Ni som följt min blogg vet att skattetillägg och åtal för den handling som medfört skattetillägg är ett ämne jag ofta skrivit om och i dag är en lämplig dag att återkomma till det ämnet.
HD har i veckan beslutat – mål nr Ö 1526-13 - att resning kommer att beviljas för vissa av de som tidigare dömts för skattebrott och påförts skattetillägg. Den 10 februari 2009 är det datum som redan dömda ska hålla reda på.
De som först påförts skattetillägg och därefter den 10 februari 2009 eller senare dömts för skattebrott ska alla kunna få resning.
De som dömts före den 10 februari 2009 kan möjligen få resning om skatteförfarandena avseende skattetillägg påbörjades efter brottmålsdomarna, men skatteförfarandena måste i så fall ha påbörjats den 10 februari 2009 eller senare.
Den 10 februari 2009 beslutade Europadomstolen att dubbla straff i form av såväl skattetillägg som åtal (och fällande eller friande brottmålsdom) stred mot Europakonventionen. HD framhåller att det beslutat av Europadomstolen var en tydlig ändring av rättsläget.
Vad betyder HD:s dom?
Det är uppenbart att alla som påförts skattetillägg och dömts för brott efter den 10 februari 2009 (och sannolikt även exakt den 10 februari 2009) kommer att få resning och att det betyder att de brottsmålsdomar som redan finns kommer att undanröjas genom att åtalen för skattebrott avvisas via resningsinstitutet.
De som får sina domar undanröjda kommer att få skadestånd. Det kommer inte bli samma skadestånd för alla, utan det kommer ske en individuell bedömning i varje enskilt fall.
Frågan är om de som blev dömda innan den 10 februari 2009 kan få skadestånd eller agera på annat sätt. Jag vet de som dömts bara några månader innan den 10 februari 2009. Jag tror att det kan bli svårt för de personerna att få skadestånd, men jag anser att HD:s beslut endast undanröjer möjligheten till resning och inte utgör hinder för skadestånd. Jag befarar dock att Staten och kanske många domare kommer anse att dagens beslut av HD också är ett hinder för att erhålla skadestånd. Jag skulle dock välkomna en prövning av rätten till skadestånd för tiden innan den 10 februari 2009 och jag är säker på att flera sådana fall kommer att prövas.
Jag rekommenderar alla som nu sitter i fängelse men som är dömda innan den 10 februari 2009 att söka nåd. Det är inte rimligt att dessa personer ska behöva avtjäna ytterligare tid när de som begått brott senare än dem kommer att friges eller - numera – inte ens kommer att åtalas för skattebrott. Regeringen kan inte ge alla de som sitter för skattebrott allmän amnesti eftersom de som sitter för skattebrott även kan vara dömda för andra brott. Det måste därför ske en enskild bedömning i varje enskilt fall.
Jag förstår att det inom kort kommer en lagändring. Jag tror att de som begått skattebrott antingen får välja mellan skattetillägg eller åtal för skattebrott, men vid grova skattebrott lär nog ingen valmöjlighet finnas. Då blir det – gissar jag – åtal, men endast åtal. Det kan även bli andra lagtekniska lösningar. Det är dock upp till Staten att snabbt agera. Den situation som råder idag är oacceptabel och har i praktiken så varit en längre tid.
Jag vet att det även pågår processer i Europadomstolen om skattetillägg. Jag vet detta eftersom jag själv har ett flertal mål i denna fråga, som ligger i Europadomstolen. Det återstår att se om Sverige fälls i de ärendena och hur långt tillbaka i tiden Europadomstolen i så fall går. Nöjer sig Europadomstolen med brytdatumet den 10 februari 2009? Jag vet inte, men gissar att svenska Staten kommer att argumentera för att inget ansvar kan åläggas svenska Staten för tiden innan den 10 februari 2009.
Om Europadomstolen går längre tillbaka i tiden än den 10 februari 2009 talar det starkt för att skadestånd bör utgå även till de som dömts innan den 10 februari 2009, men efter att ha läst HD:s beslut från i dag tror jag inte det räcker för att HD ska medge resningsansökningar för tiden innan den brytdagen.
Jag arbetar med denna fråga i många ärenden i praktiken och kommer att återkomma till ämnet inom kort, bland annat med besked på om nåd är en utväg för de som dömts innan den 10 februari 2009, men ännu inte avtjänat sina straff.
Visar inlägg med etikett HD. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett HD. Visa alla inlägg
fredag 19 juli 2013
fredag 29 mars 2013
HD tar upp frågan om dubbelbestraffning igen, Ne bis in idem
Detta ämne har jag skrivit om tidigare. Så många gånger att jag tappat räkningen.
Jag har flera gånger skrivit om skattetillägg och frågan om det är tillåtet med såväl påförande av skattetillägg och åtal för den handling som medfört skattetillägg. Till min glädje har Högsta Domstolen den 19 mars i år beslutat att ta upp frågan om det är tillåtet eller inte tillåtet med åtal när den åtalade handlingen även medfört påförande av skattetillägg. Vad som är ovanligt med målet i HD? Det är att HD så sent som 2010 (NJA 2010 s 168 I och II) beslutat att det är tillåtet med påförande av skattetillägg och åtal för den handling som medfört skattetillägg. Nu ska HD pröva den frågan igen. Denna gång i plenum.
Kort tid innan HD avgjorde målen i HD skrev jag till DN (DN debatt) om varför jag ansåg att det inte var tillåtet med påförande av skattetillägg och åtal för samma handling som medfört skattetillägg. Den insändaren publicerades i DN den 15 mars 2010.
HD dömde visserligen inte som jag skrev, men två domare av fem i HD hade i sak samma uppfattning som jag. Och jag har inte ändrat uppfattning efter HD:s avgöranden efter 2010. Därför har jag med en dåres envishet fortsatt att argumentera för att det inte är tillåtet med såväl skattetillägg som åtal för en och samma handling. Det sägs att dåren aldrig erkänner att han har fel, till skillnad från den vise, men just i detta fall har jag inte sett mig själv som en dåre. Det handlar dock om en svår fråga.
Jag har argumenterat i Europadomstolen (där avgöranden väntas senare i år). Jag har argumenterat i egenskap av försvarare i våra tingsrätter och hovrätter. Jag har argumenterat på bloggen. Jag har argumenterat varje gång frågan kommit upp på olika juristträffar och att frågan blivit ett ämne på juristträffar kan nog bero på mig. Jag borde vara trött på ämnet, men ju mer jag sätter mig in i frågan desto intressantare tycker jag att den är.
Den som begår skattebrott kan idag påföras såväl skattetillägg som ett straff för skattebrottet,
För att få ett straff måste man först bli åtalad. Tingsrätten kan därefter besluta om straffen fängelse eller böter. Det kan även bli annan påföljd som exempelvis villkorlig dom eller samhällstjänst.
Varför skulle det finnas hinder för att påföra såväl skattetillägg som straff för en och samma handling? Det är att se som dubbelbestraffning enligt min uppfattning - och många andras uppfattning - och för en och samma handling ska man bara bestraffas en gång. Den enda gång men bestraffas för en och samma gärning kan det dock bli fråga om flera olika påföljder samtidigt.
Frågan är dock inte enbart om det ska ses som dubbelbestraffning eller inte. Frågan är betydligt mer komplex än så. Jag tänker denna gång inte analysera denna komplexitet alls utan bara konstatera att HD kommer att göra denna komplexa analys. HD kommer att avgöra målet i plenum. Jag skulle inte bli förvånad om det blir en oenig dom d v s att domarna har olika uppfattningar.
Hur målet i HD slutar? Det återstår att se, men jag tror att det betyder slutet för den ordning vi har i dag med påförande av skattetillägg och åtal för samma handling som medfört skattetillägg.
Varför HD tagit upp samma fråga till prövning en gång till? Det vet jag inte, men kanske för att många underinstansdomare dömer emot avgörandena från HD 2010. Det råder något av ett mindre kaos kring denna fråga. Det kan nog det kommande avgörandet från HD råda bot på. Eller kanske för att HD anser att de dömde fel 2010.
Att målet kommer att avgöras i plenum betyder att alla domare i HD kommer döma i målet. Det är mycket ovanligt att HD avgör mål i plenum. Om HD dömer emot ett nyligt avgjort mål från HD bör det dock alltid ske i plenum.
Jag har flera gånger skrivit om skattetillägg och frågan om det är tillåtet med såväl påförande av skattetillägg och åtal för den handling som medfört skattetillägg. Till min glädje har Högsta Domstolen den 19 mars i år beslutat att ta upp frågan om det är tillåtet eller inte tillåtet med åtal när den åtalade handlingen även medfört påförande av skattetillägg. Vad som är ovanligt med målet i HD? Det är att HD så sent som 2010 (NJA 2010 s 168 I och II) beslutat att det är tillåtet med påförande av skattetillägg och åtal för den handling som medfört skattetillägg. Nu ska HD pröva den frågan igen. Denna gång i plenum.
Kort tid innan HD avgjorde målen i HD skrev jag till DN (DN debatt) om varför jag ansåg att det inte var tillåtet med påförande av skattetillägg och åtal för samma handling som medfört skattetillägg. Den insändaren publicerades i DN den 15 mars 2010.
HD dömde visserligen inte som jag skrev, men två domare av fem i HD hade i sak samma uppfattning som jag. Och jag har inte ändrat uppfattning efter HD:s avgöranden efter 2010. Därför har jag med en dåres envishet fortsatt att argumentera för att det inte är tillåtet med såväl skattetillägg som åtal för en och samma handling. Det sägs att dåren aldrig erkänner att han har fel, till skillnad från den vise, men just i detta fall har jag inte sett mig själv som en dåre. Det handlar dock om en svår fråga.
Jag har argumenterat i Europadomstolen (där avgöranden väntas senare i år). Jag har argumenterat i egenskap av försvarare i våra tingsrätter och hovrätter. Jag har argumenterat på bloggen. Jag har argumenterat varje gång frågan kommit upp på olika juristträffar och att frågan blivit ett ämne på juristträffar kan nog bero på mig. Jag borde vara trött på ämnet, men ju mer jag sätter mig in i frågan desto intressantare tycker jag att den är.
Den som begår skattebrott kan idag påföras såväl skattetillägg som ett straff för skattebrottet,
För att få ett straff måste man först bli åtalad. Tingsrätten kan därefter besluta om straffen fängelse eller böter. Det kan även bli annan påföljd som exempelvis villkorlig dom eller samhällstjänst.
Varför skulle det finnas hinder för att påföra såväl skattetillägg som straff för en och samma handling? Det är att se som dubbelbestraffning enligt min uppfattning - och många andras uppfattning - och för en och samma handling ska man bara bestraffas en gång. Den enda gång men bestraffas för en och samma gärning kan det dock bli fråga om flera olika påföljder samtidigt.
Frågan är dock inte enbart om det ska ses som dubbelbestraffning eller inte. Frågan är betydligt mer komplex än så. Jag tänker denna gång inte analysera denna komplexitet alls utan bara konstatera att HD kommer att göra denna komplexa analys. HD kommer att avgöra målet i plenum. Jag skulle inte bli förvånad om det blir en oenig dom d v s att domarna har olika uppfattningar.
Hur målet i HD slutar? Det återstår att se, men jag tror att det betyder slutet för den ordning vi har i dag med påförande av skattetillägg och åtal för samma handling som medfört skattetillägg.
Varför HD tagit upp samma fråga till prövning en gång till? Det vet jag inte, men kanske för att många underinstansdomare dömer emot avgörandena från HD 2010. Det råder något av ett mindre kaos kring denna fråga. Det kan nog det kommande avgörandet från HD råda bot på. Eller kanske för att HD anser att de dömde fel 2010.
Att målet kommer att avgöras i plenum betyder att alla domare i HD kommer döma i målet. Det är mycket ovanligt att HD avgör mål i plenum. Om HD dömer emot ett nyligt avgjort mål från HD bör det dock alltid ske i plenum.
torsdag 13 december 2012
Prisjägarna IV; HD har i dag (luciadagen) avgjort frågan om styrelsemedlemmars personliga ansvar
Ni som följt min blogg har möjligen läst ”Prisjägarna II” och ”Styrelseledamots förpliktelse för aktiebolagets förpliktelser”. Jag har dessutom skrivit ett tidigare inlägg om detta ämne.
Detta är således fjärde gången jag återkommer till denna fråga.
Domen från HD kom idag. Det blev en framgång för mina klienter. Så jag får skriva som när det egna favoritlaget vinner inom sportens värld. Vi vann! När det egna favoritlagen förlorar brukar jag förklara det med att ”de förlorade”. Jag har pratat med en av klienterna och berättat att vi vann. Klienterna hade förlorat i såväl tingsrätten som hovrätten.
Med ordet prisjägare har jag velat betona att det pågått en ”hetsjakt” på styrelseledamöter i aktiebolag. Jag har varit kritisk till denna ”jakt” men beskrivit den ”hetsjakten” som en konsekvens av vår lagstiftning. Jag har dock ansett att lagen fått andra konsekvenser än vad lagstiftaren (riksdagen) tänkt sig och att jag och många med mig ansett att detta inte bara varit olyckligt utan även fel. Jag skrev att ändring kan ske genom praxis (i praktiken en dom från HD) eller annars genom ändring av lagen. Ändring har i dag skett genom dom av HD - den 13 december 2012 - i mål nr T 5779-10. Läs hela domen.
Domen handlar om komplicerad juridik, men jag ska försöka berätta vad det handlar om så enkelt som möjligt.
Att sitta i en styrelse
En och annan tror att det är riskfritt att sitta i styrelsen i ett aktiebolag. Det är det inte. Det är ett uppdrag som under vissa förutsättningar kan medföra personligt betalningsansvar för de som sitter i styrelsen.
Den fråga som HD avgjort handlar om det medansvar en styrelseledamot i ett aktiebolag kan ha för bolagets förpliktelser (enligt de aktiebolagsrättsliga kapitalbristreglerna).
När det finns skäl att anta att bolaget eget kapital understiger hälften av det egna registrerade aktiekapitalet ska styrelsen genast upprätta och låta bolagets revisorer granska en första kontrollbalansräkning. Om styrelsen underlåter det svarar styrelseledamöterna solidariskt för de skulder som uppkommer under tiden därefter (ansvarsperioden).
De klienter jag företrädde hade kommit in som styrelseledamöter i ett bolag som långt innan de blev ledamöter i bolaget hade förbrukat mer än halva aktiekapitalet. Frågan var om mina klienter i egenskap av ledamöter i styrelsen hade medansvar för skulder på grund av att bolaget långt innan de tillträdde hade förbrukat mer än halva sitt aktiekapital.
Tingsrätten och hovrätten ansåg detta eftersom skulderna uppkommit under ansvarsperioden
(tiden därefter). Även om skulderna uppkommit under ansvarsperioden kan styrelseledamot ändå undgå personligt betalningsansvar, om styrelseledamoten kan visa att han inte varit oaktsam. Tingsrätten och hovrätten ansåg att mina klienter inte klarade av att bevisa att de inte varit oaktsamma.
Objektivt ansvar
Det är den första frågan som ska prövas. Om skulden uppkommit under ansvarsperioden föreligger objektivt ansvar.
Subjektivt ansvar
Det är den andra frågan som ska prövas. Om det föreligger objektivt ansvar blir det inget personligt ansvar om styrelseledamoten kan visa att hans handlande inte varit oaktsamt, d v s att styrelseledamoten förfarit aktsamt.
HD
Mina klienter hade så fort de tillträdde i styrelsen sett till att tillföra bolaget kapital så att bolagets kapital var återställt (till och med mer än återställt). Detta genom en nyemission.
Därigenom trodde mina klienter att allt var frid och fröjd. Nyemissionen registrerades ca
fyra månader efter att de tillträdde som styrelseledamöter. En månad senare fastställdes på bolagsstämma årsredovisningen för föregående år. Enligt årsredovisningen förelåg det den
31 december föregående år full täckning för aktiekapitalet.
Den första frågan HD prövade var – som framgår ovan – om det förelåg objektivt ansvar.
HD ansåg att ansvarsperioden tog slut när årsredovisningen fastställdes på bolagsstämman, vilket skedde ca fem månader efter att mina klienter tillträtt som styrelseledamöter. Så under de första fem månaderna mina klienter var styrelseledamöter ansåg HD att det förelåg objektivt ansvar, men att det upphörde vid ovan nämnd tidpunkt.
Jag argumenterade för att ansvarsprioden skulle upphöra samma dag som nyemissionen, men efter att ha läst HD:s dom delar jag HD:s bedömning. Domen är mycket bra skriven och därför enkel att förstå.
En del av de skulder målet avsåg hade uppkommit under ansvarsperioden. HD prövade därför även om mina klienter varit vårdslösa eller rättare sagt om mina klienter bevisat att de inte varit vårdslösa (omvänd bevisbörda gäller avseende denna fråga).
I korthet kan sägas att HD ansåg att mina klienter bevisat att de inte varit vårdlösa genom att de första dagen de blev styrelseledamöter tillförde bolaget det aktiekapital som saknades genom nyemission. Det hade nog räckt om så skett relativt snabbt och inte redan första dagen.
Vad innebär domen
Den innebär att ansvaret för styrelseledamöter fått den rimliga gräns lagstiftaren sannolikt tänkt sig. Det krävs ingen lagändring. Det innebär också att många revisorer kan andas ut.
För det är många revisorer som haft den uppfattning HD kommit fram till och många revisorer lär ha gett råd på just det sätt HD kommit fram till.
För egen del är det naturligtvis en stor tillfredsställelse att läsa domen. Jag hade inriktat talan framförallt på subjektiv ansvarsfrihet. Den objektiva var jag inte alls lika inne på även om jag förstår även argumenterade för sådan ansvarsfrihet.
Gladast är jag dock för klienternas skull och ett särskilt tack till er som låtit mig föra er talan, utan att klaga ens när vi förlorade i hovrätten. Jag trodde att vi skulle nå framgång med subjektiv ansvarfrihet i hovrätten, men det blir inte alltid som man tror.
Detta är således fjärde gången jag återkommer till denna fråga.
Domen från HD kom idag. Det blev en framgång för mina klienter. Så jag får skriva som när det egna favoritlaget vinner inom sportens värld. Vi vann! När det egna favoritlagen förlorar brukar jag förklara det med att ”de förlorade”. Jag har pratat med en av klienterna och berättat att vi vann. Klienterna hade förlorat i såväl tingsrätten som hovrätten.
Med ordet prisjägare har jag velat betona att det pågått en ”hetsjakt” på styrelseledamöter i aktiebolag. Jag har varit kritisk till denna ”jakt” men beskrivit den ”hetsjakten” som en konsekvens av vår lagstiftning. Jag har dock ansett att lagen fått andra konsekvenser än vad lagstiftaren (riksdagen) tänkt sig och att jag och många med mig ansett att detta inte bara varit olyckligt utan även fel. Jag skrev att ändring kan ske genom praxis (i praktiken en dom från HD) eller annars genom ändring av lagen. Ändring har i dag skett genom dom av HD - den 13 december 2012 - i mål nr T 5779-10. Läs hela domen.
Domen handlar om komplicerad juridik, men jag ska försöka berätta vad det handlar om så enkelt som möjligt.
Att sitta i en styrelse
En och annan tror att det är riskfritt att sitta i styrelsen i ett aktiebolag. Det är det inte. Det är ett uppdrag som under vissa förutsättningar kan medföra personligt betalningsansvar för de som sitter i styrelsen.
Den fråga som HD avgjort handlar om det medansvar en styrelseledamot i ett aktiebolag kan ha för bolagets förpliktelser (enligt de aktiebolagsrättsliga kapitalbristreglerna).
När det finns skäl att anta att bolaget eget kapital understiger hälften av det egna registrerade aktiekapitalet ska styrelsen genast upprätta och låta bolagets revisorer granska en första kontrollbalansräkning. Om styrelsen underlåter det svarar styrelseledamöterna solidariskt för de skulder som uppkommer under tiden därefter (ansvarsperioden).
De klienter jag företrädde hade kommit in som styrelseledamöter i ett bolag som långt innan de blev ledamöter i bolaget hade förbrukat mer än halva aktiekapitalet. Frågan var om mina klienter i egenskap av ledamöter i styrelsen hade medansvar för skulder på grund av att bolaget långt innan de tillträdde hade förbrukat mer än halva sitt aktiekapital.
Tingsrätten och hovrätten ansåg detta eftersom skulderna uppkommit under ansvarsperioden
(tiden därefter). Även om skulderna uppkommit under ansvarsperioden kan styrelseledamot ändå undgå personligt betalningsansvar, om styrelseledamoten kan visa att han inte varit oaktsam. Tingsrätten och hovrätten ansåg att mina klienter inte klarade av att bevisa att de inte varit oaktsamma.
Objektivt ansvar
Det är den första frågan som ska prövas. Om skulden uppkommit under ansvarsperioden föreligger objektivt ansvar.
Subjektivt ansvar
Det är den andra frågan som ska prövas. Om det föreligger objektivt ansvar blir det inget personligt ansvar om styrelseledamoten kan visa att hans handlande inte varit oaktsamt, d v s att styrelseledamoten förfarit aktsamt.
HD
Mina klienter hade så fort de tillträdde i styrelsen sett till att tillföra bolaget kapital så att bolagets kapital var återställt (till och med mer än återställt). Detta genom en nyemission.
Därigenom trodde mina klienter att allt var frid och fröjd. Nyemissionen registrerades ca
fyra månader efter att de tillträdde som styrelseledamöter. En månad senare fastställdes på bolagsstämma årsredovisningen för föregående år. Enligt årsredovisningen förelåg det den
31 december föregående år full täckning för aktiekapitalet.
Den första frågan HD prövade var – som framgår ovan – om det förelåg objektivt ansvar.
HD ansåg att ansvarsperioden tog slut när årsredovisningen fastställdes på bolagsstämman, vilket skedde ca fem månader efter att mina klienter tillträtt som styrelseledamöter. Så under de första fem månaderna mina klienter var styrelseledamöter ansåg HD att det förelåg objektivt ansvar, men att det upphörde vid ovan nämnd tidpunkt.
Jag argumenterade för att ansvarsprioden skulle upphöra samma dag som nyemissionen, men efter att ha läst HD:s dom delar jag HD:s bedömning. Domen är mycket bra skriven och därför enkel att förstå.
En del av de skulder målet avsåg hade uppkommit under ansvarsperioden. HD prövade därför även om mina klienter varit vårdslösa eller rättare sagt om mina klienter bevisat att de inte varit vårdslösa (omvänd bevisbörda gäller avseende denna fråga).
I korthet kan sägas att HD ansåg att mina klienter bevisat att de inte varit vårdlösa genom att de första dagen de blev styrelseledamöter tillförde bolaget det aktiekapital som saknades genom nyemission. Det hade nog räckt om så skett relativt snabbt och inte redan första dagen.
Vad innebär domen
Den innebär att ansvaret för styrelseledamöter fått den rimliga gräns lagstiftaren sannolikt tänkt sig. Det krävs ingen lagändring. Det innebär också att många revisorer kan andas ut.
För det är många revisorer som haft den uppfattning HD kommit fram till och många revisorer lär ha gett råd på just det sätt HD kommit fram till.
För egen del är det naturligtvis en stor tillfredsställelse att läsa domen. Jag hade inriktat talan framförallt på subjektiv ansvarsfrihet. Den objektiva var jag inte alls lika inne på även om jag förstår även argumenterade för sådan ansvarsfrihet.
Gladast är jag dock för klienternas skull och ett särskilt tack till er som låtit mig föra er talan, utan att klaga ens när vi förlorade i hovrätten. Jag trodde att vi skulle nå framgång med subjektiv ansvarfrihet i hovrätten, men det blir inte alltid som man tror.
torsdag 5 april 2012
Än en gång; något om åtal och straff för samma handling som medfört skattetillägg
Jag har skrivit om denna fråga flera gånger och ännu fler lär det bli framöver.
Jag är ombud i flera ärenden i Europadomstolen som avser frågan om det enligt svensk rätt är tillåtet med åtal och straff för en handling som även medfört skattetillägg. Med svensk rätt avser jag brott mot artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet i Europakonventionen.
Äre Europakonventionen svenska rätt? Ja! Europakonventionen är inkorporerad i svensk rätt genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
HD har ansett att lagen inte hindrar åtal och straff för samma handling som medfört skattetillägg. Det i två avgöranden från den 31 mars 2010. HD var inte enig. Domarrösterna blev 3-2. I vanliga fall följer underinstanserna avgöranden från HD, även om domarrösterna blev 3-2. Efter HD:s avgöranden är det dock många domare som anser att HD dömt så pass fel att de domarna dömer i enlighet med HD:s minoritet, vilket innebär att vissa domare avvisar åtal om den tilltalade påförts skattetillägg för samma handling som åtalet avser. Vad jag kunnat förstå har dock alla domare i norra Sverige valt att döma i enlighet med HD:s majoritet. Varför? Jag vet inte, men tycker att det är märkligt. Det finns dock en lång tradition att inte döma mot gällande praxis från HD. Det är nog svårt att frigöra sig från den praxisen. HD själva lär dock ändra sig om Europadomstolen beslutar att det enligt svensk rätt inte är tillåtet med åtal och straff för en handling som även medfört skattetillägg.
Efter HD:s avgöranden har många vänt sig till Europadomstolen. Nu 2012 är de första avgörandena nära i tid. Jag har fått beskedet av Europadomstolen att fyra fall kommer att prövas först. Inget av dessa ärenden är något av ”mina ärenden”. De fyra fallen kommer att ses som prejudicerande och ha betydelse för hur Europadomstolen kommer att döma i många andra ärenden. I sak kommer med all sannolikhet alla ärenden att dömas lika.
Om Sverige förlorar – vilket jag varit övertygad om hela tiden – kommer det öppnas möjligheter för många av de som tidigare åtalats och dömts för skattebrott - om samma handling också medfört skattetillägg – att få viss upprättelse. Antingen bör skatteilläggen betalas tillbaka av svenska staten eller så bör de som dömts till fängelse få skadestånd av den svenska staten för den tid de suttit inne för skattebrott.
Om Sverige förlorar pilotmålen kommer kanske inte alla som klagat till Europadomstolen att vinna sina ärenden. Det kan i vissa fall finnas formella hinder, så som att ett klagomål inte kommit in i rätt tid till Europadomstolen. Det kan även stupa på andra formella hinder, men att ha klagat försent är i Europadomstolen ett inte ovanligt hinder för att nå framgång.
De som klagat för sent eller som inte klagat alls kan dock sannolikt få nytta av kommande beslut från Europadomstolen, förutsatt att Sverige förlorar sakfrågan. Få nytta genom att begära resning. För det lär vara den vägen man måste gå för att nå framgång i Sverige. Staten – Sverige – lär inte på egen hand reda ut vilka som ska få upprättelse. Det är upp till den enskilde att bevaka sina egna intressen.
Jag vet att det pågår lagstiftningsarbete som innebär slutet för åtal och straff för en handling som även medfört skattetillägg. Jag gissar att den lagen träder i kraft omgående om Sverige förlorar i Europadomstolen. Jag tror att regeringen förväntar sig att Sverige förlorar i Europadomstolen. Varför? För att inget annat land vunnit angående denna fråga. Däremot har andra länder förlorat.
Skälet till att jag känner mig säker på den framtida utgången är således att jag inte kan tro att Sverige kommer att särbehandlas av Europadomstolen. Särskilt inte när våra grannar - Finland - redan förlorat i Europadomstolen.
Att tro något betyder dock inte alltid att man har rätt. I kväll tror jag – med full övertygelse - att Skellefteå AIK tar sig till SM-final i ishockey. För inte kan väl AIK vinna en match till?
Jag är dock mer övertygad om utgången i Europadomstolen än av hockeymatchen ifråga.
Glad Påsk
Jag är ombud i flera ärenden i Europadomstolen som avser frågan om det enligt svensk rätt är tillåtet med åtal och straff för en handling som även medfört skattetillägg. Med svensk rätt avser jag brott mot artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet i Europakonventionen.
Äre Europakonventionen svenska rätt? Ja! Europakonventionen är inkorporerad i svensk rätt genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
HD har ansett att lagen inte hindrar åtal och straff för samma handling som medfört skattetillägg. Det i två avgöranden från den 31 mars 2010. HD var inte enig. Domarrösterna blev 3-2. I vanliga fall följer underinstanserna avgöranden från HD, även om domarrösterna blev 3-2. Efter HD:s avgöranden är det dock många domare som anser att HD dömt så pass fel att de domarna dömer i enlighet med HD:s minoritet, vilket innebär att vissa domare avvisar åtal om den tilltalade påförts skattetillägg för samma handling som åtalet avser. Vad jag kunnat förstå har dock alla domare i norra Sverige valt att döma i enlighet med HD:s majoritet. Varför? Jag vet inte, men tycker att det är märkligt. Det finns dock en lång tradition att inte döma mot gällande praxis från HD. Det är nog svårt att frigöra sig från den praxisen. HD själva lär dock ändra sig om Europadomstolen beslutar att det enligt svensk rätt inte är tillåtet med åtal och straff för en handling som även medfört skattetillägg.
Efter HD:s avgöranden har många vänt sig till Europadomstolen. Nu 2012 är de första avgörandena nära i tid. Jag har fått beskedet av Europadomstolen att fyra fall kommer att prövas först. Inget av dessa ärenden är något av ”mina ärenden”. De fyra fallen kommer att ses som prejudicerande och ha betydelse för hur Europadomstolen kommer att döma i många andra ärenden. I sak kommer med all sannolikhet alla ärenden att dömas lika.
Om Sverige förlorar – vilket jag varit övertygad om hela tiden – kommer det öppnas möjligheter för många av de som tidigare åtalats och dömts för skattebrott - om samma handling också medfört skattetillägg – att få viss upprättelse. Antingen bör skatteilläggen betalas tillbaka av svenska staten eller så bör de som dömts till fängelse få skadestånd av den svenska staten för den tid de suttit inne för skattebrott.
Om Sverige förlorar pilotmålen kommer kanske inte alla som klagat till Europadomstolen att vinna sina ärenden. Det kan i vissa fall finnas formella hinder, så som att ett klagomål inte kommit in i rätt tid till Europadomstolen. Det kan även stupa på andra formella hinder, men att ha klagat försent är i Europadomstolen ett inte ovanligt hinder för att nå framgång.
De som klagat för sent eller som inte klagat alls kan dock sannolikt få nytta av kommande beslut från Europadomstolen, förutsatt att Sverige förlorar sakfrågan. Få nytta genom att begära resning. För det lär vara den vägen man måste gå för att nå framgång i Sverige. Staten – Sverige – lär inte på egen hand reda ut vilka som ska få upprättelse. Det är upp till den enskilde att bevaka sina egna intressen.
Jag vet att det pågår lagstiftningsarbete som innebär slutet för åtal och straff för en handling som även medfört skattetillägg. Jag gissar att den lagen träder i kraft omgående om Sverige förlorar i Europadomstolen. Jag tror att regeringen förväntar sig att Sverige förlorar i Europadomstolen. Varför? För att inget annat land vunnit angående denna fråga. Däremot har andra länder förlorat.
Skälet till att jag känner mig säker på den framtida utgången är således att jag inte kan tro att Sverige kommer att särbehandlas av Europadomstolen. Särskilt inte när våra grannar - Finland - redan förlorat i Europadomstolen.
Att tro något betyder dock inte alltid att man har rätt. I kväll tror jag – med full övertygelse - att Skellefteå AIK tar sig till SM-final i ishockey. För inte kan väl AIK vinna en match till?
Jag är dock mer övertygad om utgången i Europadomstolen än av hockeymatchen ifråga.
Glad Påsk
fredag 23 mars 2012
Snart får vi svaret från Europadomstolen
Frågan om det svenska skattetillägget är förenligt med Europakonventionen kommer snart att få sitt svar.
Vad som ska prövas och varför det ska prövas har jag skrivit om tidigare, men kan i korthet sammanfattas på följande sätt.
Skattetillägg utan annan påföljd är tillåtet enligt såväl svensk rätt som Europakonventionen. Så skattetillägg lär skattebetalarna få leva med även i framtiden. Europakonventionen är en del av den svenska rätten och har så varit sedan mitten av 1990-talet. Dessförinnan följde vi ändå Europakonventionen, men utan att den var en direkt del av den svenska rätten.
Att skattetillägg i kombination med åtal och straff (exempelvis fängelse) är tillåtet enligt svensk rätt ansåg HD i två avgöranden från den 31 mars 2010. Av intresse är att HD inte var eniga i sina avgöranden. Tre domare ansåg det vara tillåtet. Två domare ansåg det motsatta,
d v s att det inte var tillåtet. Hur man kan vara oeniga kring den frågan? Juridiken är allt annat än enkel. Det är inte första och inte sista gången domare kommer ha olika uppfattningar i en och samma fråga.
I vanliga fall följer alltid underinstanserna avgöranden från HD. Det gäller även i de fall HD inte är eniga i en viss fråga. Då följer underinstanserna alltid majoritetens uppfattning, med ett undantag (såvitt jag vet) Den enda gång det mig veterligen hänt att underinstanser inte följt HD:s majoritet är efter HD:s avgöranden 31 mars 2010. Vissa domare anser att majoriteten i HD dömt så pass fel att de domarna dömer vad de anser vara rätt d v s de tillåter inte skatte-tillägg och åtal för en och samma handling. Vad som är rätt kommer vi få svar på snart. Inom mycket kort tid förväntas nämligen Europadomstolen avgöra frågan om det i Sverige är tillåtet med skattetillägg och åtal (och därmed straff) för en och samma gärning.
Jag har haft anledning att studera denna fråga mycket ingående eftersom jag själv är ombud i tre mål i Europadomstolen som avser denna fråga. Det jag vet är att Europadomstolen ansett att skattetillägg och åtal och straff för samma handling som föranlett skattetillägg inte är tillåtet i flera andra länder. Jag tror inte att Europadomstolen kommer se annorlunda på det svenska skattetillägget. Och det skulle innebära att kommande beslut från Europadomstolen medför slutet för det svenska skattetillägget i kombination med åtal och straff för den handling som medfört påförande av skattetillägg.
Slutet är sannolikt regeringen redan beredda på. Det pågår redan lagstiftningsarbete för att anpassa det svenska skattetillägget till de krav som ställts av Europadomstolen. Jag tror att regeringen förväntar sig att Sverige ska förlora de pågående processerna i Europadomstolen, men säker på utgången bör ingen vara.
Förändringen förväntas bli ett system där det antingen blir skattetillägg eller anmälan från Skatteverket till åklagare om brott. Det lär inte finnas kvar skattetillägg och åtal och straff för en och samma handling.
Om lagen ändå ska ändras kan man fråga sig vad avgörandena från Europadomstolen har för betydelse. Betydelsen är att regeringen redan nu avser att ändra på vår lagstiftning. Det i sig är av största vikt.
För de som redan drabbats av såväl skattetillägg som åtal och straff för en och samma handling innebär det dessutom möjlighet till upprättelse. Den processen lär ske i två steg.
Det första steget är att söka resning för att få antingen skattetillägget eller straffet undanröjt.Det lär ”bara” vara en av påföljderna som går att få undanröjt.
Om skattetillägget undanröjs innebär det återbetalning av det skatteillägg den skattskyldige erlagt.
Om straffet undanröjs betyder det att straffet inte behöver gå i verkställighet. Många straff är dock redan verkställda. Om exempelvis ett fängelsestraff om 1 år redan är verkställt går det inte att ge tillbaka den tiden till den som suttit oskyldigt dömd. Då blir det i stället fråga om att ge skadestånd till den som suttit oskyldigt dömd. Böter är dock ett straff som går att återställa.
Är då inte det svenska skattetillägg också ett straff? Det är det enligt avgöranden i Europa-domstolen mot Sverige 2002. Men i texten ovan använder jag inte termen straff för skattetillägg. Det skulle enbart förvirra.
Varför förbjöd inte Europadomstolen skattetillägg och åtal och straff för den handling som medfört skattetillägg redan 2002? Som jag ser finns det två förklaringar. Den ena var att 2002 åberopade ingen av de klaganden rätt artikel i Europakonventionen. Jag tror att de klagandens ombud då inte hade insikt i hela Europakonventionen. De klagande själva visste nog inget alls om Europakonventionen, annat än att den konventionen existerade. Den andra är att det är meningen att tolkningen av Europakonventionen ska få ändras med tiden.
Samhällsutvecklingen skall i vissa avseenden vara av betydelse för hur Europakonventionen ska tolkas. Det är viktigt att ha i åtanke.
Jag kan inte påstå att jag ofta läst att samhällsutvecklingen haft betydelse för hur en viss lag skall tolkas, men jag vet att HD lagt in det kriteriet vid bedömningen av hur till exempel lagen om samäganderätt ska tolkas. Lagen om samäganderätt är från 1904! Därför har HD ansett att lagen måste tolkas utifrån nuvarande samhällsförhållanden. Inte hur samhället såg ut i början av 1900-talet. Ganska klokt tänkt, tycker jag. Om HD inte gjort den bedömningen hade vi behövt en ny samäganderättslag. Nu går det leva vidare med en lag från 1904.
Som du nog förstås avser jag att återkomma till detta ämne minst en gång. Nästa gång sannolikt efter det första avgörandet mot Sverige i Europadomstolen. Om det går som jag förväntar mig kommer jag redogöra för hur det framöver går för de som söker upprättelse.
För det är i så fall inte bara något jag passivt kommer att följa utan ett arbete jag mycket aktivt kommer att delta i.
Du kanske undrar när snart är? Jag har ryktesvägen hört att snart ska vara vilken dag som helst - så därför denna blogg - men rykten kan ju vara felaktiga. Det besked jag själv fått från Europadomstolen är att avgörande i ett av mina ärenden lär komma under detta år. Detta på fråga direkt till Europadomstolen. Så det beskedet är inget rykte.
Vad som ska prövas och varför det ska prövas har jag skrivit om tidigare, men kan i korthet sammanfattas på följande sätt.
Skattetillägg utan annan påföljd är tillåtet enligt såväl svensk rätt som Europakonventionen. Så skattetillägg lär skattebetalarna få leva med även i framtiden. Europakonventionen är en del av den svenska rätten och har så varit sedan mitten av 1990-talet. Dessförinnan följde vi ändå Europakonventionen, men utan att den var en direkt del av den svenska rätten.
Att skattetillägg i kombination med åtal och straff (exempelvis fängelse) är tillåtet enligt svensk rätt ansåg HD i två avgöranden från den 31 mars 2010. Av intresse är att HD inte var eniga i sina avgöranden. Tre domare ansåg det vara tillåtet. Två domare ansåg det motsatta,
d v s att det inte var tillåtet. Hur man kan vara oeniga kring den frågan? Juridiken är allt annat än enkel. Det är inte första och inte sista gången domare kommer ha olika uppfattningar i en och samma fråga.
I vanliga fall följer alltid underinstanserna avgöranden från HD. Det gäller även i de fall HD inte är eniga i en viss fråga. Då följer underinstanserna alltid majoritetens uppfattning, med ett undantag (såvitt jag vet) Den enda gång det mig veterligen hänt att underinstanser inte följt HD:s majoritet är efter HD:s avgöranden 31 mars 2010. Vissa domare anser att majoriteten i HD dömt så pass fel att de domarna dömer vad de anser vara rätt d v s de tillåter inte skatte-tillägg och åtal för en och samma handling. Vad som är rätt kommer vi få svar på snart. Inom mycket kort tid förväntas nämligen Europadomstolen avgöra frågan om det i Sverige är tillåtet med skattetillägg och åtal (och därmed straff) för en och samma gärning.
Jag har haft anledning att studera denna fråga mycket ingående eftersom jag själv är ombud i tre mål i Europadomstolen som avser denna fråga. Det jag vet är att Europadomstolen ansett att skattetillägg och åtal och straff för samma handling som föranlett skattetillägg inte är tillåtet i flera andra länder. Jag tror inte att Europadomstolen kommer se annorlunda på det svenska skattetillägget. Och det skulle innebära att kommande beslut från Europadomstolen medför slutet för det svenska skattetillägget i kombination med åtal och straff för den handling som medfört påförande av skattetillägg.
Slutet är sannolikt regeringen redan beredda på. Det pågår redan lagstiftningsarbete för att anpassa det svenska skattetillägget till de krav som ställts av Europadomstolen. Jag tror att regeringen förväntar sig att Sverige ska förlora de pågående processerna i Europadomstolen, men säker på utgången bör ingen vara.
Förändringen förväntas bli ett system där det antingen blir skattetillägg eller anmälan från Skatteverket till åklagare om brott. Det lär inte finnas kvar skattetillägg och åtal och straff för en och samma handling.
Om lagen ändå ska ändras kan man fråga sig vad avgörandena från Europadomstolen har för betydelse. Betydelsen är att regeringen redan nu avser att ändra på vår lagstiftning. Det i sig är av största vikt.
För de som redan drabbats av såväl skattetillägg som åtal och straff för en och samma handling innebär det dessutom möjlighet till upprättelse. Den processen lär ske i två steg.
Det första steget är att söka resning för att få antingen skattetillägget eller straffet undanröjt.Det lär ”bara” vara en av påföljderna som går att få undanröjt.
Om skattetillägget undanröjs innebär det återbetalning av det skatteillägg den skattskyldige erlagt.
Om straffet undanröjs betyder det att straffet inte behöver gå i verkställighet. Många straff är dock redan verkställda. Om exempelvis ett fängelsestraff om 1 år redan är verkställt går det inte att ge tillbaka den tiden till den som suttit oskyldigt dömd. Då blir det i stället fråga om att ge skadestånd till den som suttit oskyldigt dömd. Böter är dock ett straff som går att återställa.
Är då inte det svenska skattetillägg också ett straff? Det är det enligt avgöranden i Europa-domstolen mot Sverige 2002. Men i texten ovan använder jag inte termen straff för skattetillägg. Det skulle enbart förvirra.
Varför förbjöd inte Europadomstolen skattetillägg och åtal och straff för den handling som medfört skattetillägg redan 2002? Som jag ser finns det två förklaringar. Den ena var att 2002 åberopade ingen av de klaganden rätt artikel i Europakonventionen. Jag tror att de klagandens ombud då inte hade insikt i hela Europakonventionen. De klagande själva visste nog inget alls om Europakonventionen, annat än att den konventionen existerade. Den andra är att det är meningen att tolkningen av Europakonventionen ska få ändras med tiden.
Samhällsutvecklingen skall i vissa avseenden vara av betydelse för hur Europakonventionen ska tolkas. Det är viktigt att ha i åtanke.
Jag kan inte påstå att jag ofta läst att samhällsutvecklingen haft betydelse för hur en viss lag skall tolkas, men jag vet att HD lagt in det kriteriet vid bedömningen av hur till exempel lagen om samäganderätt ska tolkas. Lagen om samäganderätt är från 1904! Därför har HD ansett att lagen måste tolkas utifrån nuvarande samhällsförhållanden. Inte hur samhället såg ut i början av 1900-talet. Ganska klokt tänkt, tycker jag. Om HD inte gjort den bedömningen hade vi behövt en ny samäganderättslag. Nu går det leva vidare med en lag från 1904.
Som du nog förstås avser jag att återkomma till detta ämne minst en gång. Nästa gång sannolikt efter det första avgörandet mot Sverige i Europadomstolen. Om det går som jag förväntar mig kommer jag redogöra för hur det framöver går för de som söker upprättelse.
För det är i så fall inte bara något jag passivt kommer att följa utan ett arbete jag mycket aktivt kommer att delta i.
Du kanske undrar när snart är? Jag har ryktesvägen hört att snart ska vara vilken dag som helst - så därför denna blogg - men rykten kan ju vara felaktiga. Det besked jag själv fått från Europadomstolen är att avgörande i ett av mina ärenden lär komma under detta år. Detta på fråga direkt till Europadomstolen. Så det beskedet är inget rykte.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)