En bra dag på jobbet

Idag är humöret på topp. På min morgonpromenad till postlådan njöt jag av livet. Solen sken och varma vindar svepte in från alla håll. Väl vid postlådan såg jag ett brev från Högsta Domstolen. De glada tankarna la jag åt sidan och jag tänkte, det är väl som vanligt, ”prövningstillstånd meddelas inte”.

Men denna dag var det annorlunda. Vi – eller rättare sagt – klienten fick prövningstillstånd. Då noterade jag att sommarfåglarna kvittrade glatt. Men kanske inte för det glada beskedet från Högsta Domstolen.

Domen – som målet avser – prövades enbart av tingsrätten. Hovrätten tog inte upp målet till prövning.

Målet avser vårdnad om barn. Var och en förstår nog att det är barnets bästa som i sådana mål måste vara vägledande för målets utgång. Den vårdnadsutredningen som finns visar att min klient är lämplig som förälder och att den andra föräldern inte är detta. Trots detta dömde tingsrätten till förmån för den förälder som inte är lämplig.

Hur kunde tingsrätten döma till förmån för den förälder som inte är lämplig som förälder? Jag skrev i överklagandet att det kan nog bara jurister förstå. Jag är övertygad om att ett barn som är 8 år skulle anse att barn skall bo hos den förälder som är lämplig.

I korthet kan sägas att tingsrätten ansåg att rätten kunde bortse från uppgifterna att mamman inte var lämplig som föräldrar för att utredningen från socialkontoret avsåg uppgifter som gick en tid tillbaka i tiden. Barnet är dock bara 2 år ”gammal” (ingen som är 2 år är gammal) så det var inte fråga om allt för gamla uppgifter. Rätten ansåg vidare att min klient hade en negativ syn på mamman i och med att han ansåg att hon var olämplig. Detta gjorde han utifrån egna iakttagelser och utifrån uppgifter från socialkontoret. I en vårdnadstvist måste föräldrarna till domarna få säga negativa saker om den andra föräldern såvida detta har betydelse för målets utgång! Att så skedde vändes dock enbart mot min klient.

När ett barn bara är 2 år är frågan om föräldrarnas lämplighet viktig. Är bara en förälder lämplig bör ingen tillåta att barnet skall behöva bo hos den som är olämplig.

Jag ringde klienten omgående. Han blev nog minst lika glad som jag. Klienten visste att jag i likhet med honom varit mycket besviken över tingsrättens dom.

Det kändes inte självklart att HD skulle ge prövningstillstånd. HD ger nämligen mycket sällan prövningstillstånd. Men i detta fall anser jag att HD visat att HD kan rätta till misstag gjorda av underinstanserna. Detta var ett misstag som behövde rättas till för rättssäkerhetens skull.
Om tingsrätter och hovrätter kan bortse från vårdnadsutredningar som visar att en förälder är olämplig vore det att hamna helt fel i vårdnadsärenden. Vad skulle allmänheten i så fall anse om våra domstolar?

Som jag påpekat i tidigare blogginlägg har reformen ”En modernare rättegång” inskränkt chanserna att göra sin röst hörd i rättegångsförfarandet. Till EMR-reformen hör att det ofta krävs prövningstillstånd inte bara i HD utan även i hovrätterna. Att få sin sak prövad i hovrätterna har således blivit svårare.

Ingen slump att BRIS – barnens rätt i samhället – och ROKS – riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer – tillsammans med Advokatsamfundet avstyrkte att prövnings-tillstånd skulle behövas för prövning i familjerättsliga mål.

Skälet till prövningstillstånd – enligt regeringen i en proposition – är bl a att barnen kan fara illa av långvariga vårdnadsprocesser. Men det kan ju aldrig gagna barnet att inte få en felaktigt dom prövad! Men regeringen menade att felaktiga domar är domar som kommer att prövas. Varför skedde inte detta när hovrätten fick en uppenbart felaktig dom på sitt bord? Det kan man verkligen undra.

I dag får jag glädjas med min klient. Jag unnar alla klienter framgång men i detta fall var han verkligen värd detta beslut. Nu ligger ett orimligt stort ansvar på HD att rätta till det faktum att hovrätterna inte tar upp alla feldömda mål. I och med att det är orimligt tror jag inte att så kan bli fallet i praktiken. Många felaktiga domar kommer således inte att prövas i hovrätterna.

Om jag är kritisk mot tingsrätten? På sätt och vis inte. Alla kan göra felbedömningar. Det gäller för såväl tingsrätterna, som advokater och åklagare. Det är därför det var bra tidigare med möjligheten att alltid få sin sak prövad av minst två instanser. Det gav rättssäkerhet åt allmänheten. Det är nämligen allmänhetens frågor som prövas i domstol.

Finns skäl till att spara på rättssäkerheten? Ja, det finns det. Staten sparar pengar. Men i den sparivern är det lätt att glömma att rättssäkerhet nog är den viktigaste rättigheten den enskilda individen har i samhället. Utan rättssäkerhet kan staten låsa in dig utan några skäl alls. Glöm aldrig detta. USA har numera en president som försöker stärka rättssäkerheten. Han har ett mycket tufft arbete framför sig. Många vill nämligen inte ha rättssäkerhet för alla.

Rättssäkerhet gynnar inte alla. Den som är stark kan ta för sig ändå.

Men nu är det helg, fint väder och sommar i luften. Så passa på och njut!