Problem med EMR

Du kanske har hört talas om att den 1 november förra året genomfördes en ganska omfattande reform i våra domstolar. Reformen kallas En Modernare Rättegång (EMR). Tanken är ökad flexibilitet, snabbare handläggning av ärenden och ekonomisk effektivitet. Hur ser det ut i praktiken efter att reformen genomförts?

I mitt arbete som advokat har jag redan stött på flera bekymmer med EMR, och jag tänker använda min blogg för att göra Dig som läser uppmärksam på dem. Problemet är inte tekniken, utan att mina klienters rättigheter. Rättigheter som nu, enligt min mening, får ta stryk i teknikens namn. Fler inlägg om EMR kommer inom kort.

Numera spelas alla förhör i tingsrätterna in på video för att kunna återanvändas i högre instans, det vill säga i hovrätterna. Man använder sig även av så kallad videokonferens för att höra personer på annan ort. Det mitt inlägg ska handla om idag är just vad en sådan videokonferens kan innebära.

Genom EMR infördes en ny paragraf i rättegångsbalken som slår fast att om det finns skäl för det, så får domstolen besluta att en part inte behöver infinna sig i rättssalen. I stället får domstolen besluta att han eller hon ska delta genom telefon eller videolänk. Den som har medverkat på detta sätt anses ha inställt sig i domstolen, d v s närvarat i juridisk mening.
Häromveckan var jag med om följande.

1. Min klient (vi kan kalla honom för A) begärdes häktad för ett allvarligt brott. Vid häktningsförhandlingen satt min klient och jag tillsammans i domstolen. Åklagaren satt däremot på annan ort och deltog via videolänk. Det har jag inget emot. För min klient spelar det ingen roll var åklagaren befinner sig, och jag har full förståelse för att åklagaren tycker att det är praktiskt.

2. Vid förhandlingen om omhäktning såg det plötsligt annorlunda ut. Nu menade tingsrätten att min klient inte behövde närvara personligen till domstolen. I stället skulle han sitta kvar på häktet i samma stad som åklagaren befinner sig i. Och de skulle medverka via videolänk, tillsammans alltså. Och så skulle jag sitta där och titta upp på en videoskärm och försöka företräda min klient på skärmen.

Föreställ er hur min klient ska uppleva det här. Han är frihetsberövad och misstänkt för brott. Och så förnekas han rätten till sitt ombud. Vem sitter bredvid honom i stället? Jo, allmänne åklagaren. En mycket klen tröst för min klient.

Jag faxade iväg en protest till tingsrätten. Jag anförde min klients inställning och yrkande till beslutet om att låta honom delta i förhandlingen via videolänk (allt i kursiv stil inom citattecken är direkta citat från min inlaga den 18 mars):

För det första: "A motsätter sig åklagarens begäran att han skall närvara via videolänk från häktet".

För det andra: "A motsätter sig att åklagaren är närvarande vid häktningsförhandlingen via videolänk från häktet".

För det tredje: "A yrkar att tingsrätten skall besluta om att han skall få närvara personligen i samband med häktningsförhandlingen".

Som rättslig grund för min klients inställning och yrkande anförde jag följande.

"Det finns ingen anmärkning mot att åklagaren närvarar vid förhandlingen via videolänk från åklagarkammaren. Åklagarens personliga närvaro vid en häktningsförhandling är endast undantagsvis nödvändig och detta är inte ett undantagsfall.

Åklagaren bör dock inte vara närvarande via videolänk från häktet. Det är inte acceptabelt att den som begärs häktad vid sin sida endast har en åklagare.

Den som begärs häktad bör alltid få vara närvarande personligen om försvaret begär detta. Det är en åsikt som Advokatsamfundet står bakom och frågan om närvaro vid häktningsförhandlingar var en fråga som diskuterades så sent som föregående vecka på Advokatsamfundets, Norra avdelningen, årsmöte.

Den som begärs häktad bör inställa sig personligen om försvaret begär detta, bl a av följande skäl.

1. Den som begärs häktad bör få träffa sin advokat personligen i samband med häktningsförhandlingen. Före förhandlingen inleds är det för försvaret av vikt att få tala enskilt med klienten. Under häktningsförhandlingen kan frågor dyka upp som försvarare och klient behöver diskutera enskilt. Efter häktningsförhandlingen är det inte sällan av vikt för klienten att få tala enskilt med försvararen.

2. Den som begärs häktad bör betraktas som oskyldig och därför ha rätt att få vara närvarande personligen när en så viktig fråga som frihetsberövande skall avhandlas.

3. Försvararens roll är bl a att vara ett stöd för den person som begärs häktad. Det är i praktiken inte möjligt att ge sådant stöd om den som begärs häktad inte får närvara vid förhandlingen.

4. Om den som begärs häktad inte får träffa sin advokat i samband med häktningsförhandlingen lär många som begärs häktade förlora förtroendet för sin advokat före det hålls en eventuell huvudförhandling i målet.

5. Visserligen kan klient och försvarare kommunicera per telefon innan häktningsförhandlingen. Men samtal per telefon är inte samma sak som ett samtal mellan fyra ögon. Det finns vid kommunikation per telefon dessutom inte sällan en oro från klienten att samtalet kan vara avlyssnat. Det var inte länge sedan det visade sig att sådan oro, tyvärr, var befogad vid ett samtal mellan klient och advokat. (Jag syftade på avslöjandena om att man har avlyssnat och spelat in samtal mellan en fånge och dennes advokat).

Jag vill genom vad jag ovan anfört inte vara "besvärlig", men det ingår i min yrkesroll att ta upp nämnda fråga och jag blev så sent som i fredags (13 mars 2009) uppmärksammad på advokatkårens inställning i ovan nämnt avseende."

Min begäran avslogs. I sitt beslut skrev tingsrätten att den misstänktes fysiska närvaro i rättssalen inte är nödvändig. Domstolen hänvisade också till ”de kostnader och olägenheter som en fysisk inställelse skulle innebära”.

Kostnader och olägenheter. Uttrycket är hämtat från paragrafen i rättegångsbalken om videokonferens. Ingen verkar ha tänkt på de verkliga olägenheterna, d v s för klienten vars rätt till en advokat inskränks i den moderna teknikens namn. Modern teknik är bra, men den ska användas på rätt sätt. Den syn som framfördes på Advokatsamfundets Norra avdelnings årsmöte den 13 mars i år är att den som misstänks för ett brott självklart har rätt att närvara personligen vid en förhandling då frågan om hans eller hennes frihet avgörs.

Om man godtar att det kan gå till på det här sättet, hur ska då nästa reform se ut? Om videotekniken inte fungerar, ska det räcka att den misstänkte sitter kvar i häktet och stirrar på en mikrofon? I rättegångsbalken står det faktiskt att det räcker med bara telefon (ljud utan bild). Det är ju om möjligt ännu värre. Så nu är det dags att sätta ner hälarna! Bara för att man monterar upp videokameror betyder det inte att man kan montera ner rätten till en advokat.

Som försvarare kan jag inte gå med på att sitta bekvämt tillbakalutad i rättssalen medan min klient sitter ensam och förgås av tvivel och oro på häktet. Jag vet att regeringen ser annorlunda
på saken, men det är min bestämda uppfattning att ett deltagande via videolänk kränker min klients rätt att ställas inför domare. Rätten att ställas inför domare skyddas i Europakonventionen.

Vad anser Du om det faktum att om Du misstänks för ett brott inte längre har en självklar rätt att framträda i domstolen tillsammans med Din advokat?