />
<br />
För den som saknar erfarenhet är det svårt att leva sig in i vad det innebär att vara häktad och dessutom isolerad, d v s utan kontakt med andra och inlåst i 23 timmar om dygnet i en liten cell. Det går inte att föreställa sig utan att ha varit där, vågar jag påstå.<br />
<br />
De förkrossande följderna av häktning med fulla restriktioner, även i korta perioder på några dagar eller någon vecka, är faktiskt välkända inom läkarkåren sedan länge (sedan 1800-talet). Men låt oss börja med två moderna exempel på välkända personer som suttit isolerade.<br />
<br />
John McCain, den tidigare amerikanske presidentkandidaten, satt isolerad i två år under sin tid som krigsfånge i Vietnam. Så här skriver han om sina upplevelser: ”It’s an awful thing, solitary. It crushes your spirit and weakens your resistance more effectively than any other form of mistreatment”. Ett annat exempel är den amerikanska journalisten Roxana Saberi, som satt fängslad i Iran i ungefär en månad. Hon har senare uppgett att hon höll på att mista förståndet efter två veckors isolering.<br />
<br />
Vad menar McCain och Saberi? Vad är det som gör att isoleringen ”krossar din vilja”, försvagar dig ”mer än något annat övergrepp”?<br />
<br />
För att få svar på den frågan rekommenderar jag en artikel om just de psykiatriska följderna av häktning med restriktioner och andra former av isolering i väntan på rättegång (eller efter fällande dom). Artikeln är skriven av en Harvard-läkare med många års erfarenhet av att möta de som sitter isolerade. Artikeln, som återger författarens egen forskning men framför allt går den igenom en mängd tidigare forskning, publicerades 2006 i <a href="http://openscholarship.wustl.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1362&context=law_journal_law_policy" target="_blank">Journal of Law and Policy</a>, som ges ut av Washington University School of Law.<br />
<br />
Författaren, dr Stuart Grassian, är psykiater och har personligen utvärderat över 200 frihetsberövade som suttit isolerade. Hans artikel visar i korthet att isolering (även kortvarig) kan ge upphov till allvarliga psykiatriska skador. Han konstaterar att det finns en särskild kombination av symptom som bara uppstår bland människor som sitter isolerade, men han pekar också på likheterna med de psykiska problem som kan uppstå i ensamhet då du dessutom har väldigt få sinnesintryck. Till exemplen hör ensamma piloter på hög höjd och forskare på polarstationer (se s 357-361 i artikeln).<br />
<br />
Att en människa avskärmas från yttre intryck – t ex genom att vara ensam dag ut och dag in i en liten cell – är helt enkelt extremt skadlig för psyket.<br />
<b><br />
De första försöken med isolering på 1800-talet</b><br />
<br />
Artikelförfattaren tar oss tillbaka till början av 1800-talet, då de första stora, moderna fängelserna byggdes i USA och i Europa. Just då trodde man att isolering var en jättebra idé. Genom att se till att fångar hölls ensamma och utan kontakt med varandra trodde man att de skulle renas från ondska. Om de inte tilläts ha kontakt sinsemellan skulle de inte kunna bli ”besmittade” av någon annans kriminalitet.<br />
<br />
Men redan på 1830-talet började offentliga studier visa att systemet hade fasansfulla följder. Man började inse att det var onaturligt att hålla människor isolerade dag efter dag, år efter år: ”it was so unnatural that it bred insanity”. Författaren Charles Dickens besökte USA och det moderna Philadelphiafängelset 1842. Han skrev förskräckt om vad han fick se:<br />
<br />
<i>Här går systemet ut på strikt, hopplös isolering… En svart huva dras över huvudet och ansiktet på varje fånge som kommer in i det dystra huset, och i detta mörka moln förs han till cellen som han aldrig mer kommer att lämna förrän hans utmätta tid tagit slut. Han blir levande begravd, han upplever ingenting utom en fasansfull förtvivlan och ångest som torterar honom.</i><br />
<br />
Åren därpå, mellan 1854 och 1909, utfördes hela 37 studier av psykotiska störningar bland fångar i Tyskland, där man anammat det amerikanska systemet på många håll. Chefsläkaren på fängelset i Halle föreslog t ex att isolering helt borde förbjudas, eftersom han såg att det orsakade hallucinationer och var verkligt skadligt för både kropp och själ. En sammanfattning av den tidiga tyska forskningen om ”prison psychoses” på engelska kan du som är intresserad läsa <a href="http://www.lvulvu.us/pdf/nitsche_wilmanns.pdf">här</a>.<br />
<br />
<b>De medicinska följderna av isolering</b><br />
<br />
Med över hundra års forskning i ryggen kan man idag ganska säkert ringa in de medicinska följderna av att sitta häktad med restriktioner eller på annat sätt isolerad (artikelförfattaren utgår från ca 22 1/2 timmes isolering, vilket är aningen mindre än de 23 timmar som är regel på svenska häkten).<br />
<br />
Nedan kommer jag att försöka mig på att översätta relevanta stycken ur artikeln, som ursprungligen skrivits som rättsintyg till domstol. Citaten återges med kursiverad stil.<br />
<br />
<i>Isolering – det vill säga att man låser in en fånge ensam i en cell hela eller nästan hela dagen, med minimal yttre stimulans och minimala möjligheter till social samvaro – kan ge upphov till allvarliga psykiatriska skador. Det har faktiskt länge varit känt att skarpa inskränkningar av yttre och social stimulans har en djupt skadlig effekt på hjärnans sätt att fungera… (s. 327)</i><br />
<br />
Grassian skriver apropå isolering på fängelserna i 1800-talets USA:<br />
<br />
<i>I själva verket var följderna katastrofala… Den typiska psykiatriska störningen som uppstod bestod i ett upphetsat förvirringstillstånd som i svårare fall liknade ett fullt utvecklat<a href="http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=delirium"> delirium</a>.</i><br />
<br />
<i>Detta kännetecknas av allvarlig förvirring, paranoia och hallucinationer, samt av intensiv oro och slumpmässiga, impulsiva våldshandlingar som ofta riktas mot den egna personen. Sådana störningar har ofta kunnat iakttas hos individer som inte hade någon tidigare historia av någon psykisk sjukdom. Dessutom resulterade vistelsen i isoleringscell ofta i en allvarlig försämring av tidigare psykisk sjukdom. Även bland intagna som inte utvecklade öppen psykiatrisk sjukdom som en följd av isoleringen ledde sådant förvar nästan oundvikligen till allvarligt psykologiskt lidande som ofta gravt försvårade för den intagne att anpassa sig till fängelsemiljön i stort. (s. 328-29)</i><br />
<br />
Redan i början av 1800-talet kunde man alltså se att isolering av häktade eller fångar kan<br />
<br />
1. ge upphov till psykisk sjukdom hos den som tidigare varit psykiskt frisk,<br />
<br />
2. förvärra ett tidigare psykisk sjukdomstillstånd,<br />
<br />
3. eller (även för de mest motståndskraftiga) orsaka allvarligt psykiskt lidande.<br />
<br />
Till slut påpekade även USA:s Högsta domstol (Supreme Court) att isolering ger upphov till massiva psykiatriska skador. I ett <a href="http://caselaw.lp.findlaw.com/cgi-bin/getcase.pl?court=us&vol=134&invol=160">rättsfall från 1890</a> skriver Supreme Court gällande isolering: ”A considerable number of the prisoners fell, after even a short confinement, into a semi-fatuous condition, from which it was next to impossible to arouse them, and others became violently insane; others, still, committed suicide”.<br />
<br />
Artikelförfattaren påpekar sedan att både hans egna studier samt äldre studier i USA visar att<br />
<br />
<i>den som förvägras en tillräcklig nivå av yttre och social stimulans tappar snabbt förmågan till att upprätthålla normal vakenhet och uppmärksamhet. Man kan räkna med att efter bara ett par dagar i isoleringscell kommer elektroencefalogrammönstret (<a href="http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=eeg">EEG</a>)</i> <i>att övergå i ett abnormt mönster som påminner om <a href="http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=stupor">stupor</a><br />
</i> <i>och delirium. Det är inte underligt – de flesta har någon gång, åtminstone en kortare stund, upplevt extrem monotoni och otillräcklig yttre stimulans… Även efter en ganska kort period är det troliga att man sjunker ned i en mental dvala eller ”dimma” där vakenhet, uppmärksamhet och koncentration försämras. Efter en tid blir man allt mindre kapabel att hantera yttre stimulans. Man blir ofta överkänslig… Efter hand leder just avsaknaden av stimulans till att man blir störd av alla slags ny stimulans. När man upplever sådan stupor brukar man vanligen undvika all stimulans. I stället går man djupare in i sig själv och in i den egna mentala dimman. (s. 330-31)</i><br />
<br />
Artikelförfattaren förklarar att tiden i isolering ger upphov till två onormala tillstånd på en och samma gång. Dels en oförmåga att fokusera, dels en oförmåga att ”byta spår” när tankarna väl har fastnat på något särskilt. Detta får till följd att man inte kan minnas eller hålla tankarna i styr när man försöker läsa eller tänka.<br />
<br />
Min kommentar till detta är att det är ett enormt rättssäkerhetsproblem. För hur ska man klara av att kommunicera med sin advokat på ett bra sätt eller för den delen (vilket förstås är ännu viktigare) med rätten när man väl kommer till rättegången?<br />
<br />
Vi fortsätter att gå igenom artikeln:<br />
<br />
<i>Oförmågan att ändra sina tankebanor övergår i en sorts tunnelseende, där den enskildes uppmärksamhet stannar av – nästan alltid på något som är väldigt obehagligt, som man inte kan sluta tänka på. Man blir helt besatt av det man tänker på… Personer i isoleringscell blir lätt upptagna av en viss tanke, någonting som de upplever som störande, ett ljud eller en lukt från en angränsande cell… De torteras av det, och kan inte sluta tänka på det. I isoleringen blir vanlig stimulans extremt obehaglig. Små irritationsmoment driver folk till vansinne. (s. 331)</i><br />
<br />
Man kan enligt artikelförfattaren räkna med att många får permanenta skador av isoleringen, även om de inte blir öppet psykiskt sjuka. Att så är fallet styrks av studier av krigsveteraner från Koreakriget, som fyrtio år senare bar på psykiska skador av att ha suttit just isolerade. Krigsveteranerna påpekade själva att isolering var<br />
<br />
<i>ett av de svåraste stressmomenten… De uppvisade ångest som inte gick över, psykosomatiska åkommor, misstänksamhet, förvirring och depression. De tenderade att vara avskärmade från social samvaro och led av tvångsmässiga grubblerier… (s 383)</i><br />
<br />
Dessa varaktiga psykiska men, konstarerar artikelförfattaren,<br />
<br />
<i>yttrar sig vanligen i fortsatt oförmåga att klara av social samvaro – ett handikapp som ofta hindrar den intagne från att anpassa sig till det sociala livet i fängelset. Dessutom – vilket kanske är än viktigare – försämrar detta handikapp ofta kraftigt den intagnes förmåga att få en plats i samhället efter att han friges. </i>(s 333)<br />
<br />
Härnäst påpekar författaren att isolering kan skapa ett psykiatriskt tillstånd som inte återfinns någon annanstans. Grassian framhåller att isolering är ”giftigt” för hjärnans normala funktionssätt. Det är nedbrytande för vem som helst, även om det är mer skadligt för vissa, t ex för den som har diagnosen ADHD eller en psykisk störning. Isoleringen kan alltså skapa akut psykisk sjukdom även hos den ”who had previously been free of any such illness”.<br />
<br />
Grassian berättar om hur han har mött vissa ”tuffingar” som han intervjuat, som sagt att isolering är det inte alla som klarar av – men jag gör det minsann. Samma fånge berättade senare för Grassian om paniken, skräcken för att kvävas och de paranoida vanföreställningar som han upplevde isoleringen.<br />
<br />
(Jag har exakt samma erfarenhet av klienter som ger intryck av att vara tuffa. Men det här handlar inte om att vara tuff utan om en omänsklig behandling som inte är bra för någon.)<br />
<br />
<b>Det särskilda psykiatriska syndromet som hör ihop med isolering</b><br />
<br />
Grassian ställer upp sju symptom som kan ingå i det sjukdomstillstånd som bara uppstår i isolering. Han gör det med stöd av sina egna intervjuer med över 200 frihetsberövade som suttit i isoleringscell.<br />
<br />
<b>1. Överkänslighet för yttre stimulans</b><br />
Över hälften av de tillfrågade berättade om en tilltagande oförmåga att stå ut med vanlig stimulans.<br />
<br />
<b>2. Störda sinnesintryck, illusioner och hallucinationer</b><br />
Närmare en tredjedel av de tillfrågade uppgav att de hört röster, ofta i form av viskningar som säger skrämmande saker.<br />
<br />
<b>3. Panikattacker</b><br />
Rapporterades av en bra bit över hälften av de tillfrågade.<br />
<br />
<b>4. Svårigheter att tänka, koncentrera sig och minnas</b><br />
Många uppgav sådana svårigheter. En intagen beskrev det på följande sätt: ”Jag kan inte koncentera mig, kan inte läsa… Ibland kan jag inte få fatt i ord som jag egentligen kan. Jag fastnar, måste hitta ett annat ord. Minnet försvinner”. I andra fall blev störningarna värre och ledde till akuta psykotiska förvirringstillstånd. En intagen hade skurit upp sina handleder då han befann sig i ett sådant tillstånd.<br />
<br />
<b>5. Påträngande tvångstankar och primitiva aggressiva grubblerier</b><br />
Nästan hälften av de tillfrågade rapporterade att de hemsöktes av primitiva fantasier om hämnd på fängelsepersonalen. Samtliga intagna beskrev den här sortens tankar som ovälkomna och otäcka.<br />
<br />
<b>6. Paranoia</b><br />
Närmare hälften av de tillfrågade rapporterade att de kände sig paranoida och kände förföljelsemani.<br />
<br />
<b>7. Problem med impulskontroll</b><br />
Något färre än hälften av de 200 tillfrågade rapporterade att de varit med om tillfällen där de tappat kontrollen över sig själva. Flera av dem rapporterade impulsstyrt självskadebeteende. En intagen berättade: ”Jag skar mig själv i handlederna flera gånger i isoleringscellen. Nu verkar det helt vansinnigt. Men jag tänkte inte ens när jag gjorde det, jag tappade kontrollen och skar mig själv utan att veta vad jag gjorde”.<br />
<br />
De här allvarliga symptomen bildar ett särskilt psykiatriskt sjukdomstillstånd, en kombination av flera ganska ovanliga symptom. Grassian påpekar att det här syndromet liknar akut delirium. Det är ett svårartat förvirringstillstånd där man kan uppleva att föremål ändrar storlek, ”smälter” eller ändrar form. Man vet att delirium kan orsakas av begränsad yttre stimulans. De isolerade fångarnas syndrom påminner alltså mer om neurologiska besvär än om psykisk sjukdom, konstaterar författaren.<br />
<br />
Det är, förklarar artikelförfattaren, sällan som psykisk sjukdom påverkar alla sinnen på det sätt som isolerade personer upplever, när de får sin verklighetsbild förvrängd genom hallucinationer m m som upplevs via både hörsel, syn, känsel, lukt och upplevelsen av den egna kroppen. (Bland schizofrena är det t ex vanligast med hörselhallucinationer. Synhallucinationer förekommer, men andra slags hallucinationer är extremt sällsynta.)<br />
<br />
<b>Ytterligare forskning</b><br />
<br />
1956 undersökte dr Milton Meltzer psykiska störningar bland fångar som satt isolerade på Alcatraz. De satt sällan isolerade längre än en vecka, men Meltzer konstaterade ändå att de brukade drabbas av akuta psykotiska sammanbrott. En läkare vid namn John Lilly framhöll vid samma tid att inskränkningen av sociala intryck och sinnesintryck var den avgörande ”sjukdomsskapande faktorn”. På 50- och 60-talet forskade man en hel del på amerikanska universitet vilka följder sådan inskränkning av yttre stimulans får på en människa. Symptomen i experimentmiljön – ljudisolerade rum samt inlindning av armar och händer för att minimera känselintrycken – blev desamma som bland isolerade fångar och häktade: störda sinnesintryck, illusioner (som upplevs med flera olika sinnen) och hallucinationer, tilltagande overklighetskänslor och överkänslighet mot stimulans utifrån.<br />
<br />
På tal om personer med ADHD framhåller Grassian att dessa har särskilt svårt att stå ut med ”restricted environmental stimulation”. Men han har även studerat välanpassade och högutbildade personer. 1988 intervjuade han t ex kvinnliga politiska aktivister som blivit dömda för brott i samband med politiska aktiviteter. Samtliga rapporterade om sjukliga reaktioner då de suttit i långvarig isolering: störda sinnesintryck, extrem ångest samt panikattacker. Kvinnorna beskrev också svårigheter med att tänka, koncentrera sig och att minnas. En av aktivisterna berättade att hon bara orkade läsa eller skriva de första tre timmarna efter att hon vaknade. Sedan var hon ”som i en dimma” och kunde inte koncentrera sig alls.<br />
<br />
Som artikelförfattaren skriver: det är oundvikligt att även fångar med större psykisk motståndskraft drabbas av svårt psykiskt lidande, särskilt vid långvarig isolering. Sedan avslutar han sin artikel med ord som är tydligt riktade till lagstiftaren och till rättsväsendet: ”The laws and practices that have established and perpetuated this tragedy deeply offend any sense of common human decency”.<br />
<br />
Till artikeln hör flera tillägg. I ett av dem kan man ta del av jämförelser med påtvingad isolering på sjukhus (s 363-365 i artikeln). Grassian visar bl a att patienter som ligger sängbundna efter ha genomgått en operation kan utveckla akuta tillstånd av förvirring, paranoia, hallucinationer och psykoser, i synnerhet nattetid. Det beror på den påtvingade begränsningen av sinnesintryck och social samvaro. Psykoser uppstår faktiskt (beroende på vilken studie man tillfrågar) hos mellan 14 % och 30 % av patienter som genomgått öppen hjärtkirurgi. I ett annat tillägg går författaren slutligen igenom den tidiga tyska forskningen om psykisk ohälsa bland fångar. Han tar bl a upp <a href="http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=gansersyndrom">Gansersyndromet</a>, som vi försvarsadvokater (tyvärr) känner igen från en och annan rättegång där vi ska försvara en klient som suttit med restriktioner månad efter månad. Gansersyndromet yttrar sig i att den som drabbas inte klarar av att svara på frågor. Han svarar ”nästan” på frågan, men det blir aldrig riktigt rätt. Ett exempel kan vara att man frågar hur många färger det finns i svenska flaggan och man får svaret tre. Om man sedan frågar vilka färger får man svaret röd o s v. Det blir aldrig rätt hur man än försöker.<br />
<b><br />
FN: häktningar med restriktioner borde förbjudas i de flesta fall</b><br />
<br />
Den ovanstående uppfattningen framfördes nyligen av FN:s främste talesman i tortyrfrågor, <a href="http://www.un.org/apps/news/story.asp?NewsID=40097">Juan Mendez</a>, och jag tror att många av oss kan skriva under på det, särskilt efter att ha läst om varför isolering går att klassa som tortyr. De skyhöga fallen av psykisk ohälsa som uppstår, samt de ständigt pågående självmorden i arrestlokalerna och på häktena ger för handen att häktning med restriktioner verkligen är en form av tortyr. Jag håller därför med den advokatkollega som nyligen påpekade att häktning är fruktansvärt <a href="http://www.advokatsamfundet.se/Advokaten/Tidningsnummer/2012/Nr-7-2012-Argang-78/Haktning--en-mansklig-skyldighet/">primitivt</a>.<br />
<br />
Med isolering (solitary confinement) avser FN alla förfaranden där den frihetsberövade hålls isolerad i minst 22 timmar per dygn från andra människor (undantaget fångvårdare). Hit hör alltså även de som sitter isolerade i svenska häkten 23 timmar per dygn.<br />
<br />
Mendez anför i huvudsak att isolering bör förbjudas utom i extraordinära fall, och att det i dessa fall bara bör få vara tillåtet en så kort tid som möjligt. Isolering i mer än 15 dagar, liksom på obestämd tid, bör förbjudas, enligt FN:s tortyrexpert. Mendez förespråkar också ett absolut förbud i fråga om unga människor samt personer med psykisk ohälsa. <br />
<br />
Hur kan då den nuvarande regleringen ändras? Visst vore det önskvärt med en så ingripande förändring som möjligt. Men jag vill även passa på att föreslå en del smärre förändringar som jag anser vara ett absolut minimum för en rättsstat.<br />
<br />
Den s k kollusionsfaran (risken att den brottsmisstänkte försvårar utredningen, t ex förstör bevis) är den juridiska häktningsgrunder som motiverar att man lägger restriktioner och isolerar den häktade.<br />
<br />
Den lätthet med vilken våra domstolar idag beviljar åklagarnas häktningsframställningar ger för handen att det finns stora brister i viktig psykologisk kunskap. Man ser sannolikt inte problemet med att häkta någon. Ungefär som att man tänker: ”det händer ju ingenting farligt därinne i cellen”. Som föredöme kan man här framhålla den rättrådige domaren som i ett <a href="http://www.fedcrimlaw.com/visitors/PrisonLore/Ruiz.html">rättsfall från 2001</a> kallade isoleringscellerna i Texas för ”incubators of psychoses”, en plats där man planterar psykisk ohälsa hos den friske och där tillståndet förvärras för den som har psykiska besvär. <br />
<br />
Det är en positiv utveckling att frågan om psykisk ohälsa och isolering tas upp som ett problem runtom i världen. När man har läst Grassians artikel förstår man varför. Mot bakgrund av FN:s fördömande av isolering och den psykologiska forskningen kring häktningar (med eller utan restriktioner) är det idag omöjligt för våra domstolar att fortsätta häkta och lägga restriktioner i samma takt som idag. Det går inte att försvara.<br />
<br />
Det är svårt att inte bli chockad när man läser in sig på ämnet. Okunskap om de psykologiska riskerna med häktning borde inte få förekomma. Det krävs massiva utbildningsinsatser. Det borde vara en prioritet för Domstolsverket, Advokatsamfundet och Åklagarmyndigheten.<br />
<br />
Okunskap om lagen ursäktar inte, brukar man säga. Okunskap om psykologi ursäktar inte heller när det gäller de här frågorna. Därför är det med glädje man ser att bl a <a href="http://online.wsj.com/article/AP4f4ae18bd20140238eb1ce18175f021a.html">Human Rights Watch</a> häromdagen gick ut och krävde ett totalförbud mot isolering av barn under 18 år i USA.<br />
<br />
<b>2010 års häkteslag och skärpningen av regeringsformen</b><br />
<br />
Svensk rätt har blivit något skarpare i sitt förbud mot tortyr. Lagstiftaren har alltså tagit till sig av tidigare FN-kritik. Förhoppningsvis betyder det att fler förbättringar är på väg. Ett litet steg i rätt riktning är den nya häkteslagen som gör det möjligt att överklaga restriktioner i vissa fall (avsaknaden av en sådan möjlighet kritiserades tidigare av FN:s kommitté för förhindrande av tortyr).<br />
<br />
Häromåret skärptes 2 kap 5 § regeringsformen (RF, en av grundlagarna) så att det nu framgår att ingen får utsättas för tortyr i syfte att framtvinga eller hindra yttrande. Med tanke på hur tillintetgjorda många häktade blir (vi ser det när det är dags för huvudförhandling) finns det enligt min mening fog för att påstå att denna utmärkta bestämmelse inte respekteras fullt ut.<br />
<br />
Att börja se häktning med restriktioner som tortyr kan låta drastiskt, men det är faktiskt FN:s uppfattning att det förhåller sig på detta sätt. Det är något som bryter ned en människa – och därför i praktiken något som ökar risken både för falska erkännanden och undermåliga försvar.<br />
<br />
Domstolarna måste nu beväpna sig med vetenskaplig kunskap för att leva upp till det skärpta tortyrförbudet i RF och uppmaningen från FN angående isolering.<br />
<br />
Den som hävdar att häktning med restriktioner är ”nödvändigt” använder sig – menar jag – av samma slags argumentation som dödsstraffets förespråkare i USA eller de som sannolikt försvarar tortyr på olika håll runtom i världen. Man missar den viktigaste poängen: priset i mänskligt elände och lidande är alldeles för högt för de fördelar man inbillar sig att olika slags barbariska tvångsmedel medför.<br />
<br />
Tänk så här i stället. En vacker dag kan det vara du som sitter inlåst dygnet runt på obestämd tid, med stor risk för att du mår som ett vrak den dag ditt öde avgörs i en av våra domstolar och att du knappt hänger med under rättegången till följd av att du lider av depression och ångest och är bedövad av antidepressiv medicin.<br />
<br />
<b>Tankar kring lagändringar från åklagarväsendet</b><br />
<br />
Utöver FN:s tortyrexperts förslag finns även annat som man borde ta fasta på. I Frankrike har t ex den som sitter häktad – även med restriktioner – efter en månad rätt att ta emot besök av en släkting. Om detta kan du läsa på sid 3 i Åklagarmyndighetens <a href="http://www.aklagare.se/PageFiles/6268/Slutrapport%20del%202%20.pdf">utredning från 2011</a> om häktningsreglerna i andra EU-länder.<br />
<br />
På sid 2 i samma utredning finns uppslag till en annan reform som rimligen bör genomföras omgående. Italien, Lettland, Litauen, Polen och Spanien har nämligen absoluta tidsgränser för häktning. Passeras den gränsen ska den misstänkte försättas på fri fot.<br />
<br />
Den verkliga föregångaren är dock Storbritannien. I Storbritannien, heter det i utredningen, är det nämligen ”inte möjligt att isolera den häktade av utredningsskäl”. Som svensk jurist häpnar man, eftersom det är så självklart här (d v s man är så van vid att det läggs restriktioner p g a utredningsskäl – p g a den s k kollusionsfaran). I Storbritannien får man enbart isolera en häktad av säkerhetsskäl. Här finns alltså en stor utmaning för det svenska rättsväsendet att leva upp till. Och det är ingen dålig förebild. Storbritannien är ju en välkänd och respekterad förebild i juridiska sammanhang.<br />
<br />
Kan svenska åklagare och poliser tänka sig att ”släppa” denna möjlighet – d v s möjligheter till restriktioner av utredningsskäl som den idag ser ut? Vågar politikerna genomföra en sådan fantastisk humanistisk reform? Det skulle innebära en enorm förändring till det bättre för rättssäkerheten. Särskilt lagstiftarnas, våra folkvaldas ögon vill jag fästa på detta i sammanhanget närmast fantastiska förhållande.<br />
<br />
Jag vill rentav upprepa det en gång för mina juristkollegor: i Storbritannien är det inte möjligt att isolera den häktade av utredningsskäl (med kollusionsfaran som grund för restriktionerna).<br />
<br />
Domstolarna förstår nog inte hur allvarlig den här frågan är och hur farligt det faktiskt är. Man måste, som jag påpekade i mitt tidigare inlägg om häktningar, gå tillbaka till <a href="https://lagen.nu/1942:740#K24P4S1">24:4 rättegångsbalken</a>.<br />
<br />
Jag hoppas att de domare som läser detta tar del av forskningen som jag hänvisar till.<br />
<br />
Till våra politiker i samtliga partier: människors liv och psykiska hälsa står på spel. Tycker ni inte att det är allvarligt nog bör ni verkligen tänka över era karriärval. Inte bara undertecknad med kollegor i Advokatsamfundet tycker att det är hög tid att det händer något. Vi har faktiskt även medhåll från Åklagarmyndighetens expertutredare. Så här skriver de:<br />
<br />
<i>Nackdelarna ur utredningssynpunkt av en restriktivare användning av framförallt isolering kan undvikas genom snara och väl dokumenterade utredningsinsatser. Om bevisningen kan säkras fort, om häktningsförhör inför domstol görs utförligare och återges noggrant av domstolen och förhör under förundersökningen videodokumenteras eller förhörsutskriften bekräftas av den hörde genom signering, skulle detta kunna bidra till att isolering i en del fall kanske skulle bli obehövlig eller i vart fall att nödvändig isoleringstid skulle bli kortare.</i><br />
<br />
Jag tycker, i egenskap av advokat, att detta inte alls är ett förkastligt förslag, utan en bra och konstruktiv tanke för att rätta till systemet. Att ställa högre krav på den brottsmisstänkte på ett tidigt stadium – om detta kan leda till att häktning och/eller isolering inte blir nödvändigt – är ett förhållandevis lågt pris som absolut skulle vara värt att betala.<br />
<br />
Viljan finns således även från advokaternas motpart i brottmål: åklagarväsendet. Det är en tydlig signal till våra politiker att något måste göras i denna fråga, nu med detsamma.<br />
<br />
<b>Ett par råd till er som sitter häktade</b><br />
<br />
För det första: överklaga häktningsbeslutet och beslutet om restriktioner.<br />
<br />
Möjligheterna att göra detta har utvidgats på senare år. Din advokat hjälper dig med detta, och det finns inget som hindrar att ni i det enskilda fallet hänvisar till vad forskningen visar om de hemska följderna av isolering.<br />
<br />
Även om våra politiker inte visar det intresse de borde kan förhoppningsvis ökad kunskap om de mänskliga följderna av häktning och isolering leda till ett större genomslag vid förhandlingar om häktning och omhäktning så att tingsrätterna blir försiktigare med att bevilja och åklagarna blir försiktigare med att begära häktning, särskilt förenat med restriktioner.<br />
<br />
Mitt andra råd är bara ett försök att komma med någonting konstruktivt till er som sitter i den rent ut sagt vidriga situationen. Du som sitter med restriktioner och inte får läsa tidningar, se på tv, lyssna på radio eller träffa någon: se till att låna en bok från häktets bokvagn eller bibliotek. Sak samma om du tycker om att läsa men inte känner för det eller om du aldrig brukar läsa annars. Skönlitteratur, något som handlar om människor och deras liv, borde kunna vara särskilt bra. Eller faktaböcker, historia, vetenskap. Allt som aktiverar dig borde vara bra. Allt som kan fylla ut det farliga och onaturliga tomrummet under de svåra dagar, veckor och i värsta fall månader som väntar.<br />
<br />
Allt för att bevara din psykiska hälsa och din förmåga att sköta ditt försvar den dagen det behövs. Jag påstår mig inte veta hur det är. Jag försöker bara tänka mig in i situationen.<br />
<br />
Och även om jag kanske går över gränsen genom att skämta om ett så hemskt ämne så vill jag ändå säga följande: hjälp din försvarsadvokat! Läs något, låna papper och penna och skriv något, eller gör båda delarna. Slå vakt om din psykiska hälsa. Då kommer din advokat också att kunna göra ett bättre jobb då ditt öde ska avgöras av tingsrätten.<br />
<br />
Med detta sagt vill jag bara upprepa vad jag har sagt ovan: Storbritannien har man inte restriktioner p g a kollusionsfaran och FN anser att isolering i de flesta fall bör förbjudas. Där har vi något vi kan bygga vidare på.Jörgen Friskhttp://www.blogger.com/profile/08558628588891734174noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-4399452555913831986.post-87527185221761539002012-09-30T13:06:00.004+02:002012-09-30T13:10:26.396+02:00Thomas Quick – något om advokatens rollDet har varit en livlig debatt om advokatens roll i tidigare mål som avsett Quick och då närmare bestämt en debatt om hans tidigare försvarare advokat Claes Borgström. Jag har inte svaret på frågan om Claes Borgström i något avseende agerat fel. Jag har dock en uppfattning om försvararens roll som offentlig försvarare. Jag är själv ofta offentlig försvarare och det sedan många år tillbaka.<br />
<br />
Quick hade tydligen erkänt alla brott för sin försvarare advokat Claes Borgström. Det egna erkännandet är inte sällan viktig bevisning i ett brottmål. Många gånger ingår det i advokatens roll att tro/lita på klientens erkännande. Det varierar dock från fall till fall och så måste det alltid vara.<br />
<br />
När man företräder en person som är vid sina sinnes fulla bruk finns det sällan anledning att tro att klienten oskyldigt skulle ta på sig ansvaret för ett brott han eller hon inte begått. Låt säga att en ”normal” klient erkänner skattebrott. Ska jag då gå igenom kanske 17 pärmar med bokföring för att bedöma sanningshalten i erkännandet? Eller ska jag ägna all tid åt att hjälpa klienten att få en så mild påföljd som möjligt? I den situationen är det nog så att de flesta försvarare lägger sin energi på att se till att påföljden blir så mild som möjlig.<br />
<br />
Om klienten erkänner snatteri/stöld? Ska jag höra med eventuella vittnen om det verkligen är sant? Eller ska jag lita på klientens erkännande? Många gånger väljer försvararen att lita på klientens erkännande. Arbetet handlar då om påföljdsfrågan och inte skuldfrågan. Det är sällan advokatens roll att agera åklagare/polis d v s söka bevisning för att brott verkligen är begånget när klienten redan erkänt brott.<br />
<br />
I vissa fall måste dock advokaten ifrågasätta klientens eget erkännande. Det är i de fall där advokaten anser att det kan finnas skäl att ifrågasätta erkännandet. Jag kan nämna ett fall där jag varit tvungen att ifrågasätta klienters erkännande.<br />
<br />
I ett fall företrädde jag ett barn, som dock var det vi kallar straffmyndig d v s han hade fyllt 15 år. När han hördes av polisen erkände han brott. När jag inför förhandlingen träffade pojken förstod jag att han erkänt endast för att han vid polisförhöret varit rädd. Rädd för polisen. Därför valde han att erkänna brott. Den handling pojken begått var dock inget brott och jag kontaktade därför åklagaren och sa att pojken vid förhandlingen skulle erkänna gärningen men förneka att gärningen var ett brott. Det som därefter hände var att polisen – utan min vetskap (aja baja) – åter kontaktade pojken och än en gång erkände min klient brott.<br />
<br />
Vid förhandlingen förklarade jag att pojken förnekade brott, men när åklagaren ställde frågan direkt till pojken erkände han som vanligt brott. Pojken var mycket rädd vid förhandlingen. Han ville bara få den överstökad. Domen blev att pojken friades. Pojken hade inte begått något brott enligt domstolen. Det var rätt dömt av domstolen. Det insåg även åklagaren, som dock felaktigt hade väckt åtal. Men även åklagare kan begå fel. Juridiken kan vara mycket komplicerad.<br />
<br />
Qucik målet handlar om trovärdigheten hos de åtalade som lider av psykisk sjukdom. Många som döms för brott lider av psykisk sjukdom. De som lider av en allvarlig psykisk störning döms ofta till vård. De som är psykiskt sjuka kan förstås vara lika tillförlitliga och pålitliga som de som är helt friska, men det finns ett men. En hel del av de som är psykiskt sjuka är personer vars erkännande eller förnekande samhället måste ifrågasätta. Det egna erkännandet hos dessa personer har ofta ett lågt bevisvärde och i vissa fall inget bevisvärde alls.<br />
<br />
Jag har själv företrätt flera personer som varit svårt psykiskt sjuka. Personer som gärna – och ofta med glädje - erkänner allt polisen vill att de ska erkänna. Personer som exempelvis gärna skulle ta på sig Palme mordet, trots att de bevisligen fanns närmare 100 mil från Stockholm när Palmemordet begicks. Eller själva var små barn när Palmemordet begicks.<br />
<br />
När klienten är svårt psykiskt sjuk är det således – enligt min mening – alltid befogat att granska alla bevisning i målet oerhört noga, även om klienten erkänt brottet i fråga.<br />
<br />
Varför erkänner ibland svårt psykiskt sjuka personer brott de inte begått? Jag vet inte svaret på den frågan, men jag tror att vissa inte orkar säga emot. Det är helt enkelt lättare att erkänna.Då får klienten inte sällan beröm för sitt erkännande. Alla blir glada. Till och med klienten.Men advokaten måste – trots att alla andra är glada – nitiskt granska bevisningen i målet.<br />
<br />
Om Quick hade varit en frisk klient anser jag att det sannolikt inte funnits skäl att kritisera advokat Claes Borgström. Ska advokat Claes Borgström granskas är det nog för att ta reda på om han i allt för stor omfattning satt tillit till en svårt sjuk klient. För ingen tror väl annat än att Quick hela tiden varit svårt psykiskt sjuk? <br />
<br />
Det finns dock fall där man som försvarare inte tror på klientens erkännande, men ändå inte ifrågasätter erkännandet. Låt säga att en äldre man – som är helt vid sina sinnes fulla bruk - erkänner brott men att de fakta försvararen granskar talar för att klienten är oskyldig och att erkännandet ”endast” verkar syfta till att fria annan som kan vara skyldig till brottet, som exempelvid den äldre mannens dotter. Ska jag som försvarare peka på den bevisning som talar för att dottern är den skyldige och att klienten således är oskyldig? Eller ska jag låta klienten skydda den dotter han kanske älskar mer än allt annat på jorden? Det är i en sådan situation vissa försvarare väljer att tro på ett erkännande trots att det finns övertygande bevisning som talar för att erkännandet inte är sant. <br />
<br />
Det finns således många svåra situationer för en försvarare. För alla försvarare gäller det dock – som framgår ovan - att vara extra vaksam när man företräder psykiskt sköra klienter, så som personer som lider av allvarliga psykiska störningar. <br />
<br />
När någon dömts till vård för brott blir det då och då förhandling om den personen ska skrivas ut från den psykiatriska vården eller om vården skall fortgå. Vid förhandlingen företräds den som vårdas av ofta av advokat. Innan förhandlingen har advokaten i vart fall ett enskilt samtal med klienten. I ett vanligt mål berättar klienten sin version och advokaten förklarar den sedan juridiskt i samband med förhandlingen. I utskrivningsmål händer det inte sällan att klienten frågar vad jag som advokat anser. Ofta anser jag att det bästa för klienten är fortsatt vård.<br />
Varför? Skulle jag själv bli allvarligt psykiskt sjuk hoppas jag för allt i världen att jag får adekvat vård och skulle jag bli så svårt sjuk att det föreligger risk att jag begår allvarliga brott<br />
vill jag att min advokat ser till mitt bästa. Mitt bästa skulle i så fall vara vård och hjälp med att se till att jag inte begår brott.<br />
<br />
När jag berättat min åsikt för klienten som vårdas håller han eller hon ofta med mig. Allt för ofta anser jag. Det jag anser är ju nödvändigtvis inte klientens egen åsikt. En gång sa jag dock till klienten att han tidigare alltid frågat mig vad jag tycker, men att jag denna gång först ville veta vad klienten själv tycker. Den frågan klarade klienten inte av att själv bestämma, trots lång betänketid. Klienten ville inte ha en egen åsikt. Han kanske inte ens hade någon egen åsikt?<br />
<br />
Vid förhandlingen berättade jag för domaren och nämndemännen att klienten även denna gång gick med på fortsatt vård, men att jag var osäker på vad min klient egentligen hade för åsikt om fortsatt vård. Domaren – som för övrigt är en mycket bra och kompetent domare vid förvaltningsrätten i Umeå – ställde då frågan direkt till klienten om klienten motsatte sig fortsatt vård eller om han godtog fortsatt vård. Klientens svar blev det förväntade. Han frågade vad domaren tyckte. Domaren ville först inte svara på motfrågan, men efter viss eftertanke svarade domaren att fortsatt vård nog vore att föredra. Då log min klient, tackade för svaret och delade domarens uppfattning. <br />
<br />
Tack för denna gång.<br />
Jörgen Friskhttp://www.blogger.com/profile/08558628588891734174noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4399452555913831986.post-11002055915719486472012-09-16T14:24:00.000+02:002012-09-16T14:28:13.138+02:00Häktning: alltför enkelt och rättsosäkertStatistik från BRÅ visar att våra domstolar är, minst sagt, ”häktningsbenägna”. I tabell nr 3.11 i en <a href="http://www.bra.se/download/18.656e38431321e85c24d80005741/2011_kriminalstatistik_2010.pdf ">BRÅ-rapport</a> kan man se att 1994 (då man började föra statistik som gör att man kan jämföra häktningsframställningar från åklagaren med antalet beviljade tingsrättsbeslut om häktning) begärde åklagaren häktning i 12 057 fall. 10 263 av fallen (ca 85 procent) av dessa bifölls av tingsrätterna. 2010 bifölls 11 213 av 12 690 fall – 88 procent av fallen eller nästan nio av tio om man så önskar.<br />
<br />
Hur kommer det sig att våra domstolar är så ”generösa” med att bifalla åklagarnas häktningsframställningar, d v s åklagarens begäran vid en häktningsförhandling eller förhandling om omhäktning om att man under tiden som förundersökningen pågår bör frihetsberöva den som blivit anhållen (för brott som kan ge fängelse i ett år eller mer)?<br />
<br />
Det verkar först och främst vara ”tradition” att den som är stökig eller misstänkt för brott lätt kan hamna i ”kurran” i Sverige. Det är något så pass självklart att vi inte diskuterar det så mycket som vi borde göra. För i ett rättssamhälle är det inte alls så självklart att man ska kunna bli frihetsberövad (även om man är misstänkt för brott och förundersökning pågår).<br />
<br />
Låt mig ge två exempel från min egen erfarenhet som visar på ett oroande godtycke i fråga om när och hur häktningsbeslut meddelas av våra domstolar (tingsrätterna). Och då menar jag att det där fallet – ett fall av tio när tingsrätterna inte håller med åklagarna – också det ger ett godtyckligt intryck. Det rör sig om två fall som avgjordes på samma domstol – av en och samma domare.<br />
<br />
1.<br />
<br />
En kväll hade en klient haft ett ”fyllebråk” med sin hustru. Makarna bodde på en liten ort och båda festade gärna på som tonåringar. Grannarna uppmärksammade bråket och på grund av bråket, som uppfattades som misshandel (trots att min klient var tidigare ostraffad), häktades min klient. En skötsam person med gott anseende på hemorten häktades alltså efter en fest som spårat ut efter att han och hustrun hade druckit för mycket.<br />
<br />
2.<br />
<br />
En annan klient hade just kommit ut från fängelset efter att ha avtjänat ett längre straff för brottet grov kvinnofridskränkning. Vad händer? Det första han gör är att han misshandlar sin hustru en gång till! Det framstod som ett skolexempel på när man borde ha blivit häktad. Men mannen blev inte häktad, trots att han återfallit i brott mot samma kvinna som tidigare.<br />
<br />
Det här är ganska tydliga exempel ur verkligheten på hur tombolaaktigt det kan vara. Nu menar jag inte att man per automatik ska slå till och häkta tidigare straffade personer per automatik, utan att det saknas förutsebarhet i systemet (som är en av de saker man ska kunna vänta sig av ett rättssäkert system) och att på tok för många häktningsframställningar bifalles.<br />
<br />
Mänskliga faktorn, tycker du kanske. Kanske systemet fungerar bra, även om det råkade bli lite snett den där gången? Jag vill tyvärr påstå att systemet fungerar långt ifrån bra, och att det borde reformeras till fördel för en mindre ingripande ingrepp i individens liv i de flesta fall (övervakning är ett alternativ som finns sedan länge i rättegångsbalken).<br />
<br />
<b>Häktningsgrunder: risk för flykt, försvårande av utredningen och/eller återfall i brott</b><br />
<br />
Det är som sagt tingsrätten som beslutar om häktning och i samband med det även om restriktioner (inskränkningar i den misstänktes rätt att vara i kontakt med omvärlden). Det finns tre fristående grunder för att häktning kan ske.<br />
<br />
1. faran för flykt<br />
<br />
2. faran för kollusion (risken för att utredningen påverkas, t ex genom att bevis förstörs genom att den misstänkte pratar med folk eller undanröjer bevismaterial på något annat sätt)<br />
<br />
3. recidivfaran (risken för återfall i brott)<br />
<br />
Så långt den grundläggande juridiken. Hur ser då den grundläggande ”mänskliga” sidan av saken ut? Titta gärna på de här <a href="http://www.kriminalvarden.se/sv/Hakte/Bilder-fran-ett-hakte1/ ">bilderna från Kriminalvården</a>. Bläddra framåt, och ta dig en titt på bild nummer 6. Låt den ligga kvar på skärmen och titta på den en stund. Känner du dig väl till mods eller illa till mods efter att ha tittat på den bilden i några minuter? En kvart, rentav? Försök att göra det! Det är inte som att sitta på en brygga med en kall öl och titta ut över en spegelblank sjö på sommaren, eller hur?<br />
<br />
Kanske kan du känna, trots att du kanske aldrig haft med svenskt rättsväsende att göra, att det vore ganska obehagligt att sitta där. Kanske rentav avskyvärt (så jag tänker inte be dig att titta på bilden i åtminstone ett par timmar).<br />
<br />
Vi advokater ser sådana här platser jämt och ständigt. Vi har ”tur”: vi har en ringklocka som vi ringer i när vi har pratat klart med klienten. Och så blir vi utsläppta av personalen och tar den trånga hissen tillbaka ut i friheten.<br />
<br />
Vi advokater har god insyn i hur oskyldiga (den som är häktad är ännu inte dömd för något) far illa i häktet, både de som senare döms för brott och de som frikänns. Jag tycker att det är fel att en så viktig fråga diskuteras så sällan. En stor del av problemet verkar ligga i att vi tar för lätt på problemet. Och så går domstolarna på åklagarens linje: ”Ordning och reda, lås in honom, så vet vi var vi har honom under utredningen och i väntan på huvudförhandlingen. Sedan drar vi av tiden han har suttit från det slutgiltiga straffet”. Man ger intryck av att anta att den misstänkte kommer att förklaras skyldig.<br />
<br />
<b>Vad händer när man sitter häktad?</b><br />
<br />
Klienter (både män och kvinnor) som sitter häktade får ofta panik i början (i princip alltid, om det är första gången i häktet). Det är alla advokaters erfarenhet. Ofta hör de av sig på en gång och vill tala med sin advokat. Var är min advokat, undrar de.<br />
<br />
<a href="http://www.kriminalvarden.se/sv/Medier/Nyheter/2011/Ny-studie-Restriktioner-och-psykisk-ohalsa/ ">Svensk psykologisk forskning</a> visar att hälften av de häktade med restriktioner som är föräldrar drabbas av klinisk depression, ett mycket allvarligt tillstånd som innebär att den drabbade inte har kraft kvar att göra någonting (vilket är allvarligt både rent mänskligt och när det är dags för rättegång). Hälften av alla som hålls isolerade som har barn – det är minst sagt en betydande andel!<br />
<br />
De psykologiska trauman som orsakas av alla dessa slentrianhäktningar märks redan på de häktade vid det där första telefonsamtalet. Du hör hur illa de mår. De vill ut. De säger att de inte har gjort något. (Tänk dig själv, om du visste att du inte hade gjort något. Det är ingen avundsvärd position att sitta där inne och bara ha advokaten att prata med, ifall du dessutom har restriktioner.)<br />
<br />
Vi advokater vet hur illa klienterna mår av att sitta häktade – i synnerhet under den första, chockartade tiden då de nyss blivit inlåsta och paniken sätter in. Bristen på psykologer som kan hjälpa till i den första svåra ”övergångsfasen” då klienten ska försöka vänja sig vid en outhärdlig situation (att sitta inlåst i väntan på rättegången) gör att vi har ett stort ansvar.<br />
<br />
Det finns förstås också en viss ”nackdel” med populära advokater (som är kända för att vara tuffa och stå på klientens sida, bra på att se bristerna i polisens och åklagarens arbete o s v). <br />
<br />
Populära advokater har många klienter. Kanske sitter du i en heldagsförhandling och kan inte träffa din klient på en gång. Och minuterna blir samtidigt oerhört långa och plågsamma för klienten, för han vill ju träffa dig, med en gång! Inte i morgon, inte på fredag heller, utan nu! Han ger blanka den i om du har en rättegång. Problemet är här att det kanske bara är den mindre populära advokaten (som har få klienter) som skulle ha tid att inställa sig på en gång, utan dröjsmål. I vissa delar av Sverige (särskilt i norra Sverige) bidrar de långa avstånden till att den häktade kan få sitta ännu längre innan advokaten hinner fram.<br />
<br />
Advokaten vet att under de här minuterna och timmarna och dagarna sker en stor psykologisk skada i många fall, särskilt för häktade som sedan tidigare har haft någon form av psykologiska besvär. Men även tidigare fullt friska personer, som kanske ansett sig vara antingen ”tuffa” eller ”vanliga”, kan snabbt bli fullständigt krossade av häktningen. Man rycks från sin familj, sina närmaste, och skärs av från sitt vardagsliv. Har man aldrig varit häktad förut, om det är första gången, då ska man vara beredd på sitt livs kanske värsta stund. <br />
<br />
Ett exempel till på hur det här bryter ner folk är när man (det händer tyvärr också ofta) lägger restriktioner. En av mina klienter satt häktad från januari till i början av juni. Han var närmare 70 år. Han gick ner 20 kilo och for verkligen illa. Häktet skulle ha kunnat bli hans död. Och även om ingen tycker om ekobrott (han var misstänkt för ett sådant) och man är för att ge ekobrottslingar hårda straff, så tycker jag att man i dessa och många andra fall skulle kunna ordna annan betryggande övervakning (i enlighet med rättegångsbalken) och vänta med att låsa in folk innan rättegången – d v s om brottet verkligen går att styrka!<br />
<br />
<b>Häktade som tar sina liv</b><br />
<br />
Som jag sade, häktet kan ta död på folk.<br />
<br />
Det sker ungefär en gång varannan månad. För så ofta tar någon sitt liv i häktet eller i arresten.<br />
<br />
Men, kan man tycka, är det verkligen sant? Varför skriver inte tidningarna om det? Det undrar jag också. Det är en fråga som berör många, familjer, vänner och så vidare. Men tidningarna skriver inte. Kanske tror vissa journalister att folk inte bryr sig. Jag tror att de i så fall har fel. <br />
<br />
Sannolikt (jag har ingen statistik, men jag antar att det är så) är det oftast fattiga personer som tar sina liv på häktet och i arresten. Personer som inte har vänner som är journalister. Det skulle säkert vara annorlunda annars (då kanske det skulle skrivas lite mindre om kändisar).<br />
<br />
Hittills har, vad jag vet, fyra häktade tagit sitt liv under 2012. Fyra häktade, låt det sjunka in. Det är fyra söner eller bröder eller makar eller pojkvänner eller pappor. Fyra hemska tragedier bara i år. Man tänker på familjerna, vännerna och barnen som ska leva med sorgen. <br />
<br />
Ändå blir det bara små notiser i tidningen. Inga namn, inga fakta i övrigt.<br />
<br />
Ett av mycket få exempel på när media faktiskt uppmärksammat ett självmord i häkte/arrest är ett välgjort reportage av en reporter som tog sig tid att granska varför 23-årige Sercan Budakci tog sitt liv sommaren 2011 på en <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=4902105">polisstation i Haninge</a>.<br />
<br />
Tragedins omfattning blir inte lättare att förstå när man får reda på att den här unga killen hade blivit gripen efter att ha bråkat med en busschaufför om något så futtigt som en sms-biljett. Han var då på väg med grillkorv och kött till en sjö för att grilla med sina vänner.<br />
<br />
Sercan Budakcis syster säger i inslaget att ”det är som om det är en fågel som har dött på gatan”. Det verkar inte spela någon roll. Dessutom hade hennes bror bett att få åka till psykakuten för att han mådde så dåligt i arresten. ”Jag kan lika gärna säga att de har framkallat min brors självmord”, säger systern. <br />
<br />
<b>Kloka ord från en som vet</b><br />
<br />
Reportern som gjorde inslaget om Sercan Budakci insåg att självmord i häkten och arrester har ha att göra med den psykologiska reaktionen på att bli inlåst. Reportern talar i slutet av inslaget med Peter Söderlund, ordförande för X-CONS (som tidigare hette KRIS), organisationen som vill hjälpa f d kriminella tillbaka till ett normalt liv i frihet.<br />
<br />
”Den mest vältränade och på ytan starka människan kan bete sig som ett barn”, säger Peter Söderlund. ”När man låser in en människa vet du oftast inte den personens bakgrund, den personens psykiska hälsa. Man saknar så gott som all kunskap. Det ställer stora krav på staten, om man nu inte ska räkna med att det ska stryka med några stycken per år”.<br />
<br />
I reportaget tar Peter Söderlund upp frågan om att häktningarna tar knäcken på den häktade, bryter ned honom, och gör det lättare för honom att erkänna. Det är en erfarenhet som vi försvarsadvokater känner igen. Våra klienter kan vara så nedbrutna, förvirrade, beroende av psykofarmaka efter ett antal månader i häktet att det är svårt för dem att försvara sig. Det är bland annat av denna anledning som FN:s främste tortyrexpert vill kraftigt inskränka bruket av häktning med restriktioner (jag återkommer till detta i ett annat blogginlägg inom kort).<br />
<br />
<b>JO:s beslut visar på problemen</b><br />
<br />
När det gäller självmord i häktet kan man inte sitta med armarna i kors och vänta på att t ex JO (som handlägger många anmälningar om självmord) ska kunna lösa allting. Man kan inte överlåta allt ansvar på en myndighet som aldrig kommer in förrän det är för sent.<br />
<br />
”Vissa säkerhetshöjande åtgärder har vidtagits med anledning av ett självmord i arresten januari 2011, arbetet är dock ännu inte färdigt”, heter det i JO:s protokoll från ett besök på polisarresten i Karlstad (JO:s beslut 5034-2011, meddelat 2012-01-16).<br />
<br />
”För det fall en intagen uppfattas som så suicidbenägen att han inte ganska snart bedöms kunna få tillgång till sängkläder, bör han enligt min mening ställas under sekundbevakning. Vidare bör kontakt med psykiatrin övervägas”. Så heter det i JO:s beslut 1661-2010, meddelat 2010-12-21.<br />
<br />
2008 tog JO Cecilia Nordenfelt ett hedervärt initiativ till en särskild granskning av självmord i häkten (JO:s beslut 122-2008, meddelat 2008-06-09).<br />
<br />
JO Nordenfelt skriver: ”Kriminalvården har alltså att, inom rimliga gränser, förhindra att intagna i häkten begår självmord. Jag inser att det inte är möjligt att i varje enskilt fall hindra en person som har suicidtankar från att göra verklighet av sin önskan att ta sitt liv. Det finns dock mycket Kriminalvården bör kunna göra i syfte att undvika dessa tragiska händelser.”<br />
<br />
Det är bara att hålla med. Men samtidigt går det inte att överlåta allt ansvar till Kriminalvården (lika lite som man kan överlåta allt ansvar till JO). Det är domare, åklagare och advokater som har ett gemensamt ansvar för att häktningarna blir färre (i enlighet med rådande bestämmelser på området, som enligt min mening inte på långa vägar respekteras).<br />
<br />
”Det är enligt min mening synnerligen viktigt”, skriver JO Nordenfelt, att beslut om häktning ”begränsas till de fall där det är motiverat”. Detta är en viktig iakttagelse, för den pekar på domstolarnas ansvar att tillämpa gällande lagstiftning på ett korrekt och humant sätt. Lagstiftningen finns redan.<br />
<br />
<b>24 kap 4 § rättegångsbalken: så kan självmord i häktet förebyggas</b><br />
<br />
Självmorden i häkten och arrestlokaler handlar inte i första hand om lokalernas utformning eller frågan om den häktade har tillgång till sängkläder.<br />
<br />
Det handlar om att man från domstolars och åklagares sida inte till fullo respekterar och utnyttjar lagstiftningens krav på att man inte får häkta människor när det finns risk för men, d v s en risk för att den häktade far illa. I sådana fall – säger rättegångsbalken – ska någon form av övervakning ordnas i stället för häktning.<br />
<br />
Det är uppenbart att då en anhållen person har haft kontakt med psykiatrin sedan tidigare kan det ”befaras att häktning skulle komma att medföra allvarligt men”, som det heter i rättegångsbalken (RB).<br />
<br />
<b>Förslag # 1: bättre förutsägbarhet</b><br />
<br />
Jag anser att det viktigaste sättet att förbättra systemet skulle vara ett mer restriktivt bruk av häktningar, d v s i första hand att våra domstolar blir mer försiktiga med att bifalla åklagarens häktningsframställan (och att åklagarna blir bättre på att anordna alternativ till häktning, d v s övervakning då det finns risk för men, helt i enlighet med vad som åläggs åklagarna i RB).<br />
<br />
I vart och ett av de fall där åklagaren begär häktning kan domstolarna inte nöja sig med att godta åklagarens argumentation. Domstolarna måste bli bättre på att lyssna på vad den misstänktes advokat har att framföra. Jag tror många svenska advokater – när vi för fram den misstänktes inställning till brottsmisstanke, häktningsskäl och/eller skäl för restriktioner – känner vid häktningsförhandlingarna att man talar för döva öron. Ungefär som att vi far dit, får betalt för vårt arbete och far hem. Så får det inte vara.<br />
<br />
Bristen på rättssäkerhet spär förmodligen på föreställningen om de häktade som mindre värda. Många häktas vårdslöst och ogenomtänkt – att bli häktad på det sättet gör frihetsberövandet än mer outhärdligt. Det är illa nog att vara inlåst, men att dessutom känna att man har blivit inlåst på ett rättsosäkert sätt är en dubbel orätt. Många känner sig orättvist behandlade, och det i kombination med den onaturliga situationen att sitta inlåst i en liten cell på häktet är rent ut sagt en livsfarlig kombination.<br />
<br />
<b>Förslag # 2: mer debatt</b><br />
<br />
Häromåret misstänktes en polisman i Jönköping för att ha tagit strypgrepp, slagit en häktad mot njuren samt <a href="http://www.jnytt.se/nyhet/47320/polisanstalld-frias-efter-tumult-i-haktet ">dödshotat</a> den häktade. Polismannen blev aldrig fälld. Men visst kan man vänta sig att chansen att bli friad för sådana övergrepp ökar om samhället i stort inte verkar bry sig om de häktades rättigheter.<br />
<br />
Låt oss anta att en polisman får för sig att utdela ett dödshot och ta strypgrepp på en häktad. Min gissning är att den polismannen kan inbilla sig att ”det här kan jag göra utan någon risk. Man bryr sig ju inte ens om häktade tar livet av sig”.<br />
<br />
Jag tycker att journalisterna måste ta sitt ansvar. Ju mindre denna fråga tas upp desto större är nog också risken för att häktade far illa. Det är fel att häktade som tar sina liv eller kränks på annat sätt förblir namnlösa och att deras berättelser aldrig når utanför häktescellen.<br />
<br />
<b>Förslag # 3. Fler psykologer på häktena</b><br />
<br />
Det skulle behövas en ”insatsstyrka” av psykologer för att hjälpa de som faktiskt blir häktade att anpassa sig, för forskningen bekräftar försvararnas erfarenhet: det är den första perioden som är farligast för den häktades hälsa.<br />
<br />
Man kan faktiskt begära att den häktade ska få någon att prata med som kan hjälpa den häktade att ”anpassa” sig till den nya situationen, vänja sig, få råd och tips om hur man kan hantera den.<br />
<br />
<b>Förslag # 4. Mer kunskap om psykologisk forskning hos domstolarna</b><br />
<br />
Det krävs mer kunskap bland oss, bland rättsväsendets aktörer. Vi är inte psykologer, men vi arbetar med människor dag ut och dag in. Då kan man faktiskt kräva att vi har grundläggande kännedom och kunskap om hur en människa fungerar. Forskningen som redovisas ovan är en bra början för oss alla.<br />
<br />
Det vanligaste är förmodligen att man som domare eller åklagare (eller advokat, för den delen) tänker att ”jag skulle säkert inte få några problem om jag blev frihetsberövad”. Jag är ju en stark människa. Och så vidare.<br />
<br />
Där, vågar jag lova, har många av oss fel. Även riktiga hårdingar kan bli helt nedbrutna av att sitta häktede. Inte för att de inte skulle vara tuffa, utan för att de är människor. Den där tuffingen, han kan ha en liten dotter eller en liten son eller en sjuk förälder som betyder allt för honom.<br />
<br />
Tror vi att någon är mindre kapabel att ha starka, goda känslor bara för att han är misstänkt för brott? I så fall tror vi fel. Det är nog ofta just de där starka, goda känslorna som bryter ned en människa under häktningen.<br />
<br />
<b>Förslag # 5. Övervakning i stället för häktning</b><br />
<br />
Det här är inget förslag, utan snarare ett krav i vår lagstiftning som hänger ihop med kravet på större rättssäkerhet (samt med kravet på att vi som arbetar med de här frågorna har kännedom om psykologisk kunskap). Rättegångsbalken talar uttryckligen om fall där det finns anledning att anta att häktning inte får ske. I rättegångsbalken anges uttryckligen att övervakning kan ersätta häktning av humanitära skäl om det finns risk att den misstänkte lider allvarligt men.<br />
<br />
Enligt 26-28 §§ förundersökningskungörelsen (1947:948) är det åklagarens ansvar att ordna med lämplig övervakning. Då hävs också anhållandet. Övervakning förutsätter den misstänktes medverkan och kan anordnas bl a i dennes hem. Till detta får knytas villkor, som att den misstänkte vissa tider ska vara tillgänglig i hemmet eller på arbetsplatsen.<br />
<br />
Högsta domstolen har gett prov på stor klarsynthet i denna fråga i ett <a href="https://lagen.nu/dom/nja/2008s81">rättsfall från 2008 </a>där man framhöll att det i fråga om en ung person var lämpligare med placering på ett ungdomshem än med häktning. Både tingsrätten och hovrätten (hovrätten var dock skiljaktig, d v s inte enig) hade ansett att häktning var lämpligt för en 17-åring misstänkt för rån. Två hovrättsråd hade, med hänvisning till just alternativet övervakning i 24:4 RB, konstaterat att häktning ska ske endast om det är uppenbart att betryggande övervakning inte kan anordnas.<br />
<br />
Det är ett ansvar som åklagarna lämpligen bör åläggas betydligt oftare än vad som nu sker. Det får absolut inte vara så att häktning sker för att ge åklagaren ”ett huvudbry mindre”.<br />
<br />
Det är min absoluta övertygelse, och jag tror att jag har många försvararkollegor med mig i detta, liksom psykologisk expertis, att man vid tolkningen av hälsorekvisitet i 24:4 RB måste ta i beaktande just en historia av psykisk ohälsa.<br />
<br />
Här, som i så många andra fall, finns skäl till en uppstramning för att vi ska kunna leva upp till de högst ställda, och humanistiska, kraven som finns i bl a rättegångsbalken. Det är inte rätt att vi ska ”glömma bort” att sådana krav finns. Även för den ”ekonomiskt” sinnade bör alternativet övervakning framstå som bättre än exempelvis häktning (som utan tvivel är dyrare än en betryggande övervakning på annan plats än i häkte, t ex i hemmet). För allvarligt talat, hur många tror vi ska fara utomlands? Vad ska de göra i utlandet, förresten? Och om det mot förmodan blir aktuellt, så finns det något som heter utlämningsavtal med andra länder.<br />
<br />
Återigen måste man ge polisen mer förtroende. Man kan inte kräva att förundersökningen ska vara åklagarens (förundersökningsledarens) lekstuga och att den misstänkte slentrianmässigt ska placeras i karantän. Nog borde man kunna förvänta sig så mycket professionalitet från polisen och åklagarna att de faktiskt klarar av utredningsarbetet trots att den misstänkte inte slussas iväg till häktet så ofta som nu sker.<br />
<br />
<b>Ta tillvara på humanismen som finns i lagstiftningen!</b><br />
<br />
Min uppfattning, och jag hoppas att du håller med mig, är att det är på tok för lätt att bli häktad i Sverige. Det är en utveckling som måste brytas förr eller senare. Den lätthet med vilken häktning (och häktning med restriktioner) beviljas av domstolarna på åklagarens begäran strider mot vad lagstiftaren har anfört t ex i 24 kap 1 § 3 st rättegångsbalken om att häktning får ske endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär.<br />
<br />
Den här proportionalitetsprincipen respekteras inte i praktiken när domstolarna i nio av tio fall bifaller åklagarens begäran om häktning. Nio av tio – visst låter det lite som valresultatet när det är presidentval i en diktatur? <br />
<br />
Det är i princip fråga om en slentrianmässig bedömning som enligt min mening visar att man inte lever upp till proportionalitetsprincipen. En annan bestämmelse som rimligen borde kunna dammas av är regeln i 23 kap 4 § rättegångsbalken om att förundersökning bör bedrivas så att ingen i onödan får vidkännas kostnad eller olägenhet.<br />
<br />
<b>Ska man anta att ”alla är skyldiga”?</b><br />
<br />
Om vi utgår från oskuldspresumtionen ser vi att övervakning i många fall torde vara betydligt lämpligare än häktning. Man är i juridisk mening oskyldig så länge motsatsen inte är bevisad och en fällande dom har meddelats av domstol. Det är denna utgångspunkt man ska ha i ett rättssamhälle. Man är oskyldig till dess att åklagaren har övertygat domstolen om motsatsen.<br />
<br />
Som oskyldig har man i ett rättssamhälle, bland annat, rätt att inte bli slentrianmässigt häktad, i synnerhet inte när det finns risk för att man kommer att fara illa. Som jurist har man ett ansvar för att se till att det inte händer.<br />
Jörgen Friskhttp://www.blogger.com/profile/08558628588891734174noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4399452555913831986.post-63938393360177652892012-08-14T11:20:00.002+02:002012-08-14T11:21:55.901+02:00Vem åtalar åklagarna då de begår fel i sin tjänsteutövning?Den som väcker åtal utan att ha sannolika skäl till det döms enligt svensk rätt för obefogat åtal till böter eller fängelse i högst sex månader. Gäller detta i praktiken för våra åklagare?<br />
<br />
De senaste två-tre åren har jag och en rad advokatkollegor jag diskuterat saken med upplevt att åtalen i vissa brottmål blivit oerhört svaga. Framför allt i mål av större omfattning där grövre kriminalitet påstås.<br />
<br />
Jag var exempelvis försvarare i ett stort narkotikamål i Norrland nu under våren. Beträffande min klient var det ett mycket svagt åtal, byggt på rena spekulationer från åklagarens sida. Det fanns inga konkreta bevis om att det skulle ha förekommit narkotikahantering. Bara denna åtalspunkt har föranlett ungefär 2 miljoner kr i advokatkostnader. Till detta kommer miljonkostnader i skattepengar för domstolarna, åklagare, transporter av häktade med mera.<br />
<br />
Hösten 2011 var jag försvarare i ett annat stort mål, gällande ”Jörnligan”. Åklagaren påstod att fattiga asylsökande gjort sig skyldiga till grov kriminalitet. Den kriminalitet min klient skulle ha gjort sig skyldig till hade enligt åklagaren ett straffvärde på flera års fängelse. I slutändan dömdes min klient till 1 500 kr i böter för snatteri.<br />
<br />
Åklagaren var så fel ute att det i själva verket var målsägandena som borde ha varit åtalade för grov kriminalitet, däribland övergrepp i rättssak. Målet kostade samhället mångmiljonbelopp. Likväl var åklagaren under rättegången otrevlig och hånfull mot de tilltalade. Han satt rentav och skrattade åt dem.<br />
<br />
Även polisen var kritisk till åklagaren. Min klient tillerkändes senare 60 000 kr i ersättning av JK för att han suttit olovligt frihetsberövad. ”Jörnligan”-målet är utan tvivel det mest pinsamma jag har sett i min karriär som brottmålsadvokat.<br />
<br />
Trots att det ständigt dyker upp mål där åtalen bara är tunn fernissa känner jag inte till några fall i modern tid där en åklagare har blivit åtalad för obefogat åtal. De sitter således i en maktposition där de inte behöver riskera någonting med ett grundlöst åtal. I "Jörnligan"-målet borde åklagaren rimligen ha åtalats för obefogat åtal, men vems sak är det att åtala dem?<br />
<br />
Polisen är ute ur bilden då ett åtal har väckts och domstolens roll är att pröva åtalet i sak, inte att pröva om åklagaren har överskridit sina befogenheter. Är det då realistiskt att tro att den tilltalade, från sin utsatta position, ska göra en rekonventionstalan mot åklagaren? Nej, snarare bör vi advokater bli tuffare med att anmäla till JO då vi ser att det är så här låg nivå på åtalen. Justitieombudsmännen bör i sin tur börja göra bruk av sin befogenhet att, som särskilda åklagare, väcka åtal mot offentliga funktionärer. Detta JO:s ”yttersta vapen” bör rimligen kunna utnyttjas mer i praktiken.<br />
<br />
Det går knappast att tänka sig en allvarligare rättssäkerhetsfråga än försämrade åtal. När ett åtal på flera års straffvärde slutar med snatteri, och åtalspunkterna försvinner en efter en, då är det dags att sätta ned foten. Att åtalen blir sämre är en utveckling advokater och rättsvårdande myndigheter måste göra sitt yttersta för att vända. <br />
Jörgen Friskhttp://www.blogger.com/profile/08558628588891734174noreply@blogger.com1